Socialdemokraterna har enats om fyra frågor för sjukvården som vi kommer att driva i valrörelsen i hela Sverige. Dessa fyra frågor har beretts och föreslagits av samtliga socialdemokratiska företrädde i landstingen och regionerna, och vi kommer att genomföra dem i hela landet.

1) Jämlik vård efter behov – slut på privatiseringslinjen
2) Löfte till alla cancerpatienter – behandling efter fyra veckor
3) Vårdkontrakt – ökat inflytande till patienterna
4) Fler specialistutbildade – modell för studielön

Det här handlar om att vi vill satsa på hälso- och sjukvården. Åtta år av moderaternas skattesänkningar och nedmontering av hälso- och sjukvården måste brytas. Regeringspolitiken har försvårat för oss i landstingen. Hälso- och sjukvården måste åter få mer resurser och personalen bättre villkor att utföra sitt arbete.

Men det handlar också om att vi har en samlad politik för detta i hela landet. Socialdemokraternas politik hänger ihop.

I dag presenterar vi Socialdemokrater i 21 landsting och fyra regioner gemensamma vallöften som ska genomföras i alla landsting och regioner som S vinner i höstens val.

1. Jämlik vård efter behov – slut på privatiseringslinjen.

Vi vill sätta stopp för den privatiseringslinje som moderaterna driver. Privatiseringslinjen har handlat om hur privata försäkringspatienter ska kunna betala för att få gräddfiler in i sjukvården, om utförsäljning av sjukhus och ersättningsmodeller som inte tar hänsyn till patienternas vårdbehov.

Vi socialdemokrater har en grundläggande princip som vi kallar för sjukvårdens solidaritetslinje: Vården ska alltid fördelas efter den enskildes behov, aldrig styras av plånbokens storlek. Får vi väljarnas förtroende ska vi se till att denna solidaritetslinje efterlevs i exempelvis landstingens ersättningssystem inom primärvården.

2. Löfte till alla cancerpatienter – behandling inom fyra veckor.

Svensk cancersjukvård är världsledande, men inom flera cancerformer är väntetiderna oacceptabelt långa. Ovissheten och bristen på besked skapar en stor otrygghet för de patienter som drabbas. Socialdemokrater i alla landsting och regioner går till val på att garantera alla patienter behandling inom fyra veckor efter remiss.

3. Vårdkontrakt – ökat inflytande till patienterna.

Dagens vårdgaranti är otillräcklig. Vi går därför till val på att sjukvården ska införa vårdkontrakt/vårdöverenskommelser som omfattar alla delar i hälso- och sjukvården: besök, undersökningar, röntgen, remisser. Individen ska kunna påverka och ha information om hela vårdkedjan. Sjukvårdens tillgänglighet behöver öka för att på sikt bli helt köfri.

4. Fler specialistutbildade – modell för studielön.

Personalens kompetens avgör vårdens kvalitet och det krävs allt fler specialistutbildade inom sjukvården. Idag råder det stora olikheter i landet när det gäller villkor för sjuksköterskor och undersköterskor som vill studera till specialist. De flesta får betala sina studier själva. Vårt vallöfte är att skapa en modell för alla landsting med studielön inom de områden där behoven är som störst.

Läs debattartikeln på DN Debatt där vallöftena presenteras här:

http://www.dn.se/debatt/vart-lofte-behandling-mot-cancer-inom-fyra-veckor/

Socialdemokraterna vill att alla ska ha rätt till att kunna tillgodogöra sig en fullständig utbildning. Det handlar om möjligheten att forma ett självständigt liv. Därför föreslår vi nu i samarbete med Unga Örnar i Västerbotten ett ökat ekonomiskt stöd för glasögon upp till 19 år.

Synen ska inte vara ett hinder för lärande. Men idag finns det många barn och ungdomar som inte kan tillgodogöra sig en fullständig utbildning på grund av nedsatt syn. Det utgör framför allt ett hinder för den enskilde men också en förlust för hela samhället att inte kunna ta tillvara på barns och ungdomars potential. Vi menar att utbildning är en rättighet.

Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för möjligheterna i livet, att kunna arbeta och söka sig nya utvecklingsvägar. Det får inte vara så att människors förutsättningar till det ska styras av hur mycket pengar som finns i plånboken.

Unga Örnar i Västerbotten, som med ideella krafter organiserar läxläsning utanför skoltid, stöter ofta på problem med att elever inte ges rätt förutsättningar. För familjer med knappa resurser kan ett ökat ekonomiskt stöd för glasögon vara skillnaden mellan att kunna ge sina barn och ungdomar glasögon eller inte, och dessutom kunna göra det under hela skoltiden. Att ge ett ekonomiskt stöd för glasögon upp till 19 års ålder innebär att hela gymnasietiden täcks in.

Förslaget innebär ett stöd på minst 700 kronor för alla, till en beräknad kostnad på cirka 4 miljoner kronor för landstinget. Vi vill förverkliga detta stöd under nästa mandatperiod.

För oss är det här ett förslag som tydligt visar att jobb och skola hänger ihop. Välfärden ska göra alla människor friare. Synen ska inte vara en klassfråga.

Idag och igår samlades vi i den socialdemokratiska landstingsgruppen i Vilhelmina för två dagar med valupptakt, grupparbeten och föreläsningar. Bland annat kom den tidigare ministern och numera folkbildaren Bengt Göransson och talade om behovet av ett språk som visar våra värderingar.

Bäst var nog när vi före middagen knackade dörr. Vi fick förstärkning av Vilhelmina arbetarekommun och tillsammans gick vi över femtio personer ut på samhället. Många dörrar knackades, en del var inte hemma, men en snabb sammanräkning visade på åtminstone 370 samtal. Folk var glada och hade mycket frågor.

Förstås var västarna på så att vi syns ordentligt. På bilden ser du undertecknad och Åke Nilsson kommunalråd i Vilhelmina.

Budgetförslaget från de borgerliga partierna i landstinget kan sammanfattas med: de festar upp pengarna nu och tar baksmällan 2016-2017.

Inför den här budgeten har de accepterat en skattehöjning och lagt sig på samma nivå som oss. Men den skattehöjning vi har aviserat 2017 för att klara finansieringen fullt ut har de däremot inte räknat med, vilket gör att de saknar pengar från 2017 och framåt.

För stunden har vi alltså samma skattesats. Men om vi jämför våra budgetförslag så ser det ut som om de borgerliga partierna ändå har mer pengar än oss under 2015. Det finns två orsaker till detta.

Den första är att de skriver ner ”god ekonomisk hushållning”. Det vill säga att de använder sig av överskottet som vi har samlat i ladorna. Konsekvensen av att använda landstingets buffert till verksamhet nu, som är tänkt att finansiera framtida kostnader, blir att sårbarheten för landstinget ökar framöver. Det är väldigt kortsiktigt.

Den andra orsaken är att de använder tillfälliga medel till att öka ordinarie verksamhet. Förslaget från oss är att de tillfälliga medlem ska användas för att hälso- och sjukvården ska klara av omställningen att gå ifrån sjukhusvård till primärvård, och vi kallar detta för strukturbidrag. Men de borgerliga partierna satsar dessa pengar nu, spritt på flera ordinarie verksamheter. Problemet är att pengarna tar slut 2016. Därefter får de skära ner, vilket handlar om 50 miljoner.

I övrigt ser deras budget ut ungefär som den brukar. De har tänkt lösgöra pengar till satsningar genom att spara in 16 miljoner på ”administration”, som de kallar det. Vilka det är som blir av med jobbet säger de inte. Det är oklart om det handlar om landstingets jurister, tjänstemän som bereder ärenden eller alla receptionister.

Som vanligt ska de också privatisera verksamheter. Men de vill inte säga vilka. De har i alla fall räknat med att dra in tio miljoner på det, och dessa tio miljoner har de även lovat bort.

En sak som de får svårt att förklara är hur de har tänkt sig spara in 20 miljoner på minskade vårdskador. Så klart vill alla att vårdskadorna ska minska, men detta är svårt att sätta en prislapp på. Ett tänkbart scenario skulle kunna vara att landstinget lyckas arbeta så bra med att minska vårdskadorna så att färre blir sjuka och vi därmed kan minska antalet vårdplatser och säga upp personal. Det enda sättet att hämta in 20 miljoner på är nämligen genom att minska vårdplatser och personal – och detta i så fall efter det att arbetet med att minska vårdskadorna är gjort, vilket tar tid och sker successivt. Men att göra som de borgerliga, redan nu räkna detta som en intäkt, kräver en förklaring. Det är som att sälja skinnet innan björnen är skjuten. 20 nya miljoner är givetvis lockande, problemet är bara att de inte har pengarna. Men de har redan lovat bort dem så risken är överhängande att de får skära ner på något annat.

Med en borgerlig budget får vi ett sårbarare landsting, med 60+20 miljoner kronor i nedskärningar att vänta 2016-2017, och därtill en rad tveksamma finansieringskällor.

Idag publicerade Folkbladet min replik på moderaternas insändare.

Det stämmer inte att vården har tillförts resurser av den moderatledda regeringen skriver landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) i en replik.

Moderaterna berättar i en debattartikel, Folkbladet 27/5, hur bra allting är i hälso- och sjukvården i Västerbotten. Det är förstås glädjande att de lyfter fram medborgarnas nöjdhet och höga förtroende.
Men tongångarna från Moderaterna är nya och handlar egentligen inte om att ge beröm, utan om att försvara sin regering. De vrider på statistiken för att ge en bild av att hälso- och sjukvården fått rejäla resurstillskott.

Samma metod har de för att försöka dölja misslyckandet med den höga arbetslösheten. Men åtta år av skattesänkningar sätter spår som Moderaterna får svårt att sopa igen.
För oss socialdemokrater i landstinget är det uppenbart att hälso- och sjukvården är ansträngd. Vi har behövt vända på varenda krona för att få ekonomin att gå ihop.

I första hand har vi försökt hitta nya sätt att organisera hälso- och sjukvården på, men vi har även varit tvungna att skära ner.
Idag är hälso- och sjukvården i Sverige underfinansierad och det finns en oro för hur det kommer att bli på sikt.
Motsättningen mellan Moderaternas retorik och verkligheten förstärks när vi tar del av regeringens senaste budget. Där fortsätter det ekonomiska stödet till hälso- och sjukvården att minska.
För Västerbottens del med ungefär 15 miljoner.

Vi socialdemokrater menar att det behövs en annan riktning. Mer personal krävs för att möta behoven. En god generell hälso- och sjukvård leder till ett mer jämlikt, jämställt och fritt samhälle.
Därför väljer vi att höja skatten i landstinget. Med en socialdemokratisk regering skulle vi dessutom få ytterligare resurser till hälso- och sjukvården i Västerbotten, motsvarande över hundra nya anställda.

Västerbotten och Sverige behöver inte mer skattesänkningar och nedskärningar. Nu behövs en politik som investerar i arbete och välfärd.
Peter Olofsson (S)
landstingsstyrelsens ordförande