Region +landsting blir regionkommuner

Av , , Bli först att kommentera 2

Bra säger jag spontant att vi går vidare och ger alla kommuner möjlighet att påverka länets utveckling via regionkommun. Landstinget och Region Västerbotten och även länsstyrelsen har var regionala ”maktcentra” som har samverkat men dock agerat enskilt. Nu med förslaget att sammanför den politiska beslutsprocessen i ett forum -regionkommun så ser jag möjligheter att våra röster från de små inlandskommunerna och de små kustkommunerna förhoppningsvis lättare ska kunna hänga med och göra sig hörda när regionala beslut fattas. Dessa beslut påverkar alla oss i länet. I synnerhet så får vi i de glesare delarna av ett så stort län känna effekter av regionalt fattade beslut. Så jag hoppas på en smidig och bra lösning med regionkommun i Västerbotten.

Bli först att kommentera

Kapitalets makt

Av , , Bli först att kommentera 2

Varför jobbar vi
Att överleva, få mat och husrum. Det är fortfarande huvudorsaken till att vi arbetar.
För länge sedan var man tvungen att själv ordna allt för sin överlevnad.
Sen blev vi specialister, bytte tjänster med varandra.
Koloniseringen skapade möjlighet för vissa att byta husrum och mat mot industrialiserade arbeten. För några så kunde yrkesskicklighet bytas mot värdesaker, pengar.

I stora delar av världen jobbar vi för någon annan, för att få ersättning-lön.
Om vårt svenska samhället ska fungera så måste vi arbeta, skapa värden. Den gemensamma välfärden och tryggheten betalar vi via skatter, på lön, försäljning, köp osv.
Nu pågår en maktkoncentration av kapital och värden. Några få bestämmer över nästan alla tillgångar, pengar, fastigheter och företag. Det här bromsar den ekonomiska tillväxten. Hälften av världens tillgångar ägs av så få att de ryms i en folkabuss……
För att få fart på konsumtion, byggande och köp av tjänster så måste många ha pengar. Tillgångar måste fördelas, ju fler som har tillgångar, desto fler kan konsumera. Därför är reallöneökningar viktigare än skattesänkningar. – om vi vill ha trygghet, tillväxt och konsumtion.

Bli först att kommentera

Hur prioriterar vi ?

Av , , Bli först att kommentera 2

Glesbygdskommunerna går en jobbig tid till mötes. Till sommaren , 1/7 blir det en rejäl minskning av statliga ersättningen till kommunerna för deras mottagande av ensamkommande barn och unga, det här försämrar möjligheterna till bra mottagande för denna grupp, kommunerna ställs inför en kostnadskris, vi har fortfarande en sk ”välfärdspeng”. Denna trappas dock ner under några år framåt. SKL varnar för besparingar och skattehöjningar på flera kronor på redan höga kommunalskattesatser. Den kommunalekonomiska krisen kommer att märkas,
för kommunpolitiker som ska få ihop budget i balans, och för alla kommunrenas invånare som kommer att märka  hur man måste göra besparingar i kommunerna.
Här är en av förutsättningarna för valrörelsen 2018, välfärdsvalet. men inte som Vanligt, Inga stora löften om nya satsningar. Det kommer att vara prioriteringar, krympande och förändrede verksamheter.
Det här fasar många för. Varför blir det så här då?
Jo, demografin i landet har förändrats,  barn och unga i utbildning, fler äldre med omvårdnadsbehov och mindre andel av befolkningen i arbetsför ålder. Det här kostar pengar, skattepengar. Som det då är färre som bidrar med till statskassan. Detta leder till att politikerna måste prioritera hårdare än förut.

Hur detta ska gå till i våra små, glest befolkade inlandskommuner återstår att se.hu

Bli först att kommentera

Nånting för Åsele att ta efter-samverka

Av , , Bli först att kommentera 5

Det tillsattes en parlamentarisk kommitté 2015, med uppdrag att ta fram en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Utgångspunkten var att ge alla delar av landet möjlighet att utvecklas efter sina särskilda förutsättningar och att tillgodose människors behov av jobb, välfärd och en god livsmiljö.

Det här var viktigt för att komma ifrån snacket om att vissa delar var tärande och andra delar närande för landet. Man har kommit överens över blockgränserna om inriktning och nästan alla förslag.

 

Här följer några av de viktigaste förslagen ur den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande.

  • Näringslivspaket till kommuner med störst utmaningar.
  • Ny modell och ökade medel för utbyggnad av bredband till alla innan 2025.
  • Samverkan mellan lärosätena och kommunerna för att höja kompetensnivån.
  • Fler bostäder genom landsbygdslån.
  • Säkerställ finansieringen av kommunala välfärdstjänster.
  • En ökad statlig närvaro genom t.ex. en samlad serviceorganisation för ex. Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.
  • Omlokalisering av 10 000 statliga jobb från Stockholmsområdet.
  • Underlätta för det civila samhället att utveckla landsbygderna.
Bli först att kommentera