Politik i tv, politik i tidningarna, politik i samhällen och arbetsplatserna.

Nu känns det att tempen stiger, allt fler ”dyker upp” på den politiska arenan. Oroligt ute i världen, kall, egocentrisk politik. Smittspridning även hit, hoten mot den ”svenska modellen” blir allt tydligare i debatter, på sociala medier och ute i samhället. När de etablerade partierna inte är tydliga med sina värderingar utan försöker ”fria till sig röster” med allsköns populism då blir det bara mer och mer politikerförakt. Då vill många ha ”nya grepp” och se en förändring. Det traditionella känns inte tryggt och bra, vi måste ” röra om i grytan” säger många. Det måste vi inte alls, vi måste bara bli tydligare med vad politiken egentligen går ut på, vad vi vill. Vilka värderingar och vilken framtid vi vill ha.

En arbetsvecka på språng, först lite politiskt, sen lite arbete på hemmaplan men lämnar Lomsjö på Tisdagsmorgon och åter på fredagsmorgon. Då har ja hunnit med både Malå, Norsjö, Skellefteå, boden. Inte allra värsta bilkörningsveckan men långa dagar och även arbetskvällar för att hinna med.

Träffat så många människor, glada, besvikna, nöjda, rädda alla har sin livshistoria, sina händelser och upplevelser som formar deras tankar i och om vardagen. Jag känner att man ska arbeta, dela med sig, ge efter den förmåga som man har för att alla ska få samma möjlighet, och få det bättre.

Hösten i antågande, älgjakt, val, snö, kallt, mörkt. Jag skulle vilja ha en stunds sol och bad att se fram emot. Men det ryms inte i den späckade höstkalendern. Istället så har jag lagt in ett par veckors ledighet i Mars, efter jul och när man hunnit arbeta ikapp lite av det som skjutits fram när det är ett valår. Sista gräsklippningen, kanske , för i år. Man får passa på när man kommer hem. Och vädret tillåter. Har ju inte vuxit så mycket denna torra, heta sommar. Känns lite konstigt att inte behöva hålla på med någon ved heller. Lite tomt, men bergvärmen är ju kanonbra så man får vara nöjd.

”Den bästa rikedomen är en god hälsa”

Uppstart av veckan i Lomsjö, frukost hemma. En del politiska äventyr på dagordningen och en del fackligpolitisk samverkan. Åsele, Vilhelmina, Sorsele, Skellefteå, Åsele och så var arbetsveckan tillända. Träffat så många människor, haft så många samtal, värvat medlemmar till både fackförbund och parti. Så roligt när ljuset tänds, man förstår och vill engagera sig. En valrörelse som för mej känns som ödesmättad, vad ska komma ut av denna?

Härligt att kunna sova hemma, delta vid måltider, i samtal om skola, händelser och tankar. Även om avstånden är långa, restiden dryg så är det härligt att landa i hemmets lugna vrå på kvällskvisten. Med Lotta och barnen så känns livet som ganska enkelt, tryggt och bra. I Lomsjö mår vi bra, föreningslivet med bygdegård, fiskevårdsområde och en del andra aktiva föreningar skapar en sammanhållning som är härlig. Middagar, arbetsdagar, aktiviteter allt i en härlig gemenskap. Vissa deltar i allt, vissa dyker bara upp när det vankas trevligheter som mat och samvaro. Det här väljer man själv.

Tänkte att vi skulle sätta upp Lottas växthus, så det står färdigt till våren.

Minigrävaren får planera, duk och grus och odlingsbäddar ska fixas. Jag gillar när saker planeras, genomförs och kommer till nytta. Har klippt vägkanter och runt några av våra vackra vindskydd. Finns över 20 fina stolphusvindskydd i anslutning till vattendrag och rastplatser. Ett sånt vill jag ha hemma på gårn´.

Kollar med grannen, SvenGunnar, han är ” pappa” till de flesta av vindskydden.  Om jag högg och sågade timret skulle han hjälpa mej med ett, bara att ge sig iväg till skogen och hugga några tallar så det blir verklighet.

”om ett hem inte har en trädgård och ett gammalt träd förstår jag inte var livets glädjeämnen skulle komma ifrån”

Semestrarna avslutade för de flesta, snart börjar skolorna, livet återgår i ett normalare, mer förutsägbart läge. Valrörelsen trappar upp, budskapen och löftena blir bara fler och fler, alla vill bäst. Snart val och sen återgår samhället till normalläge, beroende på hur den politiska majoriteten ser ut, olika nivåer av normalläge. Vi bor i ett av världens rikare länder, med enorma skillnader både i löner och i tillgångar. Där de flesta har så att man klarar vardagen någotsånär.

Men vi har folk i utanförskap, vi har barn som får växa upp i fattigdom, utan trygghet och med en mycket osäker framtid. Och allt detta i ett rikt, välmående land där många har ett ofantligt överskott i tillgångar. Och överskotten växer, med den politik som nu förs ökar klyftorna, fler hamnar utanför vårt sociala trygghetssystem och fler får växa upp utan framtidstro. Samtidigt så ”skriker” företagen efter arbetskraft, vinsterna ökar och med det så ökar gapet mellan de som har möjligheter och de som är utan hopp om framtid. I min värld är alla lika mycket värda. Därför måste den som kan, hjälpa den som har behov av hjälp. Vi måste ge alla samma chans att känna sig värdefulla och behövda. Att kunna utbilda sig, att få ett arbete och bidra efter förmåga.

Jag fick bidra, som stöd och medhjälpare när en stor arbetsgivare försökte utnyttja ett par grabbars lojalitet och snuva dom på inarbetad ledighet, bara för att bevisa vem som bestämde. Nu gick det bra, dom fick ledigt. Men här var det deras kollektiva styrka som vägde tyngre och dom har lärt sig att ord är bara ord, inte mycket värda om dom inte sätts på pränt.

”ta livet på allvar för en dag är det slut”

En vecka med nätter hemma. Vi har ofta sena (18-19) middagar så att man ska hinna samlas ihop. Det är både trevligt, roligt och viktigt att få en stund allesammans. Man får en lägesbild från skola och jobb, man har ju alltid något/ någon man träffat att dela med sig om. Är vi hemma tillsammans så brukar vi, Lotta och jag laga maten tillsammans – oftast. De är trevligt och vi får en stunds vuxensnack innan barnen kommer ner, de bor uppe och vi nere. Uppe finns det tv-spel, cromcasts och deras egna rum, lyckats fixa 4 sovrum uppe. Men de yngre delar tv-rum. Nere finns ingen tv, skönt tycker vi. Däremot en bokhylla efter en vägg som det ständigt skiftar innehåll i.

Arbete i olika delar av Västerbotten. En hel del fackligpolitisk samverkan. Nu efter semestrarna så finns det folk att skicka ut och bemanna dessa aktiviteter. Lönerevisioner, försäkringsinformationer och arbetsmiljöverksamhet är delar där jag håller i trådarna och som alltid är aktuellt att jobba med. Människor upptäcker att det finns samband mellan vilken politik som förs och hur deras vardag formas, ur detta blir det många diskussioner. Men vad kan man göra för att göra skillnad då? Jo använda sin demokratiska rätt och gå och rösta för hur man vill ha styrningen fyra år framåt, snart val.

I arbetslivet måste man ha en tydlig planering, det underlättar även i privatlivet.

Men på båda ställen så gäller det att ha råvaror, material för någon sorts grund vid sin sida. I mitt arbetsliv är de flesta dagar olika, allt går inte att förbereda.

Hemma så ser vi alltid till att det finns basvaror hemma, att det är varmt och att tvättmaskin funkar och att någon finns som en trygghet att fråga, prata med eller bara vara hos. När man bor i en by så måste man ha en längre planeringshorisont. I arbetslivet så gäller det att planera så det finns utrymme för det oväntade som kan dyka upp, tid eller andra alternativ.

”att bara titta på vägen gör att du missar det vackra bredvid”

Borta nån dag förra veckan, ingen har gjort jobbet mitt så bara att gasa fullt. Norrbottensvecka, fast den startar i Nordmaling. Och avslutas med några dagar i montern på Nolia, blev mina pass mot helgen. Står mittemot ett blåbommigt populistiskt parti. Förvånas över vilka som lockas att besöka dom. Ett parti för höginkomsttagare som inte behöver samhällets stöd. Vi i arbetarrörelsen delar monter, LO och partiet. Diskuterar hur viktigt detta val är, hur mycket det egentligen påverkar människors vardag. Intresserar besökare att ta reda på mer om vad det betyder för Sveriges, glesbygdens, Norrlands och vår egen framtid. Träffar mycket folk här i Piteå, gamla bekanta och knyter nya bekantskapsband. Ett par riksdagspolitiker har vi på plats också. Mycket folk i rörelse, men inte som Åselemärtnen 😉

Förra veckan en del kvalitetstid med Lotta å grabbarna. Den här veckan är det skypesamtal som är livstecknet, sent på kvällarna efter långa dagar. Men ett sätt att få ha vardag tillsammans även om man är på resande fot. Har förresten hittat ett B&B i Piteå som är helt suveränt, med stans godaste pizza som bonus. Blir en del boenden att besöka, jag gillar B&B för det är personligare än hotellens stereotypa utseende och frukostar. Blir korthelg när arbetsveckan blir lång, 150 mil i bil tar också det en herrans massa tid. Skönt att få ” landa” i Lomsjö för några timmars återhämtning innan nästa arbetsvecka drar igång.

vi skalar rotsaker, sötpotatis och lök och lägger i en långpanna i ugnen. Plocka grillningen ur vår egna marinad på återbruksolja (från pepperballs) soya och kryddor efter maträtt, blev starkt kryddad svamp, grillost, majs och fläskytterfilé. Tända webern, ta en kall öl och och plocka in lite färsk sallad för att njuta av ute på altanen hemma med älsklingen, det är livskvalité de. Till solnedgång över Lomsjön, vackert och rofyllt.

”Tro inte på allt du tänker, det är bara tankar”