Petter Nilsson(SD)

Etikett: kommunfullmäktige

Demokratins dubbla måttstockar!

Av , , 22 kommentarer 25

Under Liberalernas interpellation i Umeå Kommunfullmäktige under morgonen diskuterades solidariteten partiföreträdare bör visa varandra. Jag välkomnar Liberalernas nya hållning avseende att skapa ett respektfullt debattklimat och instämmer i att det är sakpolitiken man ska fokusera på. Denna interpellation fördes i kontexten att “hat” och hot ska ha bidragit till en ökad hotbild mot förtroendevalda inom fullmäktige och därför ville Liberalerna säkra ordningsvakter för kommunfullmäktiges sammanträden i Umeå.

Det blir dock lite paradoxalt när jag tänker tillbaka på vissa möten jag höll i för inte så länge sedan. Jag minns tydligt att profiler från Liberalerna stod med nyckelknippa i hand och högljutt skramlande antidemokratiska budskap för att förvägra meningsyttringar att höras från deras politiska motståndare, det vill säga: SD.
Jag har själv arrangerat möten som bombhotats, tvingats avslutas och mött meningsmotståndare som presenterat spottloskor riktade mot oss som antagligen bedömdes vara det främsta motargumentet mot vår politik.

Det är nästan så att ovan beskrivning är ett exempel på hat och hot som Liberalerna är så oroliga för i dag. Varför behövdes inte ordningsvakter då för att hantera deras hatiska beteende? Se flisan i andras ögon men inte bjälken i sitt eget och så vidare.

Men för att diskutera sakfrågan: ordningsvakter kan absolut vara skäliga att anlita för att säkra ordning, samtidigt är det en messyr som behöver övervägas nogsamt. Behövs verkligen den relativt dyra punktinsatsen för medborgares trygghet? Motsvarar kostnaden mervärdet? Under interpellationen hörde jag dessutom argumentationen att det inte ens behöver finnas en hotbild för att ordningsvakter ska behövas. Det är väl per definition skatteslöseri? Jag har själv suttit på kommunfullmäktiges sammanträden och kan inte påstå att jag någonsin känt mig otrygg, trots ovan nämnda aktioner mot oss under väldigt många år.

Det enda som skulle kunnas tolkas som ett “hot” mot kommunfullmäktige är när Greta-organisationen Extinction Rebellion störde fullmäktige med sitt skrikande och tramsande, men de var mer en börda än ett hot, och om något kanske det gör fullmäktige mindre tillgänglig för övrig allmänhet eftersom gemene man inte vill lyssna på miljöaktivister som förvandlar fullmäktige till en cirkus.

Avslutningsvis ska jag skriva att jag tror att vi har en relativt sund nivå mellan partierna i Västerbotten. Är övertygad om att samtliga demokratiska krafter verkar för ett fokus på sakfrågor, hellre än att besvärta sina politiska motståndare.
Instämmer förstås också i Lars Forsgrens(SD) inlägg kring nytto-kostnadsanalys i debatten.

Varför inte prioritera människor på flykt från vårt närområde?

Av , , 12 kommentarer 26

Morgonens livesändning:

Varför inte prioritera människor på flykt från vårt närområde?

Polen fick ursprungligen en hel massa skit över att man inte tog emot under flyktingvågen som kom att präglas av ekonomisk och social migration.
När sedan kriget i Ukraina kom, och de som absolut grannland behövde ställa upp på de som flydde krigets Ukraina, så ställde Polen upp på grannlandet.

Jag tycker till skillnad från övriga partier att vi i första hand ska hjälpa just i vårt absoluta närområde.
I Umeå kommunfullmäktige föreslog vi att utmana bosättningslagen, vilket i innebär att mer resurser kan frigöras för att hjälpa de som söker sig från krigets Ukraina.
Detta innebar att debatten blev en aning 2015 av sig i kommunfullmäktige. Vissa av de övriga försökte låtsas hitta formaliafel, vissa av de övriga låtsades vara för fri invandring.

Kort sagt: I Umeå kommun menar övriga partier att de som flyr Ukraina under massflyktsdirektivet inte ska prioriteras över de som omfattas av bosättningslagen.
Samtliga| övriga partier som tidigare drivit en ansvarslös invandringspolitik.

Argumenten för att bortprioritera de som flyr krigets Ukraina varierade. Socialdemokraternas Hans Lindberg och moderaternas Anders Ågren valde tillsammans med miljöpartiets Nils Seye Larsen antingen att låtsas inte förstå lagstiftning, eller rent inte känna till den.

Något som folkbladets ledarskribent också försökte göra ett ”case” för, där hon (instämmandes med bland annat S, M och MP) skriver att:

”Kommunen får trots allt anvisade flyktingar även inom massflyktsdirektivet, och det var anvisade flyktingar motionen berörde.”

Nej. Massflyktsdirektivet är inte förenligt med bosättningslagen. Vilket jag tydliggjorde vid flera tillfällen vid debatten.

Som ni ser i slutet av klippet jag spelade upp så förekom även de vanliga argumenten, där politiker låtsas vara för fri invandring, och försökte tillskriva mig och Sverigedemokraterna uppfattningar vi inte har. Som sagt väldigt påminnande om debatterna från 2015.

Tidigare i vår har bland annat partier såsom vänstern ifrågasatt satsningar på infrastruktur – såsom utökning av gymnasieplatser i Umeå. Det kostar som bekant att växa.

Jag kan tycka att det är förnuftigt att ifrågasätta investeringar, och de kostnader som följer av dem. Men man måste samtidigt ha ett rimligt grepp om kausaliteten. Varför behöver vi ha större kostnader för exempelvis skola?

Det sagt har jag också skrivit att vi behöver iaktta försiktighet även avseende mottagande från Ukraina. Att det nog inte kommer bli så lätt för mindre kommuner som lovar alltför mycket. Exempelvis kommuner med 6000 befolkning som eventuellt behöver trolla fram motsvarande cirka 600 skolplatser. Särskilt utan några utfästelser från staten avseende ersättning. Det behövs en bättre samverkan kring mottagandet av flyktingar från Ukraina – och rimligare ambitioner kommun för kommun.

Tiggeriet i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 27

”Rumänien har en omfattande plan för att stötta och integrera romer i samhället. Att vissa av dem lockas att tjäna pengar i Sverige utan att arbeta försvårar det arbetet. Nu måste Sverige och Rumänien samarbeta i frågan om gatutiggeriet.”

Detta skrev Rumäniens ambassadör i februari månad, i ett försök att göra något åt situationen.

Vi har hemlösa medborgare. Vi har medborgare som kan dö för att de inte får den vården de behöver. Vi måste prioritera våra egna kommunmedborgare före EU-medlemsländernas.

Skulle Rumänien få fullvärdigt medlemskap i Schengen, skulle problemet förvärras.

Det verkar finnas en konsensus bland övriga partier att Umeå inte kan göra något på grund av hindrande lag. Därför menar man att frågan skall tas av regeringen. Så är emellertid inte fallet. Det självklara är att ändra i ordningsföreskrifterna med syfte att begränsa gatutiggeriets omfattning.

Att vidare erbjuda EU-migranterna hemresa är i enlighet med FN:S deklaration om mänskliga rättigheter, artikel 25, 26.
Idag kan vi inte erbjuda romerna ens tak över huvudet, då vi inte har lägenheter i överflöd – och i den mån vi har det, går det ut över andra grupper som är hemlösa (läs: medborgare).

Det övriga partier således föreslår är att vi ska fortsätta tangera deklarationen, inte samarbeta med Rumänien för integrationen av romerna, och att skjuta vidare ansvaret till regeringen. Allt under täckmanteln att vara ”snäll”.