Vilken tur att jag är ledig ett par timmar på förmiddagen i dag. Dem kan jag spendera med att lyssna om och om igen på Manchesterduon Hurts skiva Happiness som släpps nästa vecka – men som lämpligt nog lagts ut på Spotify för Premium-användare.
Kanske det stiligaste som kommit från Manchester på väldigt länge. Och då menar jag inte bara fysiskt. Men nu återstår några till lyssningar för att avgöra om skivan klarar hajpen eller inte.
Nu har äntligen SVT:s dokumentärredaktion kommit tillbaka efter semestern, och vi har en fin dokumentärhöst att se fram emot.
Snart börjar Dox, serien med prisbelönta och uppmärksammade dokumentärer, och den första filmen är den Oscarsbelönta Man on Wire.
Från den 14 september visas åttan nya kortfilmer från den dokumentära satsningen Kvinnan i mitt liv, som fokuserar på att skildra kvinnor framför kameran. Om kroppen, kärleken, sexualiteten och att vara mamma.
Ni missade väl inte journalisten Tom Alandhs dokumentärserie Tom Alandh i Sverige? Han besökte Vimmerby, Dorotea, Tensta och Klippan, och det blev en del uppmärksamhet i Dorotea där somliga tyckte bilden av orten var felaktig. Alla fyra delar finns på SVT Play.
Här ovan ser ni också trailern till Rolling Stones-dokumentären Exile on Main Street. Efter att bandet drabbats av skatteproblem 1969 lämnade de England för att bo och leva lyxliv på franska rivieran. Där skapade de musik som slutligen resulterade i skivan Exile on Main Street. Dokumentären skildrar denna kaotiska och kreativa tid, och finns att se ett par dagar till på SVT Play. Filmen är producerad av John Battsek tillsammans med Mick Jagger och Keith Richards.
Mer nyheter framöver om dokumentärhösten!
Jag fick ett tips om att det i dagarna släpptes en remix på Tove Styrkes singel Million Pieces på Spotify. Remixen är gjord av ingen mindre än Familjen, och hör man låten råder det inga tvivel. Det där dunkadunkat måste komma från Hässleholm. Även om jag har svårt att skaka bort känslan av en dålig remix – att det låter som ett dunkande spår lagt ovanpå den vanliga låten. Men det är helt klart en festligare version av låten, som jag föredrar i sitt original.
Lyssna på låten här (Spotify-länk).
A day in the life är den bästa Beatles-låten genom tiderna. I alla fall enligt musikmagasinet Rolling Stone som listat de 100 bästa Beatles-låtarna. A day in the life, från den legendariska Sgt Pepper’s Lonely Heart’s Club Band från 1967, har kallats en orkestral orgasm av bandets producent Sir George Martin. Låten kom på förstaplats före I want to hold your hand och Strawberry fields forever.
Generellt har väl listan inte så många överraskningar, det är kritikerfavoriter högst upp, utom kanske I want to hold your hand som egentligen inte handlar om något viktigt. Den var mer tänkt som en kommersiell hit och blev det också. Det var nämligen Beatles första etta på Billboard Top 100-listan, därefter följde 18 till låtar på samma placering.
Tio-i-topp-listan ser ut som följande:
(min favoritlåt med Beatles är Here comes the sun. George Harrison borde få mer upprättelse som kompositör, på denna lista är han med på nummer 6 och 10. Helt rätt.)
Ja, det är precis vad jag tycker Larkin Poes nya minialbum Spring är. Precis som First Aid Kit, som man gärna vill dra jämförelser med i sammanhanget, är det ett par systrar. Men inte från Stockholm utan Calhoun, Georgia i USA.
Även om denna folkpop är mycket mer poppigt fartig och mindre Fleet Foxes-stämsångig än First Aid Kid. Mycket mer instrument än Mountain Man. Men ja, bara för att man är tjejer och gör folkpop så låter man ju inte likadant. Så därför är väl mina jämförelser onödiga.
Hur som helst väcker det mina drömmar om amerikanska södern och glädje i hjärtegropen.
Lite musikresearch som ledde till googlande och youtubande ledde mig helt plötsligt till acid house. Så här ska tydligen den perfekta acid house-låten låta, ifall ni undrar. Solar Quest låt Acid Air Raid.
Häromdagen läste jag att Manchesterikonen Mark "Bez" Berry dömts till en månads fängelse för misshandel av sin ex-flickvän. Det fick mig att börja tänka, och klicka runt på nätet.
Bez är den smått legendariske dansaren åt Happy Mondays, ett band som hade stor betydelse för den så kallade Madchesterscenen i Manchester runt slutet av 80- och början av 90-talet. Det mesta kretsade runt skivbolaget Factory och klubben The Hacienda, som till stor del finaniserades av New Orders skivförsäljning.
När jag börjar googla efter dansklipp med Bez (ovan) märker jag att han är ett fenomen än i dag. Allt från fulla engelsmän till bäbisar gör The Bez Dance. Han må ha hamnat i fängelse, blivit nerknarkad och skuldsatt – men hans dans lever vidare.
Bez har svart tröja med ett horisontalt, smalt, vitt streck över bröstet i videon.
Så, för legenden vidare – gör The Bez Dance på krogen i helgen. Eller varför inte framför hallspegeln.
Liv Strömquist är aktuell med nya seriealbumet Prins Charles känsla. Porträttfoto: Caitlin Mooney
I veckan damp den briljanta serietecknaren Liv Strömquists senaste seriealbum Prins Charles känsla ner i brevinkastet. Än så länge är den alldeles strålande och följer upp de tidigare succéerna Hundra procent fett och Einsteins fru på ett superbt sätt. Recension kommer senare.
Einsteins fru blev ju en riktigt bra teater hos Profilteatern i våras, som gick så pass bra att den visas en vända till i Umeå under hösten. Håll utkik om du gillar kicksparkar åt heteronormerna och tvåsamheten.
Precis när jag satt på kammar’n och hoppades på att lite atmosfärisk isländarmusik skulle dyka upp (ja, hoppet är det sista som lämnar människan säger man ju) så kom det som en blixt från klar himmel. Isländarna hör bön. Musikern, musikproducenten och kompositören Jóhann Jóhannssons senaste album And in the endless pause there came the sound of bees lades precis ut på Spotify.
Musiken är strikt klassisk, lugn och eftertänksam. Musik man kan lyssna på och bara vara till. Extra passande vid regniga och ruskiga höstdagar med en lagom dos vemod och några fräscht uppiggande ingredienser.
Albumet hittar du här (Spotify-länk).
Här är några av mina favoriter denna vecka. Björks låt The Comet Chase till The Moomins and the Comet Chase-soundtracket. Jag som vuxit upp med Tove Jansson och Mumin-böckerna (samt filmerna) måste komma ihåg att se den där filmen. För hur underbar är inte den videon. Utöver det har vi pop och lite psykedelia med Gem Club, MGMT och The Fourth.
Congratulations är titelspåret på MGMT:s senaste platta, en skiva jag tyckte mycket om men som det råder minst sagt delade åsikter om. The Fourth är hemskt mycket indie och Gem Club släppte nyss sin nya ep Acid and Everything.
Senaste kommentarerna