Gurras

Han sjunger om ett annat Sverige

Av , , Bli först att kommentera 0

Efter tio år kommer proggaren Jan Hammarlund ut med en ny skiva med egna sånger. En av dem är en antirasistisk och antinationalistisk fosterlandssång, ”Mitt land” Det är en besvärlig tid för skapare av fosterländska sånger.

Skulle man kunna återerövra Sverigesången, precis som svenska
flaggan för några år sedan togs tillbaka från skumma, krumma
nationalister?

En av 70-talets proggare, Jan Hammarlund, kommer snart ut med ”ett
försök till en antirasistisk och antinationalistisk hemlandssång”,
som han själv uttrycker det.

Sången heter ”Mitt land” och inspirerades av Göran Palms ”Sverige -
en vintersaga”, tre böcker på blankvers hittills utgivna.
Hammarlund lyfte ut några formuleringar och anger Palm som
medförfattare på skivan.

- Palm skriver om ett annat Sverige än det vanliga. Han beskriver
ett land av migranter, ett evigt vandrande i en ständig förändring
och inga tusen år av stabil, kunglig svenskhet.

Därför sjunger Hammarlund:

”Mitt land är fullt av vaga- bonder.

En del har kommit nyss från fjärran länder,

en del som barn av statartidens flyttlass

från Sörmlands skogar eller Hanöbuktens stränder.”

Någon gång på 70-talet var estraderna fulla av vissångare från
vänster, idoler såväl musikaliskt som politiskt. Jan Hammarlund var
en av dem, dessutom en av de första öppna bögarna.

En av hans sånger sjöngs då för tiden med tindrande ögon av
skol-ungdom i hela landet. Den heter ”Befriade från skolan” och
började:

”Från och med i dag är vi befriade från skolan. Nu kan vi göra vad
vi vill…”

- Tyvärr var det nog många som tog den bokstavligt, säger Jan
Hammarlund nu.

- Själva undertexten gick inte hem hos särskilt många. Det är svårt
med hur djup man vågar vara och hur tydlig man måste bli.

De sista åren har Jan Hammarlund, 49, ägnat mycket tid åt Brecht.
Han har översatt sånger som skrevs under Brechts femton år av
landsflykt, dels på Lidingö, dels i Hollywood, där han trivdes ännu
sämre.

Men det är tio år sedan han gav ut en skiva med egna sånger.

På cd-n ”Alby-Bilbao” finns den antirasistiska och
antinationalistiska sången till Sverige. Den har en två gånger
återkommande vers, en sorts refräng:

”Mitt land är inte fanor och arméer

utan nätter av juniljus och sång.

Mitt land är ingen tygbit på en påle, men

en hotad alm som slagit rot i stum betong.”

Vad sägs om detta landskap, medborgare?

Bli först att kommentera

Allt detta trams

Av , , 1 kommentar 0

Är så trött på alla tramsiga kommentarer om min klädstil.

1 kommentar