2010-01-27 är en av de viktiga dagarna i mitt liv. I den dagen blev jag befrias från fängelset. Jag hade blivit fängslad under 56 dager, under jord i en parkeringsplats som blev anlagd till fängelse. jag såg inte solen och himlen under dessa dagar. Jag var 24/24 i min cell. Det fanns 12 celler, fyra var för kvinnor, 7 för män och en för dem som har smittsam sjukdom. Jag var på början i sista cellen, ensam ibland men ofta med andra som hade smittsamma hudens sjukdomar. Jag gick ut ur min cell bara för förhören. jag ska inte berätta om förhören eftersom det är fortfarande för känsligt för mig.
när jag hade protesterat och sagt att de hade inte rätt att sätta mig med andra som hade smittsamma sjukdomar, tog de mig och satte mig är en annan cell med friska människor. Men problemet var att den var en manlig cell. Vi var mellan 50 60 personer i 30 m2. Jag ger er tänka kan vara en kvinnans situation i en 30 m2 cell med 50 män i ett fängelse. Jag längtade efter förhören för att bara vara med mindre män och mindre händer som brukade röra över min kropp.

Mitt brott var att jag var olika och kämpade mig för min skillnad.

när jag gick ut ur fängelset, kunde jag inte öppna mina ögon så det var ljus. himlen var så blå och luften var så lek, så ren att jag hade ont i lungorna