Stolt mamma till tre!
Skrivs av
Mest kommenterat
Hu vilken kväll!
En del dagar är alldeles underbara, en del andra är bara... totalt värdelösa!
Dagen började bra, men avslutet var väl inte helt bra. När mina största troll kom hem så blir det utbrott och gnäll, gick över när vi satte igång film. När mannen for och jobbade så började K med gnäll. Sånt där röstläge som riktigt skär i märg och ben, irriterande och störande. Sånt gnällande ljud som han vet att jag går igång på.
Pedagogiskt tar jag upp honom, tröstar, tröstar lite mer och lite mer. Men, middag måste lagas, disken tas om hand, tvätten ska sorteras, middagen ska ätas, A ska matas osv... ibland har man inte tid med flera timmars gnällande så K får helt enkelt vara en stund. Värre och värre, högre och högre. E kommer och frågar mig om det är något fel på K. Nej, bara en vanlig 3-års trots.. jag känner igen det så väl!
Efter ingen middag alls och inget kvällsfika så ligger han i sin säng och gnäller efter pappa. Det enda han vill ha är russin, men i min värld är det ingen middag och kvällsfika. Vill han ha russin får han äta sin gröt också, men det vill inte han. Det är inte så att jag vägrar honom mat. Nu är han nere och ska äta välling men det bara sölas och dras ut på tiden.
Jag blir tokig.
Men, då i nästa stund så är han ju världens goaste unge. Så är det ju, jag vet ju det. Men mina nerver är inte lika överens som hjärnan alla gånger.
Åh, vad jag önskar mig en barnfri helg! Att få åka iväg och bara vara. Lille A får gärna hänga med, men dom stora lämnar jag gärna hemma eller hos farmor och farfar en helg. Vila huvudet, sova, äta gott, dricka gott - bara vara! Så underbart det vore.
Men, nu ska jag försöka avsluta kvällen. Jag ska lägga mina barn för femtielfte gången på en halvtimme och tala om för dom att jag älskar dom och att dom ska sova gott!
Tävla med RebbanDesign!
http://www.facebook.com/pages/EKA-RebbanDesign/215774058513540?sk=wall
Gilla sidan, dela inlägget om tävlingen och skriv som kommentar om du vill vinna en tröja eller body, önskad storlek och färg!
RebbanDesign på Facebook!
Nu finns RebbanDesign på Facebook!
Sök på EKA - RebbanDesign så hittar du mig :)
Just nu - tävling om en tröja eller body strl 56-116. Var med du också!
Underbara tyger & socker


Nu är det mera tyg på väg! Eller, det är ett tag sedan jag betalade men nu är det äntligen på väg! Dessa två plus några till bitar, bland annat en underbar velour med vit botten och biltryck.
Jag har även detta på väg:

Jag känner på mig att min lille K kommer att bli stormförtjust i biltyget! Tack Monica för att jag fick köpa det :)
Jag har ett par projekt som är halvfärdiga. Ett par velourbyxor med mudd till E, en heldress till minsta A och en tröja till K. Det ska förhoppningsvis sys färdigt i helgen, det är så roligt att ta på dom nya kläderna som jag har gjort själv. Speciellt om det är kläder som dom sedan faktiskt använder.
Jag har klädkräsna barn. Det ska vara bra passform (alltså lekvänligt), och snyggt ska det vara. Glada färger, men motiv som dom gillar, kläderna ska utstråla lek! Byxor typ jeans går helt bort, om det inte är med mjuka sköna muddar och fuskjeans (jeansfärgad collage), eventuellt kan dom gå med på smalspårig manchester. Velourbyxor med mudd, det gillar dom bäst mina små. Inte mig emot för dom är så mysiga att sy, och tydligen sköna på :) Tröjor vill dom gärna ha i både jersey och interlock, bara dom inte sitter åt för mycket - det ska gå att leka i alla möjliga positioner! Den enda som jag får bestämma kläder åt numera är lille A. K har också blivit väldigt bestämd på klädfronten. Jag undrar vars det kan komma ifrån?
Något som gjorde mig upprörd igår:
Jag bakade bullar och E fick smaka. Då säger hon "mamma, nu äter jag socker. Nu måste jag träna." Jag frågade naturligtvis varför, hennes svar: "jag är ju så tjock!" Jag har mina aningar om vars det kommer ifrån, för det är inget hon har hört mig eller B säga. Jag ska ta upp det på tisdag så får berörda personer ta tag i det, för min tjej är inte tjock och det är ingenting som hon ska gå runt och tänka på när hon är fem år.
Surdegslimpor & kalas!
Idag hade vi 5-årskalas för E:s dagis (nej men oj då! Så dumt av mig, FÖRSKOLA heter det ju numera...), det var intensivt 1,5 timme när alla barnen invaderade huset med lek och stoj och fikande. Roligast var det när några av killarna kom till mig och frågade när vi egentligen skulle ha fiskdamm. "Nej men vi ska inte ha fiskdamm" sa jag då, men dom följde mig som små iglar! Såklart hade vi fiskdamm och alla barnen var glada när dom kom, och glada när dom gick :) Ett lyckat kalas alltså!
Ikväll blev mitt surdegsbröd med valnötter klart! 4 limpor blev det.
13 dl ljummet vatten ca 37 grader
1,5 dl surdeg
25 g margarin
25 g jäst (blå)
1,5 msk salt
1 msk sirap
1,3 l grovt rågmjöl
2 liter vetemjöl special
jag hade även i 2 påsar grovhackade valnötskärnor
Blanda ihop allt till en deg (den blir rätt kompakt) men spara nån dl mjöl till utbaket. Blanda inte i nötterna.
Jäs ca 1 timme.
Knåda degen ordentligt, knåda samtidigt in nötterna i degen.
Forma till 4 limpor och lägg en i varje hörn i en långpanna. Pensla med vatten och strö över rågmjöl.
Jäs övertäckta ca 40 minuter. Sätt ugnen på 200 grader.
Grädda limporna i nedre delen av ugnen ca 40 minuter.
Pensla ytan med vatten och sirap (ihopblandat) medan limporna är varma, så blir ytan inte lika skarp. Jag penslade en gång direkt när jag tog ur dom ur ugnen, sedan en gång till när dom kallnat lite. Ytan blev perfekt!
Surdegen står nu i kylen, den ska jag vårda ömt så att det blir mer surdegsbak framöver! Tror jag ska sätta en på vete också, den jag har satt nu är satt på fint rågmjöl och jäser på hunung. Jag är sugen att jäsa en vete på äpple också, få lite variation på brödet.
Tyggenomgång!
Ja, den här veckan har det faktiskt inte blivit sytt ett enda stygn, även fast det var planen.
Min man har fullit och gjort illa sig så det har varit mer fullt upp här hemma än vanligt. Stackarn har nog rätt ont.
Idag blev jag färdig med tygrensningen, jag fick ihop en gedigen hög som ska fotas, mätas och faktiskt säljas. Det är såna tyger som jag vet att jag inte kommer sy av.
Nu ser min syhörna ut såhär:
Under sybordet så ser det ut såhär:
Sen har jag även en sekretär full av tyg, som okså är genomgången :)
Surdegsbröd!
För ett par dagar sedan satte jag igång en surdeg, och idag är den bubblig och fin så idag blir det nog att baka!
Tänkte att jag skulle göra surdegsbröd med valnötter, men kanske att jag skulle prova morötter i stället? Ja, jag får se hur jag gör. Det är första gången jag bakar på surdeg så jag hoppas det blir gott!
Tygrensning & rumsbyte!
Igår bytte vi rum, och det gick riktigt bra att få barnen att somna. K var den som var tveksam till en början, men la sig till slut och somnade sött.
Lille A var trött igår och verkar lika trött idag. Jag hade tänkt sy idag men jag har en liten igel som inte vill släppa mamma, så det blev en mysdag i stället! Inte helt fel det heller.
Jag har insett att jag måste rensa upp bland alla tyger. Vissa har jag haft flera år utan att klippa i och vissa är det bara stuvbitar kvar av. Jag kommer att påbörja min stora tygrensning under veckan och försöka sälja av lite bitar. Det ska ju likna något här hemma också, tydligen. :)
planerna för kvällen är att sätta sista sömmarna i en body jag håller på med och klippa ut ett par byxor jag fått beställning på. sedan om jag hinner ska jag börja gräva i tygerna...
kalas
I helgen har vi varit hos svärmor och svärfar, jag har haft party i Norsjö och vi har varit på 60-årskalas. Fullspäckat med andra ord!
I morgon påbörjar vi ett jätteprojekt, vi ska skifta sovrum. E ska ta vårat rum, vi tar K:s rum och K får E:s rum. Det blir spännande! Svettigt kommer det särkerligen att bli i alla fall.
E blev glad, hon sa "men, då får ju jag en tv!" Men hon blev besviken när vi förklarade att vi tar ju med Tv:n till vårat nya sovrum, det blev liksom inte lika roligt att byta rum då.
Jag önskar er alla en fin vecka! Till helgen blir det 5-årskalas här hemma med tårta, spring och godis!
Färdig väska!
Översta bilden återger färgerna bäst. Tyvärr hade jag ingen kardborre hemma men jag tror att det får vara så här. Bilden längst ner är dålig, jag skulle fota inuti men det gick ju sisådär...
Hur som helst så är jag sjukt nöjd!
Väskan...
Nu är väskan nästan klar, bara lite finlir kvar. Jag ska sy fast kardborre på locket och klippa lösa trådar, sedan är den redo att fotas!
Svampar & prickar
Lille A har fått nya byxor. Eftersom strumpor är det mest opraktiska man kan ha på en bebis så gjorde jag fötter på byxorna. Var tvungen att göra om mönstret en hel del innan jag blev nöjd, bla betydligt längre och bredare fötter (för mina barn har välsignats med bamsestora fötter från födseln), och midjan fick bli smalare. Jag gillar inte när det glepar massor, men det ska inte sitta åt för mycket heller. Såna här byxor kan jag sy upp i strl 50-68 ev, 74. Kostar 130 kr.
Riktiga färgklickar gillar jag! Tyvärr tycker jag att det finns litet utbud av färgglada kläder till vettigt pris till barn. Molo finns givetvis, men det är inte riktigt jag. Den här bodymodellen kan sys upp i strl 56-86 och kostar 200 kr
Här kommer en försmak av vad som förhoppningsvis ska bli den nya skötväskan. Det är modell mindre (men jag tror att den ändå kommer rymma mycket), med ett litet fack inuti, det blir mer handväskmodell fast med extra lång axelrem. Den kommer gå att hända över enkelvagnens handtag + bära med sjal/sele om man vill.
tankar om 5 minuters metoden
När min E var bebis fick jag höra från flera håll att "lägg henne i spjälsängen, låt henne skrika. Vänta 5 inuter innan du tar upp henne". Den berömda och omtalade 5 minuters metoden.
Naturligtvis gjorde jag inte så. Min bebis skrek och var olycklig - ja. Blir det bättre då av att mamma och pappa inte tröstar? Om vi skulle ha lagt henne ensam i en för henne stor säng, och ignorerat henne i 5 minuter? Nej. Absolut inte.
Jag har under mina 5 år som förälder fått höra mycket om 5 minuters metoden. Många som förespråkar den, även från vissa håll på Bvc. Att Bvc delvis förespråkar den metoden gillar jag absolut inte. En bebis behöver trygghet. I en bebis värld är trygghet likamed mamma och pappas närhet, mat och blöjbyte.
I min värld är det självklart att bära. Jag bär i sjal, det är ergonomiskt, avlastar suveränt (slipper ont i nacke och axlar) och barnet får vara nära. Babybjörn kan slänga sig i väggen, den selen är inte ergonomisk varken för föräldern eller barnet. Vill man absolut bära i sele - välj en som faktiskt är bra. Eftersom jag bär och har burit så har jag också fått höra att jag skämmer bort mina barn. Kan man verkligen skämma bort ett barn med närhet? Det tror inte jag.
Mina barn har alla fått sova med oss i våran stora säng ocså. Fy vale, vilka dumskallar vi måste vara... jo, jag har nog fått höra att risken för PSD tydligen ökar vid samsovning. Men, är det bättre att både vi och bebis sover dåligt för att bebis ska ligga i egen säng? Jag tycker inte det.
Nu har min lille A en vakenperiod på natten. En sån där "jag måste absolut titta mamma, annars skriker jag så hela huset vaknar". Jag störs inte av det, jag kan ta igen det på dagtid. Jag sitter gärna med honom i soffan så får han väl titta på lampan eller ljuset eller vad det nu kan vara. Han är bara två månader, jag har inte bråttom. Naturligtvis ska han börja styras in mot "bra" sovtider, men det hinns med. Även den här gången får jag höra från flera håll att 5 mm är så himla bra. Jag fattar faktiskt inte vad som är så himla bra med att gå emot instinkten att ta upp sitt gråtande barn, att barnet ska lära sig att sluta skrika för det kommer ändå ingen. Jag tycker att det sulle kännas fruktansvärt. Utgår jag från mig själv så skulle jag känna mig fruktansvärt ensam.
Därmed inte sagt att mina ungar får komma direkt dom piper. Nejnej, så är det inte. Det är skillnad på skrik och skrik. Det finna gnällskrik, tröttskrik, "vill inte" skrik, men så finns det panikskrik och bebisskrik. En bebis är enkel, skriker den - ta upp den, kolla om det är maten eller blöjan - eller ha den bara nära och se om det är det. En bebis kan man inte resonera med, den bara är och det enda som begärs är att h*n får basbehoven uppfyllda och kärlek.
Nej, någon 5 minuters metod blir det aldrig i det här huset.


Rebecka