Perspektiv på det parlamentariska läget
Under den senaste tiden har det parlamentariska läget diskuterats i termer av
bl.a. ”vågmästarroller”. Resonemanget som följer nedan syftar till att ge
perspektiv på hur det parlamentariska läget faktiskt ser ut och hur
styrkeförhållandena mellan regeringen och övriga partier ser ut.
En regering, få konflikter men flera olika sorters opposition
Av de totalt cirka 2100 besluten i avgjorda betänkanden och utlåtanden som
riksdagen fattade under förra riksdagsåret gick närmare 99 procent alliansens
väg (19 förluster av 2100 beslut). Många beslut avgörs i enighet, utan
votering och/eller med breda majoriteter av olika slag. Även det faktum att
alliansledamöterna röstar likadant är en förutsättning för att få igenom
förslagen oavsett något av oppositionspartiernas agerande.
Så länge alliansen håller ihop och samtliga oppositionspartier inte enas om
motförslag, går regeringens förslag igenom i Sveriges riksdag och undantagen
från dessa är mycket få. Samtliga dessa situationer gör uttryck som
”vågmästarroller” eller ”stödpartier” irrelevanta, eftersom det i dessa fall inte
spelar någon roll hur något av oppositionspartierna röstar.
Vad är en vågmästare?
När ord som ”stödpartier” eller ”vågmästare” används i debatten påstår ofta
socialdemokrater i samma sammanhang att Sd skulle använda en sådan roll i
nio av tio riksdagsbeslut.
Det är dock närmare ett fall av tio än nio fall av tio,
där Sd:s röstande har avgörande effekt.
För att det över huvud taget ska ha effekt hur Sverigedemokraterna röstar
krävs att två förutsättningar är uppfyllda:
• Det måste ha lagts och yrkats motförslag samt begärts votering
• Det måste, i dessa voteringar, finnas ett enigt rödgrönt block som, om
det får stöd även av Sverigedemokraterna, kan vinna en votering om
alla agerar och röstar exakt likadant.
Under förra riksdagsåret fanns dessa förutsättningar 235 gånger, det vill säga i
endast 11 procent av alla beslut som fattades. Den siffran ligger närmare en av
tio än de nio av tio som ibland används i debatten. I nio fall av tio spelade
Sverigedemokraternas agerande således ingen roll alls för Alliansen.
Övriga oppositionspartiers agerande
I de 2100 besluten som fattades, var S och/eller Mp överens med Alliansen i
86 procent av fallen. Socialdemokraterna var överens med Alliansen i 81
procent av fallen och MP var också överens med Alliansen i 81 procent av
fallen.
I de 629 huvudvoteringarna, under riksdagsåret 2010/11 röstade S och MP
tillsammans vid 118 tillfällen på samma sätt som Alliansen. S röstade även
med Alliansen vid 104 tillfällen då MP inte gjorde det. MP röstade även med
Alliansen vid 101 tillfällen då S inte gjorde det. Vid nio huvudvoteringar
röstade samtliga riksdagspartier på samma sätt.
Slutsatser
Håkan Juholt och andra som menar att Alliansen förlitar sig på
Sverigedemokraterna i nio fall av tio har fel. Påståenden om
”vågmästarroller” och ”stödröster” vilseleder väljarna och förstorar
Sverigedemokraternas inflytande över politiken.
En grundförutsättning för att Sverigedemokraterna överhuvudtaget ska få
inflytande är ett enat rödgrönt alternativ, efter förhandlingar eller efter av
andra skäl samstämmigt agerande. Därför har Socialdemokraterna ett stort
ansvar för vilket inflytande Sverigedemokraterna till slut får.
Alliansen lovade väljarna att inte göra oss beroende av Sverigedemokraterna
och det löftet har vi hållit.
www.moderat.se/MediaBinaryLoader.axd