Föräldrar, eller som det blir med en enkel felstavning – förädlar(e), är de allra viktigaste personerna i ett barns liv. Tveklöst. Men vi i skolan är ändå stolta över vår hedrande andraplats.

En lyckad skolgång är på många sätt en förutsättning för framtida god hälsa, sociala relationer, arbete och ekonomi.

Så här inpå första tiondelden av läsåret kan det vara klokt att vi påminner oss om den här laguppställningen och fundera över våra roller.

Det börjar finnas gott om forskning om hur vi i skolan ska jobba för att få till den där lyckade skolgången och när vi har planerat för just detta läsår har vi tänkt så här:

1. Att vi ska ha fokus på undervisning och att vi verkligen undervisar på ett sånt sätt att våra ungdomar får med sig de viktiga framtidskompetenserna/nyckelkompetenserna:

. ..som kommunikation på modersmålet och andra språk (just nu utbildar vi handledare i språkutvecklande arbetssätt. Moderna språk är från i år obligatoriskt), matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens (Inför läsåret har vi tagit fram en matteplan för att identifiera behov och ge rätt stöd. När det gäller NO-ämnena är det de ämnen vi har ökat måluppfyllelsen mest), digital kompetens (ett område där vi ligger i tydlig framkant och fortsätter satsa. Bl.a. genom att jobba kreativt med kritiskt användande av nätet tillsammans med KF-huset i Klöse. Att lära sig lära (där strategier och studieteknik har tagit en större och mer självklar del av undervisningen).. Social och medborgerlig kompetens (I ett stort samarbete med Skolverket kör vi under året en fortbildning tillsammans med Samtalsaktivisterna) Initiativförmåga och företagaranda (I ytterligare ett samarbete med skolverket utvecklar vi det entreprenöriella lärandet genom bl.a. ämnesövergripande arbeten) Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer (Bl.a. jobbar vi med Skapande skola. De kulturella uttrycksformerna får stort utrymme inte minst  i våra ämnesövergripande arbeten)

2. Att det krävs en trygg skola där goda relationer byggs. Det här, mer än många andra områden, är verkligen ALLAS ansvar. Varje personal i skolan, varje elev och också varje vårdnadshavares ansvar. På skolan jobbar vi utifrån vår plan mot diskriminering och kränkande behandling, vi har ett trygghetsteam som träffas varje vecka för att gå igenom aktuella incidentrapporter och andra problem som inrapporterats, planera åtgärder och även planera och organisera för främjande och förebyggande åtgärder. Varje klass har två kamratstödjare som samarbetar med trygghetsteamet. Vi har rastvakter, personal som äter i skolrestaurangen och många andra åtgärder för att skapa denna trygga skola. Tyvärr betyder det inte att vi är en skola utan kränkningar, mobbning och diskriminering. En högstadieskola med ca 300 ungdomar med olika behov, massor av hormoner i kroppen, några ungdomar som  inte skulle vilja vara där, är i sig inte en idealisk miljö är det gäller trygghet. Och just därför är detta arbete så högt prioriterat.

 Just nu ser vi en attityd från många ungdomar som är hårdare än vi önskar, med starka inslag av rasism och även sexism. Det är naturligtvis absurt att någon ska bli kallad hora eller blatte på sin skola – en helt oacceptabel arbetsmiljö. Även om vi upplever att det är relativt begränsat bland vissa grupper, så vet vi att om vi inte stävjar detta så sprider det sig. Därför vädjar jag till er vårdnadshavare att samtala med era ungdomar om att ni inte vill att de ska delta i detta, och hjälpa dem med strategier att stå utanför.

3. Att vi har en stark elevhälsa med ett inkluderande perspektiv i vårt dagliga arbete är en annan grund i arbetet. Elevhälsoarbetet börjar alltid i klassrummet, där varje lärare ser sina elever och deras behov och anpassar undervisningen så långt det är möjligt. Det är inte alltid lätt, men jag är så oerhört stolt över att ha så många lärare som gör detta med stor professionalism. Vi har ett elevhälsoteam på skolan som består av speciallärare/pedagoger, kurator, skolsköterska, Studie- och yrkesvägledare och rektor. Vår uppgift är att arbeta förebyggande och främjande och stötta upp det som sker i klassrummet. Vi träffas en gång/veckan och pratar om allt detta och även om behov där de vanliga anpassningarna inte riktigt räcker till och fördelar då ansvar och arbetsuppgifter mellan oss. På skolan har vi läxhjälp, lovskolor och studieverkstad. Resurser som nyttjas av många av våra kloka elever.

Vad säger då forskningen att vårdnadshavare ska tänka på för att stötta sina ungdomar till en lyckad skolgång och en god framtid?

1. Det allra enklaste svaret är helt enkelt – Visa intresse. En av de största undersökningar kring hur en god framtid byggs, påbörjades redan på 50-talen med fortsättning och uppföljning i nutid. Ca 70 000 barn i 5 generationer har följts, med frågeställningen “hur kan föräldrar hjälpa sina barn att lyckas”. När det gäller ungdomar så är det skarpaste budskapet att bry sig, att visa att du är intresserad av ditt barns skolgång. Fråga hur det går i skolan, vad de lärt sig, relatera det till din egen vardag,  hjälp till att organisera läxläsning, ta inte ledigt i onödan. Det kanske viktigaste du kan göra med din tonåring är middagssamtalet. Samtalet som enligt en känd kriminolog är den bästa försäkringen för att förhindra framtida kriminalitet. En annan person uttryckte det så här “Det enda du behöver lära ditt barn är gott bordsskick”. Det var då inte själva bordsskicket som var poängen, utan det samtalet som hörde till måltiden.

Använd ett av dessa viktiga middagssamtal till det jag skrev här ovanför. Om den attityd vi just nu ser från många ungdomar, som är hårdare än vi önskar och med starka inslag av rasism och även sexism. Det är naturligtvis absurt att någon ska behöva bli kallad hora eller blatte på sin skola – en helt oacceptabel arbetsmiljö. Även om vi upplever att det är relativt begränsat bland vissa grupper, så vet vi att om vi inte stävjar detta så sprider det sig. Därför vädjar jag till er vårdnadshavare att samtala med era ungdomar om att ni inte vill att de ska delta i detta.

2. Den andra delen som du som vårdnadshavare har så enorm påverkan på är din ungdoms livsstil:  Sömn fysisk aktivitet, och kost. Tips från coachen är när det gäller sömn – 8-10 timmars sömn och regelbundna sömnvanor är A och O. Inget är så kopplat till prestation som just sömn och det finns en tydlig koppling mellan beteende och regelbundna sömnvanor.

Hjälp ditt barn att komma ihåg gympakläderna och prata med dem om vikten av att duscha efter idrotten. Utan dusch vågar de inte satsa fullt ut och idrottslektionen blir inte den viktiga fysiska aktivitet de behöver.

När det gäller kost finns det också mycket att säga. Bra att veta är att vi verkligen inte vill se några energidrycker på skolan. Kika gärna på denna bild av vad dryckerna innehåller och litet om de negativa följderna är av bruket.

Till syvende och sist handlar det ändå om vad man själv gör och vad man själv vill. Vi kan finnas där men det är ett val som måste göras och ett ansvar varje ungdom själv måste ta.

1. All forskning visar samma sak – ansträning slår talang, hjärnan är plastisk – intelligens är inte statisk. Det lönar sig att anstränga sig och intelligensen utvecklas när man lär sig nya saker. Det är en enkel ekvation.

2. Att vara motiverad, intresserad, ja helst passionerad är också en viktig hjälp när man vill lyckas.

Källor:

Life project – metaforskning – Helen Pearson

Visible learning, metaforskning – John Hattie

Grit – Angela Duckworth

Growing mindset – Carol Dweck