rektortornberg

Tankar från en framtidsverkstad

75 år i framtidens och kunskapens tjänst!

Av , , Bli först att kommentera 4

I år firar vi. Vår skola fyller 75 år.  75 år i framtidens och kunskapens tjänst. Man kan känna sig ödmjuk inför mindre.

Elevantalet har varierat genom åren, men i runda slängar har någonstans strax under 10 000 ungdomar lagt grunden till sin framtid i våra lokaler.

Mycket har hänt. 1941 var det bara en liten klick av befolkningen som fick eller tog möjligheten att läsa vidare efter de första grundläggande åren. Idag är det både en rättighet och plikt.

Skolans främsta uppgift är att lägga en kunskapsgrund som ska vara till nytta både för individ och samhälle och i det ingår även att få med sig en värdegrund där alla människors lika värde är självklart. Där vi förstår att vi måste ta vara på jordens resurser och där vi värnar om demokrati.
wordleDet är lätt att förstå att Artediskolans 75 år satt många spår. Både i individer och samhälle.Skolan är, vid sidan av familjen, det ställe som formar vår person och vår självbild mest. Jag vill påstå att de flesta svarar namnet på en av sina lärare när de ombeds tänka på en person som betytt mycket för dem. Både på ont och gott. Lärare som oftast stärkt, men ibland också stjälpt självförtroenden. Lärare som oftast inspirerat, men ibland också avskräckt från yrkesval.

Självklart kommer vi att fira. Men inte med fest och stoj. Vi tar istället möjligheten att ge  våra nuvarande elever inspiration,  Att vidga perspektiv och synliggöra de stora möjligheter de har utifrån sin tid på Artediskolan. Först ut är Jessica Nordström. Jessica är en ödmjuk hårdrockstjej från Järnäs som därtill blev nominerad till årets rockröst i somras.

På onsdag sker detta. Nästa månad är det Jonas Fröbergs tur. Vi har en lång och härlig lista på f.d. elever som skulle kunna hjälpa oss i uppdraget att motivera och inspirera våra elever. Är du själv en sån eller har du förslag till oss?

Nu kör vi!

Av , , Bli först att kommentera 7

imageIdag har vi välkomnat framtidens makthavare till ett nytt skolår! Framtidens makthavare, företagare, vårdpersonal, forskare, hantverkare, journalister och lärare.
Och jodå, visst var det litet tufft att komma iväg till skolan för en del, men många skulle bli förvånade över vilken glädje de flesta ungdomar visar över att komma tillbaka till skolan. För att träffa kompisar förstås. Men också för att återse viktiga vuxna och få stimulans, utmaningar och nya kunskaper.
Den här första skolveckan har vi utsett till uppstartsvecka som en förberedelse för ett lyckat skolår. Med trygghetsövningar, övning i studieteknik och gemensamma upplevelser som tex vandring efter vår vackra Lögdeälv. Nu kör vi!

Ros & litet ris

Av , , Bli först att kommentera 16

Idag ligger det fyra fina erkännanden om Artediskolan i VK:s ”Tyck-till-spalt”. Det är roligt och det tackar vi ödmjukt för. Mindre rolig är det femte inlägget där en förälder menar att vi har stora problem med bland annat droger och skriver att elever lämnar skolan pga påstådda problem.

Självklart har även Artediskolan problem, även om vi snarare väljer att se det som utmaningar. Utmaningar som vi bara kan möta genom att ha ett bra samarbete med föräldrar och omgivande samhälle. Därför vill jag inbjuda dej som skrev detta, till en dialog där jag får veta mer om de problem du hänvisar till. När det gäller de konkreta exemplen vill jag berätta följande:

1. Att hålla ungdomar borta från droger och alkohol är ett uppdrag vi delar med våra elevers föräldrar. Ett uppdrag vi tar på stort allvar och som vi arbetar både förebyggande och åtgärdande med. UG och skolan har ett tight, öppet och bra samarbete kring detta.  Vi träffar socialtjänsten och polisen i samarbetsmöten kontinuerligt, utöver de direkta kontakter som sker vid behov. Vi har direktkontakt med Ungdomspolisen. Under hösten har Föräldraföreningen mot Narkotika genom vår försorg mött de föräldrar som varit intresserade. Vi har genomfört en välbesökt peppkväll för föräldrar. Vi har besöksförbud för utomstående (För att undvika att tex droger tas in). Vi är måna om att bygga goda relationerna med ungdomarna för att på det viset bättre kunna stötta när det behövs. Vi använder den vetenskapligt belagda modellen Effekt. För att nämna något av det vi gör.

Vi är överens om att Artediskolan just nu är mycket förskonad från droger. Något som dock inte gör att vi lutar oss tillbaka.

2. Ja, det stämmer att vi ser en tråkig tendens att fler väljer fristående skolor i Umeå. Något som även sker i övriga kranskommuner.  Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi har flera elever på skolan som är hemmahörande i Umeå och Öviks kommuner. Detta går alltså åt båda håll. Själv ser jag i grunden positivt på föräldrars möjlighet att välja skola. Det ger en extra drivkraft att göra vår skola så bra som möjligt. Självklart vill vi att alla Nordmalings ungdomar ska få sin utbildning på Artediskolan. En extra negativ sak med att ungdomar väljer att gå på en skola i Umeå är att det tar stora summor skattepengar. En utbildningsplats utanför kommunen kostar stora summor i interkommunala avgifter. Skattepengar som kunde ha använts i kommunens egna verksamheter.

Jag säger det igen. Artediskolan är ingalunda utan utmaningar, men utmaningar är samtidigt en drivkraft till utveckling. Nordmalings ungdomar förtjänar en trygg och bra skola. Det kan vi bara bygga tillsammans.

 

#Mittnordmaling

Av , , Bli först att kommentera 10

Rubriken skulle också kunna vara ”En annan bild av verkligheten”.

29/1 sände SVT Västerbotten ett reportage om Nordmaling. Kanske skulle reportaget spegla Norrtågs problem att hålla tidtabellen. Eller små kommuners utmaningar. Jag är måhända naiv men har svårt att tro att avsikten var att svartmåla Nordmalings kommun som en håla där utvecklingen står stilla och där ingen vill bo. Tyvärr blev det ändå just så det kom att uppfattas.

Själv blir jag både arg och ledsen över att SVT:s redaktion i Umeå visar samma okunskap, slarviga research och förakt som journalister med centrala Stockholm som utgångspunkt ofta visar övriga landet.

Några fakta:

Nordmalings kommun ökade procentuellt sett invånarantalet mest i länet förra året.

Inflyttningsnettot ligger på plus. Fler flyttar in än som flyttar ut.

Pendlingen till och från Nordmaling ökar.

Huspriserna ökar.

Efterfrågan på bostäder är stor och bostadsbristen är ett faktum. Detta är sannolikt den stora orsaken till att invånarantalet inte ökat detta år. Långt gående planer på bostadsbyggande finns dock.

Själv valde jag, tillsammans med min man, att för ett år sen flytta till Nordmaling från en av landets mest expansiva städer. Skälen var flera och vi är grymt nöjda med vårt beslut. Det vi ser är en kommun med närhet och engagemang, ett extremt positivt företagsklimat, en skola med goda resultat och som ligger i stark framkant på många områden, en väl fungerande integration, fantastiska möjligheter till idrotts- & friluftsliv, en växande besöksnäring, en av landets kommuner med bäst service i förhållande till invånarantalet, satsningar på kulturevenemang…

Ja, ni förstår budskapet. #mittnordmaling är en bygd som blomstrar. Där framtidstron är stark. En bygd där väldigt litet står stilla (i ett utvecklingsperspektiv).

En önskan till redaktionsledningen på SVT Västerbotten är att lyfta frågan hur ni väljer att spegla verkligheten. Med public services stora trovärdighet inte bara informerar ni om och problematiserar händelser och skeenden. I samma stund ni gör det skapar ni också en bild av verkligheten. Något som kräver ett mycket stort mått av omdöme och genomtänkta vinklingar. Min åsikt är att den insikten tydligt saknades i detta reportage.

Välkommen att spegla bilden av den andra, mer sanna, verkligheten om #mittnordmaling!

Tack för det här året – må nästa bli minst lika bra!

Av , , Bli först att kommentera 6

image

Jullovet 2015 har precis tagit sin början och jag har nu ett år som rektor på Artediskolan i backspegeln.

Det jag ser tydligast när jag kikar i den där backspegeln är fantastiska framgångar där Artediskolans betygsresultat lagt sig en bra bit över rikssnittet, där behörigheten bland lärarna (som redan låg bland de högsta i landet) har stärkts ytterligare och där lärare och elever visar upp lärande och utveckling dagligen. Vi har en vägg utanför vårt personalrum där vi sätter upp tidningsartiklar som synliggjort dessa och många andra framgångar. Artiklar om vår engagerade personal, vårt omvärldsarbete, betygsresultat, temadagar och mycket annat. Det hann bli 14 artiklar 2015. Nu plockar vi ner dem och startar på ny kula.

Och nej, vi är inte bra på allt, men Nordmaling har en mycket fin högstadieskola som blir allt bättre. Och ja, jag är otroligt stolt över att få vara med och dela denna ”resa” med våra fina elever, vår kompetenta personal, våra engagerade föräldrar och alla andra i Nordmaling som på olika sätt stöttar upp verksamheten – allt från privatpersoner, föreningsliv, organisationer och kommunens  egna stödfunktioner.

Så varmt TACK till er alla för ett roligt, intressant och lärorikt 2015, må ni få en glädjefylld och energigivande jul och må nästa år bli minst lika bra som det förra! Läs mer

Vi lever i en raplex värld!

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag önskar att jag hade mer tid att blogga om vår vardag på Artediskolan. Inte minst eftersom det ännu händer att jag får bilden av att alla inte förstår vilken fin skola vi har i vår lilla kommun.

Fylld av inspiration stjäl jag därför litet dyrbar tid till en bloggning.

I veckan hade eleverna lov, och samtliga lärare, elevassistenter och studiehandledare från Förskoleklass till årskurs 9 inklusive fritids, genomförde en utvecklingsdag på temat Digitala verktyg – ett område där Nordmaling verkligen ligger i framkant. I Nordmaling har t.ex. alla elever fr.o.m. årskurs ett en egenbärbar dator, en s.k. Chromebook.

Sedan folkskolans start har vi haft tillgång till många viktiga verktyg – läroböcker, papper och penna är rimligen de viktigaste. Sedan många år har vi nu även tillgång till datorer och internet. Verktyg som ger oss helt nya möjligheter.

Några exempel: Elever med dyslexi kan få en text uppläst samtidigt som de själva läser den tyst. Samma elever, men även elever som av andra orsaker har svårt att skriva, kan läsa in text eller direkt få feedback på det de skriver med hjälp av digitala program.

Elever som inte har svenska språket som modersmål kan få våra läromedel upplästa på sitt eget språk samtidigt som de läser på svenska

Vi kan flippa klassrummet så att eleverna kommer till skolan med förförståelse.

Att elever får feedback är en av de verkliga framgångsfaktorerna för elevers lärande – Läraren kan nu ge feedback till eleverna på ett helt annat, mer personligt och mer effektivt sätt, än någonsin.

Världen kommer mycket närmare och blir därför mer verklig och skolan därmed mer relevant för våra elever. Eleverna kan samarbeta med elever från andra länder nästan lika lätt som med sina klasskamrater.

Vi vet att varierad undervisning är en annan viktig faktor för elevers lärande – de egna datorerna går att filma och redigera med, de går att använda som inspelningsapparater, skrivmaskiner, uppslagsverk, musikinstrument och mycket mycket mer. Ibland kan t.ex. filminspelningen ha ett egenvärde och ibland använder vi den för att göra annan undervisning mer kreativ. Båda syftena är viktiga.

För föräldrar som vill följa sina barns skolgång finns nu helt andra möjligheter genom att elevernas arbeten finns digitalt istället för i en bänk eller i ett skåp.

Vi vet att studieteknik emellanåt varit eftersatt i svensk skola – i elevernas datorer finns otroligt lättanvända verktyg för just detta. Allt detta och mycket mer är exempel på möjligheter som egna datorer innebär för elevernas lärande.

Med Informationsteknik har samhället också fått nya utmaningar.

Det är vansinnigt lätt att sprida felaktig information.

Informationsflödet är så stort så det riskeras att förytligas i kampen om läsare.

Att bli kränkt i korridoren eller klassrummet är tufft, men vi vet att genom sociala medier tar sig utsattheten nya och ofta ännu värre uttryck.

En annan risk är att vi bara tar del av sådant som bekräftar vår egna uppfattning.

Vi vet också att det som händer på Internet – i social medier eller på andra ställen, lätt tar fokus från det som för tillfället borde ägnas fokus det är en lättillgänglig del av världen som aldrig upplevs som tråkig.

 

Just dessa utmaningar är kanske det starkaste skälet till att jag är så tacksam över att eleverna i Nordmaling har tillgång till egna skoldatorer. Hur ska vi annars kunna arbeta med dem.

Att lära sig hitta information och kunna avgöra vad som är väsentligt, sant och falskt (källkritik).

Att förstå hur internet fungerar så att jag själv kan påverka vad jag tar del av men också kan påverka vad som finns i den virtuella världen (datalogiskt tänkande och programmering).

Att kunna bete sig på nätet är egentligen samma sak som hur vi beter oss i den analoga delen av världen, men vi ser att vi måste jobba på ett särskilt sätt med det (Netikett).

Att elevers fokus ibland är på annat håll än på undervisningen jobbar vi med på olika sätt och här är en av de viktigaste svaren att vi i skolan jobbar med lärande, inte underhållning och förströelse. Därmed kan vi använda elevernas egna arenor – t.ex. Youtube eller Minecraft i lärande syfte, men vi visar också på andra verktyg som eleverna aldrig själva skulle hitta. Det vi, i det sammanhanget, inte vill använda undervisningstid till är att tjata om att bara använda verktygen till rätt saker och har därför valt att samla in mobiltelefonerna i början av lektionerna.

Att använda digitala verktyg eller inte i skolan är sedan länge en icke-fråga. Det är omöjligt för våra elever att tillägna sig de kompetenser framtiden kräver av dem utan dessa verktyg. Ordet Raplex  (en sammanfogning av orden rapid och complex) används som en beskrivning av vår tid av allt snabbare förändringstakt och större komplexitet.  Däremot fortsätter vi att jobba med frågorna VARFÖR och HUR där vi med hjälp av veckans utvecklingsdag kommit ytterligare ett steg mot ännu bättre undervisning och en ännu bättre skola.

Och du – det behövs många goda krafter för att skapa en skola som på allvara förändrar framtiden. Du kan också bidra – Visa intresse för och prata väl om skolan!

Tack på förhand!

Onskans fula tryne versus demokrati och trygghet

Av , , Bli först att kommentera 9

Det är nära till ångest och hopplöshet när vi hör och läser om det avskyvärda dådet i Trollhättan och brandattentaten mot flyktingboenden. Handlingar som grundar sig i värderingar som hör hemma i 30-talets Tyskland.

Det är nära till ångest och hopplöshet, men så oerhört viktigt att vi inte fastnar där utan lyfter blicken och ser att det också finns ljus och hopp.  När Angela Merkel tar den politiska ledarfanan för Europa och talar om att hon ska möta mordbrännarna med rättsstatens hela styrka. När hjältar som Lavin Eskander offrar sitt liv för att rädda andras. När poliser i tjänst välkomnar flyktingar till vårt fina land. När människor i vår närhet öppnar sina hjärtan och sina hem för att hjälpa människor i nöd.

Men ändå. Det som för många av oss gör så extra ont med det så avskyvärda dådet i Trollhättan att det hände i en skola. Platsen som är till för lärande och utveckling. Platsen som avgör samhällets och individens framtid. Platsen där trygghet ska vara en självklarhet.

Det finns mycket vi kan göra för att skapa en säker och trygg skola. Vi jobbar kontinuerligt med säkerhetsfrågor och som de flesta andra skolor innebär den senaste tidens händelser att vi intensifierar detta arbete. Men det, i själva verket, viktigaste arbetet för att att få en trygg skola och ett tryggt samhälle heter Värdegrundsarbete. Att vi bildar och fostrar barn och unga som både idag och i sitt kommande vuxenliv omfattas av vår svenska värdegrund – den som bygger på att alla människor har lika värde, att vi alla förstår människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, att vi omfattas av jämställdhet mellan kvinnor och män och att vi på allvar kan tänka och känna solidaritet med de svaga och utsatta (LGR11).  Att alla medborgare omfattas av den värdegrunden är i sin tur grunden för att vi ska kunna fortsätta leva i ett demokratiskt samhälle. Det betyder att den demokrati vi ser som självklar, i själva verket måste återerövras varje dag. Också i skolan. Det är ett hårt men viktigt arbete. Ondskans fula tryne kommer att fortsätta titta fram och just därför får vi aldrig ge upp. Idag firar vi FN-dagen och jag citerar från Jens Stoltenbergs tal efter Utöya ”Vårt svar är mer demokrati, större öppenhet och mer humanitet, men aldrig naivitet”

 

Artedi – skolan som förändrar framtiden!

Av , , Bli först att kommentera 11

graf resultat

Så här tre veckor in på terminen är vi  på allvar igång med skolarbetet och fullt fokus ligger på våra ungdomars lärande och utveckling.

Med fjolårets goda resultat i ryggen är vi mer peppade än någonsin att höja ambitioner och mål. I det sammanhanget vill jag nämna det reportage Västerbottens-nytt gjorde i veckan där Nordmaling pekades ut som en kommun med låga skolresultat. Den undersökning de hänvisade till visar inte aktuella resultat. Jag passar på att lägga in en graf över de senaste årens resultat.

Andra positiva trender är att Artediskolan, i motsats till många andra skolor, ökat antalet behöriga lärare. Och detta från en nivå som redan innan var hög.

Vi gläds också åt att vi, bl.a. genom den inflyttning som nu sker i kommunen, fortsätter öka vårt elevantal.

Artediskolan ska vara en skola som förändrar framtiden – både för våra enskilda elever genom att de får möjlighet att nå så långt det är möjligt i sin utveckling men även för samhället.

Några av de satsningar som är på gång inför och under läsåret 15/16 är genomgripande fortbildningssatsningar för lärare i både matematik och språkutveckling, en satsning på estetiska uttryck tillsammans med bl.a. Film i Västerbotten, fortsatt utveckling av vår digitala satsning, utveckling av vårt arbete kring likabehandling och trygg skolmiljö tillsammans med stiftelsen Friends och ett fortsatt omvärldsarbete i nära samarbete med näringsliv, organisationer och myndigheter i närsamhället.

Inför läsåret har vi också format en undervisningsmodell som vi kallar ”Artedilektion”. Syftet med detta är att skapa förutsägbarhet och struktur och därmed trygghet och studiero men också bättre förutsättningar för elevernas delaktighet i sitt eget lärande.

Vi har även delvis lagt om vårt arbete med extra stöd så att fler elever ska få mer och bättre stöd. Där ingår bl.a. läxstöd vid olika tider, fler lärare i klassrummen samt en s.k. Kunskapsverkstad/studieverkstad som är bemannad stora delar av dagen.

Med detta vill jag berätta att vi har mycket stora ambitioner och målsättningar för våra ungdomar. I det ingår också att vi behöver ett nära samarbete med framförallt vårdnadshavare men också det omgivande samhället om vi ska lyckas!

Jag hoppas och tror att ni är med oss!

 

 

 

Sorg och styrka. Samtidigt.

Av , , 3 kommentarer 17

Igår dånade kyrkklockorna tungt över Nordmaling. Tyngre än på länge. En ung man skulle begravas och kyrkan var full av unga och gamla som ville hedra och ta avsked. Hans konfirmationspräst, Moa Beak, sammanfattade vad många kände. Här ville vi absolut inte vara – ingen var beredd att ta avsked av Joel än på många år. Och samtidigt. Här ville vi absolut vara – oavsett hur nära vi stod honom ville vi ta avsked. Det var vackert. Det var värdigt. Det var så oändligt sorgligt. Jag kan bara hoppas att stunden får bli en del av den väg som ska bära framåt för de som stod honom närmast.
Jag hann vara Joels rektor i ett halvår. En kort tid. På den tiden har jag inte hunnit lära mej alla elevers namn. Än mindre har jag hunnit lära känna så många av dem. Joel var dock en sån som jag snabbt fick syn på och snabbt lärde mig namnet på. Första gången var passande nog på hockeyplanen, en idrottstimme. Joel var en passionerad hockeytalang. När det var dags att avsluta lektionen ville han gärna fortsätta men utan protester tog han ändå sin klubba och knöt av sig sina skridskor. Med ett leende som syntes både i mun och ögon. Joel var en kille som spred äkta glädje och bekvämlighet kring sig. Med sin öppna klara blick, glada sätt och en stor portion ödmjukhet gjorde han vår skola och världen bättre. Han kommer att vara djupt saknad och ihågkommen.
När tragiska händelser som denna sker i en liten kommun, som Nordmaling, blir det synliggjort på ett annat men bättre sätt än i en större ort. De allra flesta har någon form av relation till varandra. Det har varit starkt att se våra ungdomars mod och stöd till varandra och till Joels familj efter händelsen. Starkt att se många av ungdomarnas föräldrar sluta upp. Oerhört starkt av hans fina familj som orkat visat ungdomarna sin uppskattning.
Samtidigt blir också annat synliggjort. Det finns luckor där vuxenvärlden saknas och det finns ungdomar som mår dåligt. Så sent som i denna vecka hände ytterligare en olycka med ungdomar inblandade. En olycka som även den kunnat sluta mycket olyckligt, men som turligt nog inte gjorde det.

Som rektor ser jag att höstterminen kommer att få även andra fokus än utveckling av undervisning. Jag vill samla föräldrar för att vi vuxna tillsammans ska stötta varandra i hur vi både kan stödja och utmana våra barn och ungdomar att vara rädda om varandra och sej själva, att vilja och våga stå upp för den som behöver det, att våga välja sin egen väg, att vilja satsa hårt på sin utbildning. Våra barn och ungdomar är allas vår framtid. Joel fick inte ha sin framtid bland oss men jag önskar att vi kan hedra hans minne genom att tillsammans hjälpas åt att skapa en god framtid för alla som är kvar.

Högtidstal till Sverige och Nordmaling 6 juni

Av , , Bli först att kommentera 7

Idag hade jag förmånen och äran att få hålla högtidstalet när Nordmaling firade Nationaldagen. Det blev litet regnigt och kallt, men vad gjorde väl det. Bättre med varma hjärtan och kalla fötter än kalla hjärtan och varma fötter. Ungefär så här sa jag:

Jag blev glad när jag fick frågan om jag ville tala idag. Min roll här är som rektor vid Artediskolan i Nordmaling. Det känns stort. Att få synliggöra skolan en dag som den här, då  vi firar att vi får bo, leva och verka i Sverige.

För egen del firar jag även att jag får bo, leva och verka i Nordmaling. Ett Nordmaling och Sverige som är del av något mycket större En hel värld  Det som händer i världen påverkar oss i Sverige och i Nordmaling. Det som händer i Nordmaling påverkar det som händer i Sverige och i världen.

Jag hade turen att växa upp i denna natursköna kommun. Jag föddes 1960 i Lögdeå – en tid av stark samhällsomvandling. Kennedy blev president i USA. Elander statsminister i Sv.

Det var en god barn- och ungdomstid. Fanstastiska föräldrar som gav mej en fin barndom att blicka tillbaka på.

1973 började jag på Nordmalings Centralskola. Jag tillbringade mycket fritid på både Salem och EFS. Hade vi tur kunde vi få åka med i nån av alla häftiga amerikanare som raggade runt på samhället. Eller en snygg Volvo för den delen. Vi åkte på dans i Gräsmyr och Mjösjöby. Eller på Bäcknäset. Vi käkade luffarmacka på Sibyllakiosken och krämbullar på Näslunds. Vi plockade kantareller i Ava och hjortron i Klöse. Åkte skidor på Ålidberget och lärde oss simma i Mullsjö. Vi körde moppe (Min var en Huskvarna) i skogarna runt Olofsfors och Mo. Världen kom till oss i form av Lennart Hyland på  TV, nyheter i Expressen och ungdomskulturen från tidningen Starlet. Skolan var viktigt. Det tyckte alla. Redan då. Fast vuxennärvaron var nästan obefintlig och blev man utsatt så var det för att det skulle vara så.

Det mesta var härligt om än inte allt. Nordmaling, Sverige och världen gav mej en god och glad barn- och ungdomstid.

Nu står jag här. Efter nästan 40 år är jag tillbaka i Nordmaling. Tillbaka på min egen högstadieskola. Den här gången som rektor. Skolan är en viktigare plats än någonsin. Platsen där Nordmalings ungdomars, Nordmalings, Sveriges och världens framtid avgörs.

Mycket är sig likt. Krämbullarna på Näslunds är möjligen ännu godare, Nordmaling är minst lika vackert.

Men mycket har förändrats. Sibyllakiosken är borta, Epa-traktorerna fler, och världen, ja världen är så oändligt mycket närmare 2015 än den var 1976. Tågen går snabbare, flygen är fler, Internet gör att vi aldrig är längre än ett musklick från att köpa vad vi vill eller kontakta vem vi vill.

Skolan har bytt namn till Artediskolan efter Peter Artedi, forskaren som är en av de mest betydelsfulla svenskarna genom tiderna. Som förde världen till Nordmaling och Nordmaling ut i världen. En sann inspiratör och förebild.

Mångfalden har blivit så oändligt mycket större. När jag växte upp kunde de möjligen dyka upp nya elever på skolan som var födda i Umeå eller Västerås. Nu har vi elever och grannar som levt sin barn- och ungdomstid i Tyskland. Somalia, Iran. Afghanistan. Thailand. Irak. Litauen.  Polen…

Den nya mångfalden är inte bara olika språk, kulturer och trosuppfattningar. Förra veckan genomförde våra nior en fantastisk föreställning där de visade på hur viktigt det är att få växa upp och vara den man vill vara – Rektor i föreställningen presenterade sin skola med – På den här skolan så får man vara som man är. Stor eller liten, tjock eller smal, straight eller gay. För vi accepterar varandras olikheter.

Och skolan. Den är viktigare än nånsin. Helt avgörande för våra ungdomar. För Nordmaling. För Sverige och för världen.

Nordmaling är en del av världen, men idag finns också världen I Nordmaling. Och vi, vi får fira Sveriges nationaldag i ett fredligt, öppet och fritt Nordmaling och Sverige.

Ett Nordmaling och ett Sverige som kan bli ännu bättre om vi glömmer oss själva litetgrann och gör så som Kennedy sa då (inspirerad av sin gamle rektor) 1960. Med en viss lokal anpassning:  Fråga inte vad Nordmaling och Sverige kan göra för oss/dej utan fråga istället vad vi/du kan göra för Nordmaling och Sverige.