Många gånger i många artiklar och inslag i media, eller för all del i sin egen vardag, möter man den här idén om att "tids nog så har HBT-personer samma rättigheter som andra" eller "tids nog så kommer det att vara lika många kvinnor i styrelserna som män" eller "tids nog så...(fyll i lämplig framtidsvision)".
Det finns en typ av inställning att allt, tids nog, löser sig som av ett mirakel av sig självt. Och inställningen är också för dessa personer att det alltid blir "bättre". Så är det inte. Det är till exempel inte självklart att kvinnor kommer att få större inflytande i framtiden, det är inte självklart att fler ställen kommer att handikappanpassas och det är inte självklart att det kommer att vara ok att var hbt i Sverige. På många ställen i världen så går det nämligen baklänges för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Lagar utesluter kvinnor från makt där de tidigare haft möjligheter att påverka, på andra ställen lagstiftas det om hårda straff för homosexualitet och på ytterligare andra ställen, ännu närmare oss, inskränks möjligheter att genomföra Prideparader .
Vad är det som säger att Sverige kommer att vara annorlunda?
Vi får inte luta oss tillbaka och tro att allt bara som genom ett mirakel blir bättre. Vi får inte sluta arbeta för våra rättigheter och för ett öppet samhälle, för rätt som det är så går det intelängre framåt utan bakåt och då ska vi vara där för att slåss med näbbar och klor för alla människors lika rättigheter. Det är många människors hårda arbete som driver utveckling, inte något som mirakulöst sker av sig själv.
Starta en blogg!
Logga in
Registrera dig
Kontakt
Anna
Cornelia
Camilla
Ann
Inlägg - RSS 2.0
0
Nyheter från VK