Pennans makt

Förändring, yttrandefrihet!?

Sitter i Thailand på café, läser tidningar från olika delar av världen som turligt nog är anpassade till engelska. Intressant att läsa Bangkok Post, Phuket Gazette, NewYork Times och svenska tidningar via surfplattan. Världsbilden är inte densamma som hemma i Sverige, det finns andra åsikter som anses rätt, finns pålästa välutbildade mänskor i alla delar av världen med lika många åsikter som det finns avkrokar.
Nu har jag med min begränsade engelska försökt följa attentatet i Paris, Charlie Hebdo med sina karikatyrer och slagfärdiga ord tecknade med pennan. Lätt tycker jag med många att fördöma händelsen/dödsskjutningen, men så icke när man läser olika krönikörers och politikers åsikter från olika delar av världen. Naturligtvis säger ingen att dödsskjutningen var rätt, men många anser att den franska tidningen med sina satiriska karikatyrer och ibland kränkande texter borde förstått bättre än att fortsätta skjuta skarpt med pennan till trots varningar.
Var hamnar vi då, ska man bli försiktig med pennan och ordet, måste man tystas för hänsynens skull om fundamentalistiska minoriteter tar illa vid sig. Hur vi än skriver eller talar hamnar vi för eller senare i klinch med någon, vi kan inte stryka alla medhårs för att slippa repressalier. Kanske borde världens ledare på allvar börja arbeta för tolerans, även i de muslimska världarnas mörka bakgator. Att tolerera är inte att tiga, att tolerera är att hantera det goda samtalet, kunna föra sig i medmänniskors närhet. Tyvärr måste vi i Sverige i dag tolerera ett parti, samarbeta med en till nu främmande fågel, som flugit alldeles för lätt på ljumma vindar in i vårt folkhem(SD).

Pennans makt