Tillämpningar av perspektivmodellen

Av , , Bli först att kommentera 0

Efter ett långt uppehåll så tänkte jag nu skriva några ord om min perspektivmodell som jag pratat om i tidigare inlägg, och visa några tillämpningar av den. VK har ändrat gränssnittet för bloggen, och bilderna har därför blivit länkar till en större version, men jag hoppas ni kan ha överseende med detta.

Skoldebatten
I skoldebatten idag så pratas det ganska sällan om eleverna och deras motivation och förutsättningar att klara skolan. Jag tänkte här försöka tillämpa modellen jag presenterat tidigare och bidra i debatten.

Vi börjar med att rita upp en skala, med det värsta i ena änden, och det bästa i andra änden.  Denna skala är alltså relativ, samma absoluta händelse hamnar alltså på olika platser på skalan beroende på perspektivet. För att illustrera detta så tänkte jag ta två exempel, ett från mitten av 1900-talet (säg 1950), och ett från idag.

skolan 1950

1950 var barnaga inte olagligt (förbjöds på 70-talet), barn arbetade i hushållet, t.ex. vid slåttern på somrarna, eller hemma på olika sätt. Folk var (i min naiva bild iallafall) också fattigare, med mindre boendeyta, färre resor, färre nöjen osv.

skolan 2014

2014 så har vi flyttat upp en bit på skalan, men den har fortfarande en ”värsta” och ”bästa” ände. Barnaga är idag förbjudet sedan 40 år och finns inte ens med på skalan, och i curlingsamhället så hjälper barn knappast till i den omfattning som de gjorde förut. Nu får barnen skjuts till skolan även om det bara är 500m, medan på 50-talet kanske man fick gå flera kilometer varje dag. Och så vidare, och så vidare.

Bredden på skalan i absoluta mått, om man nu kan prata om dessa upplevelser i absoluta termer, har alltså blivit smalare. Att göra läxor, räkna mattetal och skriva och läsa, som faktiskt innebär lite jobb, har flyttat längre åt den vänstra, ”värre”, delen av skalan. Inte konstigt att dagens unga blir skoltrötta, istället för att vara tacksamma för att de överhuvudtaget får gå i skolan.

 

Rasism

På samma sätt kan man tala om rasism. Perspektiven på vad rasism är har smalnat av betänkligt, och idag kan man prata om hyperkänslighet, percis som  Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet skriver om i en debattartikel på Svenska Dagbladet
Idag kan till och med en pepparkakegubbekostym anses vara rasistiskt.

rasism 1950

Som man kan se på skalan så fanns i mitten av förra århundradet verklig rasism, i form av t.ex. nazi-tyskland och apartheid. Ifall någon hade sagt att en pepparkaksgubbe eller en chokladboll skulle vara rasistisk skulle den personen blivit utskrattad.

rasism 2014

I det naiva curling-Sverige 2014 ser dock bilden annorlunda ut. Apartheid och Nazi-tyskland finns inte på skalan, och en chokladboll kan inte kallas något annat än chokladboll, och till och med en oskyldig barnkostym på lucia kan anses rasistisk. Perspektiven har alltså smalnat av väsentligt, och jag kan inte annat än hålla med professorn och konstatera att vi lever i ett samhälle med hyperkänslighet mot rasism.

Bli först att kommentera

Nationalekonomi = dumhet ?

Av , , Bli först att kommentera 0

Bevis att ekonomisk teori gör dig dummare

Antagande 1:
Motsatsen till dumhet är visdom

Antagande 2:
Visdom är samma som systemtänkande, dvs att man vidgar vyerna, tar med fler perspektiv och ser saker i ett större sammanhang och som en del av ett system

Äganderätten är centralt inom ekonomisk teori. Allt ska kunna ägas, allt ska rutas in i ditt och mitt. Man ansvarar bara för sitt eget.

Genom att ruta in allt i ditt och mitt gör man motsatsen till systemtänkande, man minskar vyerna och tillåter inte att se saker i ett sammanhang. Mind your own business.

Vi kan därför göra antagande 3:
Ekonomisk teori är motsatsen till systemtänkande.

Slutligen kan vi knyta ihop säcken

Efterssom ekonomisk teori är motsatsen till systemtänkande, och systemtänkande är samma som visdom, och dumhet är motsatsen till visdom, ger det att:
Ekonomisk teori är samma sak som dumhet.

Att läsa ekonomisk teori gör dig alltså dummare och får dig att fatta sämre beslut.

Bli först att kommentera

Upploppen i Husby, ett systemperspektiv

Av , , 2 kommentarer 0

Människors beteende är komplext och beror på väldigt många dimensioner. Om man förenklar detta till en social och en ekonomisk dimension kan får man ett diagram som i bilden nedan

Människor och dess beteende är begränsat utifrån den position dom upplevs befinna sig i. deras beteende handlingsutrymme kan bara hamna inom en viss cirkel runt sin upplevda position i den socioekonomiska matrisen.

Ens position i detta rutnät är inte bestämd enbart av ens egna handlingar. Om t.ex. fabriken man jobbar på läggs ner och man blir arbetslös, så glider man ner i både ekonomisk och social status. Hur man föds avgör också ens position; George Clooneys barn hamnar längre upp höger än alkoholistens barn. Vidare är det också skillnad mellan länder.

Med denna modell tänkte jag diskutera kring upploppen i husby. Många av innevånarna i stockholms fattiga förorter är födda in i en låg socioekonomisk status, alltså långt ner till vänster i bilden. Finns dessutom inget arbete på orten, eller ens kompisar/vänner håller på med droger och kriminalitet så halkar man kanske ännu längre ner på skalan.

Det finns en linje för när man bränner bilar. Kungen skulle nog aldrig bränna en bil, efterssom han befinner sig långt ifrån denna linjen. Men med tillräcklig låg status så börjar den handlingen bli acceptabel med tanke på den position man har. När ungdommarna i husby då av olika anledningar hanmnat nära den linjen, så finns det några som är mer över den linjen än andra, och till slut så händer det att bilar sätts i brand.

På samma sätt kan den arabiska våren och upploppen i egypten ses. Folk föds i en redan låg position, med hög arbetslöshet och fattigdom. När sedan torkan i ryssland sabbade skördarna och stoppade rysslands veteexport till landet (något den enskilde inte kan göra något åt) och brödpriserna ökade, så trycktes många allt längre ner på skalan. Till slut fanns inget annat val, hela deras handlingsutrymme var nedanför linjen mellan upplopp och ej upplopp. Gjorde dom inget hade dom svält ihjäl (på riktigt).
 

Alla människor befinner sig någonstans i rutnätet, och det finns en anledning till detta. Det är inte helt enkelt för den enskilde kan göra något åt sin position, vissa saker kan den inte ens påverka. Att därför skylla upploppen i Husby på innevånarna är bara trångsint. De rår (ofta) inte för sin socioekonomiska position, och behöver stöd snarare än att bli nertryckta.

2 kommentarer
Etiketter: ,

Anknytningsteori

Av , , Bli först att kommentera 0

Kvaliteten i en organisation beror på människorna, närmare bestämt på relationerna mellan människorna i organisationen.

Teorin bakom hur vi människor skapar relationer kallas anknytningsteorin. Enligt denna så grundläggs vår förmåga att skapa relationer, till våra föräldrar först och främst, i mycket tidig ålder, i stort sett direkt från födseln. Detta är ett biologiskt/genetiskt medfött verktyg vi alla har för att överleva – att se till att knyta kontakt med någon som kan ta han om en.

Lyckas detta så får man en trygg anknytning. Man blir känner sig då trygg i relationen med sina föräldrar, och man kommer även senare i livet känna sig trygg i relationer med andra.

Ibland så går det dock fel, och man får en otrygg anknytning. Denna kan grovt delas upp två olika sorter – otrygg undvikande, och otrygg ambivalent.

En otrygg undvikande hade föräldrar som på något sätt, medvetet eller omedvetet, stötte bort barnet när det blev "för jobbigt". Föräldern kanske inte orkade med barnets gråt, barnets skrik eller vad det nu kunde vara. Barnet fick då lära sig att om det bara är fogligt och inte gnäller/skriker, så får det som mest närhet – vilket då även alltså sitter i i framtida beteenden i relationer.  Bibehåll avståndet för att få ut största möjliga närhet.

En otrygg ambivalent anknytning skapas när föräldrar iochförsig är trygga och ger mycket kärlek, men inte kanske har tid, utan kanske har ett jobb att sköta eller motsvarande, och inte finns där när barnet behöver det. Barnet kanske måste skrika jättehögt för att få föräldrarnas uppmärksamhet. Barnet vet alltså inte vad det ska göra för att få föräldrarnas kärlek, och blir även otrygg och osäker i framtida relationer.

Det finns ett test man kan göra när barnet är nåt år gammalt, som kallas främligstestet. Det går ut på att föräldern lämnar barnet i ett rum med en främling och går ut en stund. Om barnet är tryggt så blir barnet argt/ledset då föräldern går iväg, men sedan glatt då föräldern kommer tillbaka.

Ett otryggt undvikande barn rör inte en min då föräldern går, och blir heller inte glad då föräldern kommer tillbaka, kanske till och med vänder föräldern ryggen, utan leker på själv.

Ett otryggt ambivalent barn blir argt/ledset när förälder lämnar, men även argt/ledset på föräldern när det kommer tillbaka, då barnet inte känner någon form av kontinuitet i förälderns kärlek.

Detta återspeglar sig alltså även i barnets beteende då det blivit vuxet, och medför svårigheter för de då vuxna att skapa relationer till andra människor.

Så, om kvaliteten på en organisation beror på människorna, närmare bestämt på relationerna mellan människorna i organisationen, så borde även kvaliteten i samhället bero på relationerna mellan människorna. Borde det då inte vara i samhällets intresse att skapa så bra möjligheter för bra relationer som möjligt?

Ett sätt att göra detta vore att göra ett obligatoriskt främlingstest när barnet är i lämplig ålder (typ 1-års-åldern), t.ex. i samband med besök till barnavårdsentral. Visar det då sig att barnet verkar vara otrygg i sin anknytning så kan stöd ges till föräldern. Ofta är nog föräldrarna ovetande om dessa processer.

Ett bra boktips om detta är boken "Hemligheten" av  Dan Josefsson och Egil Linge, även om den kanske främst handlar om vuxna och vuxenrelationer. Det finns säkert bra böcker för förälder/barn-relationer också.

Detta kan knappast vara dyrt för samhället, och tror jag vore ett mycket bra sätt att undvika kostnader i framtiden.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Nationalstaten

Av , , Bli först att kommentera 0

Demokrati, ett ledord i dagens politiska debatt. Men vad är demokrati? Normalt så förknippar vi demokrati med val där vi väljer politiker att styra vårt land. Vårt land ja. Till skillnad från ett företag så är ett land, en stat, demokratisk (oftast iallafall). Inom en stat gäller en person, en röst – alla är lika, rik som fattig. Inom ett företag gäller en krona – en röst; knappast det vi räknar som demokrati. Ett steg mot en starkare stat är alltså ett steg mot ökad demokrati, och ett steg mot marknadsstyrning och frihandel är alltså ett steg mot minskad demokrati.
Precis som Hermany Daly skriver i sin bok Ecological economics så bör vi gå mot internationalisering, alltså handel mellan demokratiska stater, istället för globalisering – där multinationella icke-demokratiska företag kan plundra vår planet och göra några enstaka personer sjukt rika. Politiker kan avsättas, men hur avsätter vi höga företagsledare, t.ex. bankirer när de blivit alltför giriga?

Ifall att prata om en stärkt nationalstat anses icke politiskt korrekt, så kan jag bara beklaga att det är så lågt i tak att man inte får prata om vad som helst…

Bli först att kommentera

Konjunkturcykeln

Av , , Bli först att kommentera 0

Är den psykologiska effekten av riksbankens räntehöjningar större än den faktiska ekonomiska effekten?

Ofta då man pratar ekonomi så kommer man in på hög och låg-konjunkturer. Jag tänkte här ge min syn på vad en sådan är, och hur man kontrollerar dessa.

Ekonomin de senaste säg 200 åren har tenderat att växa på lång sikt. Ekonomer gör bara ett konstaterande av detta utan att riktigt förstå varför (se t.ex. boken "Economic growth" 2a utgåvan av Barro och Sala-I-Martin, sid 12: 1. "Per capita output grows over time, and its growth rate does not tend to diminish. 2 Physical capital per worker grows over time"
Vad detta beror på är, något som ekonomer är ovetande om, är att vi hela denna tiden hittat och utvunnit mer och mer energi. Den växande linjen i bilden nedan är alltså ekonomisk utveckling, eller då egentligen "tillgången på energi och råvaror".
 

Den sinusformade kurvan är alltså konjunkturcykeln.
Får ekonomin regera fritt så tenderar människors girighet att skapa bubblor, alltså att ekonomin sticker iväg uppåt på ett okontrollerat sätt. Allt sedan tulpanbubblorna i holland för flera hundra år sen har bubblor uppstått. Detta sker då en bransch, vara eller liknande blir övervärderad, när sedan sedan verkligheten kommer ikapp sitter man med övervärderade tillgångar, och en kris är ett faktum. IT-bubblan kring år 2000 är även ett exempel på detta.
Det som alltså hänt är det ekonomiska systemet sagt att det är ok att dra iväg, medans den fysiska verkligheten inte hänger med. Man får alltså en top-gun effekt där "the economy is writing checks our planet cant cash".

Därför behöver man något som säger dämpar dessa tendenser. På 30-talet kom en kille som heter John Maynard Keynes på att man kan reglera ekonomin med riksbankens räntenivå. När ekonomin är på väg upp förbi gränsen för vad de fysiska förutsättningarna kan leverera så ger riksbanken en kraftig signal genom att höja räntan, vilket får företagen och hushållen att sluta så att säga "skriva checkar". Det man säger med en räntehöjning är alltså typ: "Sluta köp lastbilar, bygga hus och annat som kräver energi och råvaror".
Efter ett tag med sådana signaler blir pessimismen alltför stor och ekonomin dyker ner under nivån för vad planeten kan leverera. Då genom att signalera att räntan sänks så uppmanar man företag och hushåll att återigen börja köpa saker, bygga hus och lastbilar.

Detta leder in på frågan jag ställde i början, ifall det är själva räntekostnaderna eller det psykologiska faktum att räntehöjningen sker som har störs effekt på ekonomin? Frågar man en ekonom så borde svaret vara självklart, då dessa antar att priset är en enda informationsbäraren, och den rationella ekonomiska människan alltid tar beslut på ekonomiskt rationella grunder.

Är det någon som känner till någon forskning på detta området får ni hemskt gärna höra av er.

Den keynesiska räntestyrarpolitiken bygger säkert (jag har inte läst detta, utan jag bara gissar) på fler antaganden, tex. att kapital är orörligt över nationsgränsen. Detta kan man se idag, där riksbankens ränteändringar inte alls behöver slå igenom på bankernas räntor, efterssom dessa banker kan enkelt låna utomlands eller så, oberoende av riskbanken.

Som vanligt så blir min sista fråga, Hur kan vi låta oss styra av okunniga ekonomer?

 

Bli först att kommentera

Svar till gunnarlittmarck

Av , , 6 kommentarer 1

I kommentarerna på artikeln "Det är nåt som inte stämmer" på Svenska Dagbladet http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/04/17/det-ar-nagot-som-inte-stammer/#comment-866767098 skrev jag:

En annan anledning stavas: Peak Oil.
i ca 200 år har vi varje år utvunnit mer energi än föregående, först med kol, sedan olja, och nu sist naturgas. Oljeproduktionen, som står för den största delen av energin, har dock i stort sett stått still sedan 2005, trots rekordpriser och modern teknik. Vi står nu inför ett paradigmskifte, och börjar nå de fysiska gränserna för tillväxt; och fysiska gränser är ju knappast hemmaplan för ekonomer som tror att teknikutvecklingen och substitution ska lösa problemet, precis som dom dom trott tidigare. För frågan lyder, hur ska man med minskade energitillgångar driva på den fysiska tillväxt som krävs för ekonomisk tillväxt? Energi is the name of the game, och våra ledare/ekonomer har ett och annat att lära. Och som en följd av inkompetensen så har vi nu ett ekonomiskt system som ekonomerna inte förstår, vilket tydligt framgår av artikeln ovan…

Som svar fick jag från signaturen gunnarlittmarck (som tydligen togs bort sedan av någon anledning)

Peakoilkatastrof existerar bara för de som är tekniskt okunniga. Märk att det är teknikutveckling som även kommer sänka gludpriset med faktor hundra genom robotiserad gruvdrift från havsbotten, det har startat och alla tekniker inser konsekvenserna. Ekonomin utvecklas som ett resultat av teknikutveckling.
Se här varför olja måste sjunka mot $60/fat, sen vidare ner tills olja åter igen skapar "waste land" då den tränger upp genom jordskorpan.
http://gunnarlittmarck.blogspot.no/2013/04/syntetiska-drivmedel-ger-ett-tak-for.html

Mitt svar på detta kommer nedan:

Man kan ju undra Gunnar Littmark läst om peak oil i en geologibok eller en nationalekonomibok?
Nåväl, tre saker kring peak oil som kan vara bra att känna till:

Flöden
Peak oil handlar om geologi. Det finns en geologisk gräns för hur snabbt oljan kan flöda genom berggrunden, vi snackar alltså på por-nivå. Detta är ett geologiskt faktum. Detta leder till att det finns ett maximalt flöde hur snabbt oljan kan rinna till i ett oljefält, och således ett maximalt flöde per dag i en region, och därför också i världen. Peak oil handlar om hur snabbt vi kan framställa olja, inte hur stora reserver det finns. Hastigheten på detta flöde har i stort sett stått stilla sedan 2005, trots all modern teknologi och höga oljepriser.

EROEI
EROEI står för energy returned on energy invested. I de första oljefälten fanns oljan praktiskt taget vid ytan, och kom ofta upp av eget tryck. Det krävdes då mycket lite energi per varje enhet energi framställd, ibland upp till 100:1, alltså det gick åt 1 fat för att producera 100. Allt efterssom de lättaste fälten producerades först så går EROEI ner, och föll till kanske 30-40:1 på 70-talet, och till kanske 10-20:1 idag. Etanol av majs har ett väldigt lågt EROEI på strax över 1. Ett EROEI under 1 är knappast värt att utvinna, då det går åt mer energi till framställningen än man får ut. Vad är EROEI på robotiserad djuphavsolja? Sen kan man ju undra om det går att driva ett samhälle med mindre EROEI än 5:1, då alltså 20% av all aktivitet går åt till att framställa energi.

Skala
Idag använder vi ca 80 miljoner fat olja PER DAG. Det går framställa olja på alla möjliga olika sätt, men det finns inget sätt som snabbt kan komma upp i de mängder som behövs. Hur många fat framställs med fisher-troph? 1 miljon per dag? 2? Är det rimligt att tro att man kan 40-dubbla produktionen på kortare tid än 20 år?

Nä, som nationalekonomerna inte har förstått, vilket inte är konstigt då teorierna uppfanns vid en tid då energibegreppet inte var påkommet, att energi är den största och viktigaste faktorn som driver vår ekonomi. All form av verksamhet, alltså även ekonomisk verksamhet, kräver energi, mer eller mindre. Och vi kan inte ha ett samhälle med bara lågenergiverksamhet som t.ex. advokater och ekonomer, utan vi behöver mat, bostäder, varmvatten osv vilket är destå mer energikrävande.  Läs gärna boken "Energy and the wealth of nations" som är ganska omfattande och på ett bra sätt talar om sambandet mellan ekonomi och energi. Energi har ju fördelen att vara kvantifierbart och enkelt att räkna på, till skillnad från det nationalekonomerna kallar teknikutveckling. Hur är teknikutvecklingen definerad? Vad är det och hur räknar man på det? Att säga att det är "resten" efter att man dragit bort arbete och kapital i produktionsfunktionen är ju knappast väldefinerat. Dessutom förklarar ekonomernas modell inte t.ex. åren efter oljekrisen 1973 då USA upplevde skakig eller negativ tillväxt, hög arbetslöshet, inflation och budgetunderskott, samt minskad produktivitet. Detta förklaras inte av ekonomernas modeller, men förklaras klockrent om man tittar med ett energiperspektiv. Detta står också utförligt i boken.

Nä, jag kan inte begripa att vi fortfarande styr vårat samhälle med uppenbart felaktiga modeller istället för att använda det mycket mer rättvisande energiperspektivet.

 

 

6 kommentarer
Etiketter:

Curling, samhällets fiende nummer ett?

Av , , Bli först att kommentera 1

"Ingen skall behöva arbeta för sitt uppehälle eller känna att sin existens behöver berättigas genom detsamma. Det förstår väl varenda liten småunge, eller hur?". Så avslutas en artikel i en småländsk lokaltidning  som fått en del uppmärksamhet nyligen.
 http://www.barometern.se/reagera/%283724300%29.gm

Artikeln målar upp en bild av en bortskämd och söndercurlad ungdom som verkar fått allt serverat på silverfat och således kunnat ta alltför många saker för givet.
Ifall man under hela sin uppväxt får allt man vill ha, mat, skjuts osv, allt utan krav, hur kommer man fungera i samhället då?
Det är inte konstigt att det går så dåligt i skolan då det där ställs krav, något som dagens ungom inte alls är vana med. Ofta talas i skolpolitiken om högre och mer krav, men jag tycker man missar ungdomarnas perspektiv. Vill man så går det – och går det inte så beror det troligen på att man inte vill. För varför anstränga sig när föräldrarna sopar banan åt en?
Denna kultur av att curla sönder våra barn är något som politiker och andra i samhället bör ta på allvar och se konsekvenserna av. Att tala om högre krav i skolan då ungdomarna inte alls är förberedda på några som helst krav – det är precis som att man lever på två olika planeter och pratar två helt olika språk…
Redan idag finns jobb som ungdommar ratar för att dom är för söndercurlade. Ta skogsplantering t.ex. – eftertraktade jobb för 10 år sedan, men idag får företagen importera arbetskraft från östeuropa (eller t.ex. afrika).

Nä dags att slå ett slag för samhällsnyttan och skippa curlingkulturen där vi lurar ungdommarna att alla kan bli idoler eller mediapersonligheter, annars kommer samhällets fundament sakta förvittras och förtvina…

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Internet

Av , , Bli först att kommentera 1

Påsken har nyss varit, och iallafall här i Västerbotten är det populärt att åka till fjällen. Fjällbyarna, som vanligtvis har ganska få innevånare, får under veckan sina befolkningar mångdubblade. Mobilnätet, som är dimensionerat  för ett fåtal, blir snabbt överbelastat av allt tittande på youtube, spotify, skype, netflix, och ökande skara program som bygger på streamade tjänster. Allt mer filer lagras även i "molnet", eller i filtjänster som dropbox. Alla dessa kräver bandbredd.

tidigare har utvecklingen av internethastigheter gått i en rasande takt. Det var inte mer än 10 år sen då jag satt med 56 k modem och försökte surfa lite lätt på nätet. Idag finns fiber hos många, och 3G på alltfler platser. Problemen börjar dock komma smygande. 4G, nästa uppgradering av mobilnätet, jobbar på så höga frekvenser att radiovågorna börjar uppföra sig som ljus. Och som vi alla vet så kan ljus inte tränga igenom väggar ens, vilket gör att man helst bör ha fri sikt till närmaste antennmast. Som ni kanske inser så får man ha masterna väldigt tätt om man ska få till fungerande 4G nät över stora områden. Vi har alltså börjat slå i en fysikalisk gräns för hur mycket vi kan bygga ut vår internetkapacitet. Problemet blir om marknaden på streamingtjänster förväntar sig att utvecklingen ska forsätta i den takt den tidigare gjort, den övre linjen i grafen, så kommer det bli ett glapp mellan den och verkligheten som inte hänger med.

Dessutom kräver all internetinfrastruktur energi, och med peak oil är sannolikheten för "brown-outs", alltså strömmavbrott som ofta kommer och går, överhängande. Det är verklighet i Indien, där försäljningen av generatorer går på högvarv.

 

 

Är det smart att forsätta en utveckling där allt mer, särskilt då det gäller samhällsviktiga saker som vårdjournaler och så vidare, läggs ut på ett internet som kanske kommer bli överbelastat av youtubetittare, då infratstrukturen inte kan byggas ut i den takt som behövs? Har våra makthavare det systemtänket som krävs för att se detta och göra något åt problemet innan det börjar gå ut över t.ex. patientsäkerheten?

Bli först att kommentera

Bitcoin

Av , , Bli först att kommentera 1

Det har blivit lite av en hajp att investera i bitcoins på senare tid på grund av oroligheterna i ekonomin. Därför har priset också skjutit i höjden, från att ha legat kring 20 dollar i början av året till över 140 dollar nu. Många tror väl att bitcoins kan vara räddningen för världsekonomin.

Bitcoins bygger på att en dator räknar fram jättelånga tal, som sedan blir bitcoins. Dessa  långa tal gör systemet väldigt säkert, men gör samtidigt att det finns en gräns på hur många bitcoins som kan finnas; fler än ca 24 miljoner kan helt enkelt inte räknas fram. Även om de långa talen gör systemet säkert, så gör det systemet också oanvändbart i stor skala.

Ett storskaligt pengasystem bör kunna ändra mängden pengar i omlopp då ekonomin växer (eller krymper). Ifall man inte kan det kommer varje bitcoin i detta fallet att bli mer värd då ekonomin växer, och folk kommer hellre vänta att använda sina pengar, efterssom dom får mer för dom imorgon då (om) ekonomin växt.

Hursomhelst, idén bakom bitcoins är god, och ett distribuerat system för överföringar, fria från kontroll är något att sträva mot.

Bli först att kommentera