Populationskrasher

Av , , Bli först att kommentera 0

1944 så gjorde biologer i USA ett expriment. Man planterade in 29 renar på en ö utan naturliga rovdjur. Där kunde renarna frodas och växa till sig. De växte exponentiellt som det mesta här på jorden för att sedan nå ett antal av 6000 st 1963.

Då fanns inte längre mat till alla renar, så då dog ungefär 99% av alla renar.
Denna utveckling sker överallt inom biologin, i petriskålar t.ex, som används för att odla bakterier. Där äter bakterierna i sig av näringslösningen och växer exponetiellt, till dess att den tar slut, för att sedan dö kollapsartat.

Hur lik är jämförelsen med renar på en ö, med den med bakterier på en petriskål, med den med människor på en planet?

 

Källa

F-trappan

Av , , Bli först att kommentera 0

För att bättre förstå hur folk reagerar på kritik, plötsliga svåra förändringar eller liknande kan man använda F-trappan. F-trappan består av 5 steg.

1.Förnekelse- Blånekar till det ibland rätt uppenbara, och säger nej, det hände inte!
2. Förkastande- Säger jo det hände, men inte så mycket, eller det spelade ju ingen roll…
3.Förklarande- Jo, det hände men det var på grund av… börjar bortförklara det som hänt
4.Förstående- Personen är intresserad att förstå vad du vill
5.Förblivade/Förändrande- Personen har förstått vad du menar och och väljer sen om den vill förändra sig, eller leva kvar i det gamla.

Det finns också något som kallas "5 stages of grief" eller the Kübler-Ross model, som beskriver stadierna man går igenom när man får veta att man ska dö. Båda har liknande innebörd. Båda går ut på att man först förnekar det, sen skyller ifrån sig och blir arg, sen försöker bortförklara/förhandla bort det, sen börjar man förstå.

Detta går även att tillämpa på de stora frågorna som peak oil och klimatförändringarna. De flesta människor, inklusive våra makthavare, börjar att gå igenom första steget, förnekelse. Många är där nu gällande peak oil och dess innebörd.

Och är det så att orligheterna vi nu ser i mellanöstern, ilskan vi ser över att man inte har jobb och mat, är denna ilska, är ett steg i denna process?

Källa

 

Att rädda banker

Av , , Bli först att kommentera 0

På Irland, och säkert på andra håll också, så lovar politikerna att inte pumpa in mer pengar i bankindustrin.

Hur hade dom då tänkt?

För valet dom står inför är att antingen rädda kollapsande banker med skattebetalarnas pengar, eller låta bankerna falla.

Men låter man bankerna falla så leder det till en kollaps av vårt ekonomiska system! Det blir värre än 2008, då kollapsen av storbanken Lehman Brothers kraftigt minskade möjligheten att få ett lån. Och utan möjligheten att låna så stannar hela ekonomin. Volvo lastvagnar t.ex. fick se en orderingång på 0 fordon under senare delen av 2008, på grund av att deras köpare inte kunde få lån för sina lastbilar!

Att välja mellan att pumpa in miljarder i bankväsendet, eller låta hela det ekonomiska systemet kollapsa, då kan man tala om att välja mellan pest eller kolera!

 

Privat vård och skolor är vansinne!

Av , , Bli först att kommentera 1

Att tillåta privat drivna skolor och vårdinrättningar är att ta från staten och göra vissa privatpersoner rikare, på bekostnad av sammhällsnyttan.

Jag skall bevisa detta med enkel mattematik.

Vi antar att vi ger 10000 kr till en privat skola/vårdinrättning och 10000 till en offentlig skola/vårdinrättning. Vi antar att den privata skolan/vårdinrättningen tar ut vinst (vilket ju är huvudsyftet med ett företag), med 1kr per 10000kr. (Vi antar att privat och offentlig sektor är lika effektiva). Detta ger då:

Offentlig skola:    10000kr -> 10000kr skoleffekt.

Privat skola: 10000 -> 9999kr skoleffekt + 1kr vinst.

9999 < 10000.

Väldigt enkelt. Privatiseringar ger sämre sammhällsnytta!

Inte nog med det, dessutom förflyttar man makten över våra gemensamma resurser, våra skattepengar, till privata företag med privata vinstintressen. Företagens huvudsyfte är ju att gå med vinst, sammhällsnyttan kommer sen.

Sluta göra vård, skola och omsorg till vinstmaskiner på den svages bekostnad!

 

Finns ingen ersättning för bensinen

Av , , 6 kommentarer 0

Maud Olofsson uttalade sig med anledning av de höga bensinpriset. Hon sade att det vi måste göra är att övergå till alternativa drivmedel.

Problemet är bara att det går inte.

Av hela transportsektorns energianvändning är ca 2% el (tågen) och 2% gas och etanol, sammanlagt 4% förnyelsebara bränslen (om vi antar att all gas är biogas och all el inte kommer från kolkraftverk i tyskland (inget av dessa antaganden är dock sant)). Resten är olja.

För att då ersätta ca 4% av oljan så måste de alternativa drivmedlen öka med 100%. Detta är inte rimligt!

Det enda rimliga alternativet för att använda mindre olja är att köra mindre!

Då detta gäller även för lastbilar/båtar/flyg så får det ju en stor påverkan på vår ekonomi. Saker blir dyrare att frakta, med prisökningar som följd. Får vi då en snabb ökning av oljepriset, så får vi snabbt ökade kostnader för transporter, vilket ger snabbt ökande kostnader för allt som kräver transporter – dvs allt! Detta är mycket påfrestande för vår ekonomi!

 

Källa:

ÅF – energifaktaboken.

 

Oljepriset allt högre

Av , , Bli först att kommentera 0

Oljepriset rusar efter oroligheterna i Libyen. WTI-oljan (west texas intermidiate) nuddade idag 100$ per fat medans norska Brent-oljan ligger på en bra bit över 110$/fatet.

I Sverige använder vi drygt 300 000 fat olja varje dag. Att oljan nu ökat med drygt 10% på bara ett par dagar, kommer dock inte slå igenom med lika mycket på bensinpriset. De ledande oljebolagen har dock ökat bensinpriset, och fortsätter oroligheterna tror jag det inte är länge kvar innan vi tangerar och passerar det gamla rekordet på 14kr och 9 öre per liter bensin från 2008.

Jag skulle tanka bilen, en ford focus flexifuel, sommaren 2008, men det var hopplöst att hitta etanol i hela Umeå. Alla hade tankat etanol pga. det höga bensinpriset, vilket visar på hur sårbart vårt "bränslesystem" är.

Skulle det vara så att oroligheterna når Saudiarabien, världens största oljeexportör, då bedömer jag det som sannolikt att vi får se mycket stora förändringar i oljepriset.

En till finanskris är kanske inte så långt bort. Jag hade hoppats på att det skulle hålla i sig åtminstone till min examen är klar sommaren 2013, men det verkar allt mindre sannolikt.

Hur klarar du ett bensinpris på över 14kr?

Var brister det denna gång?

Av , , Bli först att kommentera 0

Finanskrisen 2008 började på allvar då banken Lehman brothers kollapsade den 15 september 2008. Denna kollapsade då den amerikanska sub-prime-bostadsbubblan sprack. Detta då de amerikanska husägarna inte längre kunde betala av lånen på bred front, pga ett rekordhögt oljepris, vilket lett till 4$/gallon bensin, högre matpriser osv.

Hur ser det då ut idag?

Vad skulle kunna trigga en ny finanskollaps denna gång?

Idag har vi ett oljepris på över 100$ per fat, förutom i nordamerika där kanadensisk tjärsand har tvingat ner till priserna till ~85 i centrala USA, och 65 i centrala kanada. Då dom inte har några pipelines till kusten så gäller detta pris dock bara för USA och Kanada. Vidare har vi ett väldigt högt matpris, främst orsakat av missväxt, torka och annat. Ryssland t.ex. har slutat exportera vete sedan torkan i somras förstörde stora delar av skörden. 2008 så hade istället ett högt pris på mineralgödsel drivit upp matpriset. Priset på mineralfosfat hade fyrdubblats på kort tid.

Amerika idag

Idag finns inga direkta bubblor i sikte. Man har dessutom en "rutin" av att amerikanska staten går in och räddar banker som går i konkurs, så det bedömer jag i dagsläget vara en liten risk. Däremot, med de ökande olje och matpriserna vi ser nu, vilket leder till kraftiga budgetnedskärningar i de olika staterna, så kommer vi nog se protester likt dom i europa 2008, då bönder och åkeriägare protesterade mot de höga kostnaderna.

Kina

I kina så har man baserat Till exempel så har man byggt världens största galleria, http://en.wikipedia.org/wiki/New_South_China_Mall, men man har ingen som vill hyra. Den är till 99% outhyrd. Denna bubbla är något att se upp med.

Europa

I Europa har man ju problemet med PIGS-länderna, men nu har man ju ett system för att hantera detta, med olika stödpaket, så sålänge inget oväntat händer så är europa ganska stabilt på kort sikt. Dock kan med ett högre oljepris få liknande protester som tidigare, med bönder och åkerier som protesterar och blockerar vägar. Detta kan då skada förtroendet för våra ledare, som kan leda till problem sen när stora stödpaket ska beslutas.

Afrika/mellanöstern

I nordafrika/mellanöstern ser vi just nu stora oroligheter, kopplade till höga mat och bränslepriser. Tidigare har de olika regimerna hållt sina medborgare i schack med "bröd och cirkus", men med högre matpriser (brödpriser) och oljepriser ("cirkuspriser") så har detta lett till stora protester, som också fällt en del ledare. Med tanke på att en mycket stor del av världens oljeexporter kommer från eller går genom dessa områden, så är detta potentiellt mycket farligt för världsekonomin. Detta kan te sig ganska explosivt också. Vid en konflikt mellan Iran och Israel t.ex. så kan vi få se ett oljepris som sticker iväg mycket snabbt uppåt, ungefär likt oljekrisen på 1970-talet. Denna gång så finns dock inga kranar att skruva på likt förra gången så det skulle kunna vara mycket förödande.

De största riskerna just nu är alltså utvecklingen i mellanöstern, följt av den ekonomiska utvecklingen i kina, och till sist den ekonmiska utvecklingen i USA och Europa. De sista beror dock väldigt mycket på hur oljepriset utvecklar sig.

Ekonomer

Av , , Bli först att kommentera 0

Inom den ekonomiska läran så säger man att om marknadskrafterna får regera så kommer priset på en vara bestämmas av tillgång och efterfrågan. Om en vara finns i  överflöd så kommer priset gå ner, färre vill producera varan, vilket leder till att tillgången minskar, vilket leder till att priset går upp, och fler vill producera varan igen, vilket leder till överflöd, och därmed har man någon sorts sluten cirkel. Detta fungerar för de flesta varor och tjänster. Man får alltså ett ekonomiskt incitament för att producera mer då tillgången är begränsad.

Detta är dock inte oss behjälpligt då det gäller olja. Det är sant att det var oljeprishöjningarna i början på 70-talet som gav ett ekonomiskt incitament för att borra efter olja i Nordsjön. Men då oljepriset rusade till närmare 150$ fatet under 2008 så ökades knappt produktionen något, trots det höga priset. Detta p.g.a. att oljan börjar bli geologiskt begränsad. Det går helt enkelt inte att ta upp mer olja snabbare. Som vi vet så kommer oljeproduktionen att nå sin kulmen, och detta kommer ske inom +/- (ja, minus, dvs 2005-2006) 5 år.

Detta får två följder. Dels så skapar det såklart incitament för alternativa energikällor. Men då dessa inte kan byggas ut i nog stor skala snabbt nog, så kommer det inte spela någon större roll. Vi förbrukar ca 82 miljoner fat olja per dag globalt, varav i fat är drygt 1700kWh. Detta blir 139 TWh per dag, att jämföras med de förnyelsebara flytande bränslena, som står för ett par procent av världens användning av flytande bränslen. Ett par procents nergång i oljeproduktionen, kräver alltså en fördubbling av produktionen av förnyelsebara bränslen, vilket är orimligt på kort tid.

Sen så med ett högre oljepris så får det stora chockvärkningar på vår ekonomi. Vi vet ju sedan mitt tidigare inlägg att energi och ekonomi är starkt sammankopplade, så ett högre pris på energi och olja leder till stora sammandragningar i ekonomin, vilket vi såg under finanskrisen.

Men då väl ekonomin "säckat ihop" lite, så kommer behovet av olja minska, varvid priset minskar. Det såg vi efter finanskrisen. Oljepriset gick från ca 150$ fatet till ca 40 dollar fatet ett drygt halvår senare.

Nu är dock oljepriset på väg upp igen. Den norska Brent-oljan har legat över 100$ fatet i ca en vecka nu.

Hur länge till ekonomin "säckar ihop" igen? Och när ska våra ekonomer (chefer och makthavare är ofta ekonomer) förstå att tillgång och efterfrågan inte löser problemet? De ekonomiska incitamenten räcker inte för en behaglig övergång från fossila bränslen till förnyelsebart, det kräver politisk inverkan!

Logiska vs bra beslut

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag tänkte reda ut lite angående logiska och bra beslut. Hur logiskt och hur bra ett beslut är har inget med varandra att göra.

Inom logiken så gör man så att man utifrån från givna premisser för att  avgöra om något är sant eller inte. Om en beslut är logiskt eller inte beror alltså helt på vilka premisser man sätter.

Som exempel:

Antag att man ska köpa en bil. Om vi utgår från premissen: En bra bil är blå. Då gäller också att en dålig bil är inte blå. Om man då vill köpa en bra bil, så köper man en blå bil. Fullkomligt logiskt utifrån de givna premisserna, men inte nödvändigtvis ett bra beslut.

Ett annat exempel kan vara att man säger att en bra bil är billig i drift och rymmer hela familjen. Man köper då en sådan bra bil, för att sedan då vintern kommer inte kunna starta bilen då den inte hade motorvärmare. Man hade inte tagit med det bland sina premisser, så då blev beslutet dåligt p.g.a. detta.

Detta för mig in på nästa grej, vad ett bra beslut är.

Jag brukar säga att det som gör ett beslut dåligt är det man inte har tänkt på. Den största delen av de beslut vi fattar är logiska och utifrån de givna premisserna. Det som gör dom dåliga besluten dåliga är det vi inte har tänkt på.

Det kanske låter som en jättebra ide att köpa en hund, dom är ju så gulliga, men man kanske inte tänkt på att man är allergisk, att man inte har råd, att det är jobbigt att gå ut med den varje dag, osv. Så destå mer man vet och har tänkt igenom ett beslut, destå större chans att det blir ett bra beslut. Alltså destå fler premisser destå större chans till bra beslut.

Sen i praktiken så finns det många saker tar vi med i vårt beslutfattande utan att vi tänker på det. Saker vi tar för givet t.ex, dom hänger med utav bara farten. Så för att kunna fatta bra beslut så krävs också då att man är medveten om vilka antaganden man gör, att man har så liten del omedvetna antaganden som möjligt. Sen är det ju så också att man får göra en avvägning mellan snabbhet och kvalité, ibland har man inte tid att fundera.

Peak oil

Av , , Bli först att kommentera 1

Vad är peak oil? Peak oil syftar på toppen av den kurva som visar oljeproduktionen i ett oljefält, region eller globalt. Oljeproduktionen sker i regel med en brant ökning i början av utvinningen, varpå en avmattning följer, därefter en nedgång. I exemplet nedan visas oljeutvinningen i Nordsjön och i texas, och visar den karakteristiska "peaken", alltså toppen.

Detta innebär t.ex. för storbrittanien, där man hittade olja i början av 80-talet, att man numera importerar mer olja än man exporterar, man har alltså blivit en nettoimportör.

 

På 1950-talet förutspådde en amerikansk geolog som hette M. King Hubbert  att oljeproduktionen även globalt skulle följa en sådan kurvform, och att vi skulle nå toppen ungefär år 2000. Denna peak kallas ofta Hubberts peak.

 

Han förutspådde dock inte OPEC-krisen, vilket skulle komma förskjuta peaken något. Den verkliga produktionen ser ut ungefär såhär, med några förutsägelser också inritade.

Vad innebär då detta?

På "framsidan" av kurvan, den första hälften, så utvinner man den oljan som är billigast och enklast att producera. Vem skulle t.ex. borra flera tusentals meter ner under havet utanför brazilien, då oljan sprutade upp ur marken av sig själv i texas och saudiarabien? Man kan även jämföra med självplock av t.ex jordgubbar. Folk plockar dom största, godaste och närmaste bären först.

Detta innebär då att på den andra hälften så finns bara de mer svårproducerade källorna kvar. Det handlar om kanadensisk tjärsand, djuphavsolja (ni minns väl hur det gick för deepwater horizon i mexikanska golfen i somras?), och olja från instabila platser, såsom ryssland, iran osv.

Dessutom kräver den mer svårproducerade oljan mer energi att ta upp, vilket gör att nettoenergin minskar. Under tidigt 1900-tal då oljan nästan sprutade upp av sig själv, så fick man ungefär 100 fat olja för varje 1 fat man investerat i produktionen, medans det idag ligger mer kring 20:1.

Till råga på allt så ser man ofta att efter att land gått över peaken, men har en fortsatt ökning av oljekonsumptionen, så kommer deras oljeexport att minska mycket snabbare än produktionen.

 

Detta är inte bra för Sveriges energisäkerhet, och det är hemskt att oljeproducenterna lobbat så bra, att detta inte är något man talar om i maktens korridorer.

Presentation

Vad är det här då?

En blogg där jag försöker förklara och analysera olika risker som vi står inför, främst inom energi och ekonomi-området.

Vem är du då?

Jag är en Civiliingenjörsstudent från Umeå som till hösten börjar Masterprogrammet i teknik och hållbar utveckling på KTH. Jag har ett stort intresse för de händelser vi nu ser i vår omvärld, med dyrare energi, mindre matproduktion, ökande skuldberg, osv. Jag tänkte här titta på vilka följder detta har, både globalt men även lokalt.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se