Oljans påverkan på ekonomin

Av , , Bli först att kommentera 1

Oljan och oljeprisets påverkan på vår ekonomi är något som jag skrivit om i många inlägg på denna bloggen. Jag tänkte nu införa en annan aspekt på denna frågan.

Naturresurser behandlas ofta i de ekonomiska teorierna som om dem vore oändliga. Det enda som styr tillgången är priset och efterfrågan enligt dessa teorier. Om vi då tittar på oljeprisökningen från mitten av 2000-talet fram till 2008, så var detta något som slog hårt, och höll nästan på att slå omkull hela den globala ekonomin – detta har jag som sagt skrivit många inlägg om tidigare. Dock så tänkte jag nu som sagt fokusera på en annan aspekt.

Då 2008, då oljepriset ökat med nästan 50% på ett halvår, då om någon gång så borde alla oljeproducenter producerat så mycket de bara kunnat enligt de ekonomiska modellerna, produktionen borde ha ökat under denna perioden. Detta hände inte. Oljeproduktionen har stått relativt stilla sen 2005. Detta visar att de ekonomiska teorierna inte fungerar längre. Geologiska processer skiter i ekonomiska teorier.

De ekonomiska teorierna gör allt för många förenklingar och antaganden, antaganden som börjar bli allt mer ifrågsatta nu när ekonomin vaklar och synas i fogarna. Ett annat exempel är antagadet om att människan alltid gör rationella val, ett antagande som granskas i en artikel i Svenska dagbladet.

Energipyramiden

Av , , Bli först att kommentera 3

Inom ekologin så talar man ofta om näringskedjan. Man kan tänka sig den som en pyramid, där näring koncentreras mer och mer, och med förluster i varje steg. I botten finns växterna, som får sin energi från solen, därefter hittar vi växtätarna och sedan rovdjuren.

På samma sätt kan man betrakta "saker", både konkreta saker, som en bok, och mer abstrakta, så som utbildning. Man har i botten en energikälla, solen, och sedan förädlas "saken" i ett eller flera steg, med energiförluster i varje steg.


Jag hoppas att detta exempel på ett annorlunda synsätt hjälper till i förståelsen om hur viktig energi är i vårt samhälle.

För tyvärr har våra ekonomer, som ofta har beslutsfattande positioner, ingen utbildning inom vare sig energi eller ekologi, som ju är det som hela vår ekonomi är byggd på.

Grundfelet med det ekonomiska systemet

Av , , 11 kommentarer 2

På 1800 talet kom engelsmannen Adam Smith med sin ekonomiska teori, The wealth of nations, nationernas välstånd. Denna teori är grunden till dagens ekonomiska system. Enligt denna teori så byggs välståndet av 3 beståndsdelar, arbete, jord och kapital – dessa 3 är grunden till våra inkomster.

I nuvarande ekonomiska teorier, den så kallade neo-klassiska teorin, så har man tagit bort land som beståndsdel. Istället ser man land som en undergrupp i kapitalet.

 


Detta får stora konsekvenser, är ett felaktigt grundantagande, och själva roten till mycket av det som är fel med vårt nuvarande ekonomiska system.
Att sätta land som en undergrupp av kapital skapar illusionen att det finns oändligt med land. Att det liksom pengar går att skapa ur tomma intet, att det inte finns någon gräns.
Desssutom, en ännu viktigare felaktig slutsats man kan dra är att land är kapital som vilket annat kapital som helst. Slut på land? – Inga problem, vi har ju jättemycket pengar istället. Eller – förstört allt land? – Inga problem, vi använder vår teknolgi och infrastruktur istället.

Att anta att land bara är en form av kapital är ett felaktigt antagande, ett ödesdigert misstag som har lett oss in på en väg med ökad miljöförstöring och mindre förmåga för jorden att klara av att föda oss – ett ohållbart misstag som kommer stå oss dyrt.

(Detta inlägg är inspirerat av boken "The end of growth" av Richard Heinberg – rekomenderas!)