Efter ett långt uppehåll så tänkte jag nu skriva några ord om min perspektivmodell som jag pratat om i tidigare inlägg, och visa några tillämpningar av den. VK har ändrat gränssnittet för bloggen, och bilderna har därför blivit länkar till en större version, men jag hoppas ni kan ha överseende med detta.

Skoldebatten
I skoldebatten idag så pratas det ganska sällan om eleverna och deras motivation och förutsättningar att klara skolan. Jag tänkte här försöka tillämpa modellen jag presenterat tidigare och bidra i debatten.

Vi börjar med att rita upp en skala, med det värsta i ena änden, och det bästa i andra änden.  Denna skala är alltså relativ, samma absoluta händelse hamnar alltså på olika platser på skalan beroende på perspektivet. För att illustrera detta så tänkte jag ta två exempel, ett från mitten av 1900-talet (säg 1950), och ett från idag.

1950 var barnaga inte olagligt (förbjöds på 70-talet), barn arbetade i hushållet, t.ex. vid slåttern på somrarna, eller hemma på olika sätt. Folk var (i min naiva bild iallafall) också fattigare, med mindre boendeyta, färre resor, färre nöjen osv.

2014 så har vi flyttat upp en bit på skalan, men den har fortfarande en ”värsta” och ”bästa” ände. Barnaga är idag förbjudet sedan 40 år och finns inte ens med på skalan, och i curlingsamhället så hjälper barn knappast till i den omfattning som de gjorde förut. Nu får barnen skjuts till skolan även om det bara är 500m, medan på 50-talet kanske man fick gå flera kilometer varje dag. Och så vidare, och så vidare.

Bredden på skalan i absoluta mått, om man nu kan prata om dessa upplevelser i absoluta termer, har alltså blivit smalare. Att göra läxor, räkna mattetal och skriva och läsa, som faktiskt innebär lite jobb, har flyttat längre åt den vänstra, ”värre”, delen av skalan. Inte konstigt att dagens unga blir skoltrötta, istället för att vara tacksamma för att de överhuvudtaget får gå i skolan.

Rasism

På samma sätt kan man tala om rasism. Perspektiven på vad rasism är har smalnat av betänkligt, och idag kan man prata om hyperkänslighet, percis som  Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet skriver om i en debattartikel på Svenska Dagbladet
Idag kan till och med en pepparkakegubbekostym anses vara rasistiskt.

Som man kan se på skalan så fanns i mitten av förra århundradet verklig rasism, i form av t.ex. nazi-tyskland och apartheid. Ifall någon hade sagt att en pepparkaksgubbe eller en chokladboll skulle vara rasistisk skulle den personen blivit utskrattad.

I det naiva curling-Sverige 2014 ser dock bilden annorlunda ut. Apartheid och Nazi-tyskland finns inte på skalan, och en chokladboll kan inte kallas något annat än chokladboll, och till och med en oskyldig barnkostym på lucia kan anses rasistisk. Perspektiven har alltså smalnat av väsentligt, och jag kan inte annat än hålla med professorn och konstatera att vi lever i ett samhälle med hyperkänslighet mot rasism.

Påsken har nyss varit, och iallafall här i Västerbotten är det populärt att åka till fjällen. Fjällbyarna, som vanligtvis har ganska få innevånare, får under veckan sina befolkningar mångdubblade. Mobilnätet, som är dimensionerat  för ett fåtal, blir snabbt överbelastat av allt tittande på youtube, spotify, skype, netflix, och ökande skara program som bygger på streamade tjänster. Allt mer filer lagras även i "molnet", eller i filtjänster som dropbox. Alla dessa kräver bandbredd.

tidigare har utvecklingen av internethastigheter gått i en rasande takt. Det var inte mer än 10 år sen då jag satt med 56 k modem och försökte surfa lite lätt på nätet. Idag finns fiber hos många, och 3G på alltfler platser. Problemen börjar dock komma smygande. 4G, nästa uppgradering av mobilnätet, jobbar på så höga frekvenser att radiovågorna börjar uppföra sig som ljus. Och som vi alla vet så kan ljus inte tränga igenom väggar ens, vilket gör att man helst bör ha fri sikt till närmaste antennmast. Som ni kanske inser så får man ha masterna väldigt tätt om man ska få till fungerande 4G nät över stora områden. Vi har alltså börjat slå i en fysikalisk gräns för hur mycket vi kan bygga ut vår internetkapacitet. Problemet blir om marknaden på streamingtjänster förväntar sig att utvecklingen ska forsätta i den takt den tidigare gjort, den övre linjen i grafen, så kommer det bli ett glapp mellan den och verkligheten som inte hänger med.

Dessutom kräver all internetinfrastruktur energi, och med peak oil är sannolikheten för "brown-outs", alltså strömmavbrott som ofta kommer och går, överhängande. Det är verklighet i Indien, där försäljningen av generatorer går på högvarv.

Är det smart att forsätta en utveckling där allt mer, särskilt då det gäller samhällsviktiga saker som vårdjournaler och så vidare, läggs ut på ett internet som kanske kommer bli överbelastat av youtubetittare, då infratstrukturen inte kan byggas ut i den takt som behövs? Har våra makthavare det systemtänket som krävs för att se detta och göra något åt problemet innan det börjar gå ut över t.ex. patientsäkerheten?

En sak är säker, skillnaden mellan idag och 2063 kommer vara mycket större än idag och 1963 och svårt att förutse med trender. Orsaken stavas LENR – low energy nuclear reactions. För 50 år sedan drivdes sammhället ungefär av samma energikällor som idag: bilarna gick på fossila bränslen, och en stor del av elen kom från vattenkraft. 2063 kommer LENR –  distribuerad fusionskraft,  fullkomligt ha revolutionerat allt. Rymdkapplöpningen är i full gång, och de flesta länder, däribland sverige är med. Gruvbommen har sedan flera år lämnat västerbotten och flyttat ut i rymden, där man med hjälp av mycket billig energi börjat utvinna mineraler ut asteroider.

nere på jorden är livet ganska annorlunda från idag. Klimatförändringarna har höjt havsnivån flera meter, och många låglänta länder har helt översvämmats. Västerbotten och Umeå har klarat sig ganska bra, då man lyckats med att bygga vallar och i allmänhet ligger ganska höglänt. Holmsund och obbola som ligger direkt vid kusten fick dock flyttas någon mil inlands. Nya svåra pester  sveper över världen, samtidigt som peristenta kemikalier försvagar det mesta biologiska livet allmänt. Västerbottens inland har dock klarat sig bättre på grund av att det är så glesbefolkat, och där kan odling i jord fortfarande ske. Matodling annars sker var än man kan, även innomhus, då den billiga energin möjliggör de starka lampor och all annan utrustning som krävs.  Då Kina, Indien, Brasilien och många andra större länder lidit mycket mer av klimatförändringarna än det relativt stabila Norden, finns i Umeå gott om "klimatflykningar". Detta har lett att Umeå nådde sitt 200000 personers-mål något tidigare än beräknat.

Umeå samhälle har växt på höjden med många nya höghus. Annars har den billiga energin och allmänna välståndet gjort villor populära och i Umeås kranskommuner byggs det som aldrig förr. E12an mellan Umeå och Vännäs är kraftigt underdimensionerad, men "flygande bilar" blir allt mer vanliga, och snart kommer problemet lösa sig självt. Umeå har valt ett system för kollektivtrafik kallat PRT, där man åker på räls i små vagnar som går direkt dit man önskar. Till  och från Umeå åker man med flyg, fast drivet av fusionsreaktorer. Små överljudsflygplan är vanliga och kan hyras billigt för långväga resor.

Då robotar sköter det mesta av arbetet så har 4-timmar arbetsdag införts, även om många fortfarande jobbar 8 timmar eller mer. Ett av de nya jobben man kan söka till är kolonist, som ska bebo de nya kolonierna på Mars. Varje universitet, så även Umeå universitet, har ett program som man måste gå för att ha chans att bli antagen. I övrigt är den offentliga sektorn större än någonsin. Vård och skola är billigt för staten, och nu finns rekordmånga vårdplatser och antalet lärare per elev är också rekordstort.  Medelåldern kommer med hjälp av den medicinska tekniken höjts kraftigt, och världen har sett den första 130-åringen.

Världen kommer vara en fredligare plats 2063, även om det gruffats lite tidigare under århundradet. Den nya rymdkapplöpningen har skapat nya mål för folk att enas och samlas kring, laglydig som olydlig. "Den nya vilda västern" kallas rymden i tidningar, som för övrigt nu läses projecerat direkt på syn-nerven för dom har råd, annars på vanliga "google glasses"

Som sagt, om utvecklingen de senaste 50 åren varit ganska linjär, så kommer utvecklingen i framtiden präglas av att vara olinjär. Hursomhelst så är det en mycket spännande framtid vi går till mötes.

http://www.vk.se/797579/sa-lever-vi-om-50-ar