När jag tittar på vetenskapens värld från november 2012 så säger dom att ingen såg finanskrisen komma (jag har säkert tagit upp detta tidigare).

Och det är sant, inga ekonomer såg krisen komma. Tittar man på resurssidan så var det betydligt mer uppenbart att något skulle hända, något som t.ex jeff rubin såg och skrev om i sin bok "the end of growth".

Tillväxten efter IT-bubblan i början av 2000-talet kunde inte fortsätta på grund av främst brist på olja. Vi hade alltså en förväntad tillväxt som energitillgången inte kunde hänga med och leverera till.

För att citera Top Gun: your ego is writing checks your body can't cash. Alltså, vi förväntade oss saker som vår planet inte kunde leverera. Detta på grund av ekonomers okunninghet inom energi.

Enligt ekonomer så ser ekonomin ut som ett kretslopp, ett hjul där varor och tjänster snurrar fram och tillbaka i en evigt snurrande maskin. Hushållen förser företagen med arbetskraft, och får lön i utbyte, en lön som de ger till företagen, och får varor och tjänster tillbaka.

I detta kretsloppet är det människan som är drivkraften och motorn. Människans konsumptionsvilja är oändligt, och hjulet kan med  olika ekonomiska styrmedel fås att snurra allt snabbare, och skapa mer tillväxt i en oändligt ökande takt. 
Detta skrivs också som en formel:

Q=F(a,b,c,...)

Där Q är ekonomisk output i form av varor och tjänster, vilket är en funktion av olika produktionsfaktorer a,b,c,.... dvs arbete och kapital.

Sedan finns det en annan världsbild, en som kräver grundläggande kunskaper i naturvetenskap, något som ekonomer helt saknar. I formelform ser den ut ungefär såhär:

q + w = F(N, K, L; r, e)

Där är q ett flöde av varor, och w är ett flöde av avfall, N är ekosystemtjänster, K är kapital, L är arbete (labor), r är naturresurser, och e är flöden av energi. I bildform så kan den liknas såhär:

Denna är i princip ett rakt flöde istället för ett cirkulärt, där vi tar högvärdiga naturresurser och trycker igenom dom genom det ekonomiska systemet, och ut på andra sidan kommer lågvärdigt och utspritt avfall (enligt termodynamikens andra huvudsats). Skillnaden mot det ovanstående "kretsloppet", är att ökad tillväxt kräver ökade flöden av naturresurser genom systemet, och på en begränsad planet så är det inte möjligt med oändligt tillväxt. Dessutom så är motorn i denna modell inte människor, utan energi. Ökad tillgänglig energi innebär ökade möjligheter för matproduktion och annan produktion, vilket ger ett ökande antal människor med högre materiell standard. Utan denna ökning i energi så kan dock inte hjulen fortsätta snurra allt snabbare. Jämför man kurvorna för oljeproduktionen i världen med tillväxten i ekonomin och jordens innevånarantal, så ser dom överaskande lika ut, förvånande? En minskning i energitillgången kommer också minska den ekonomiska aktiviteten, och jämför man med peak-oil som skedde för några år sedan, och den ekonomiska krisen så sammanfaller även dessa. Är även detta förvånande? För att citera artikeln nedan: "Sedan dess [2006] har [olje] användningen i OECD-länderna minskat med 15 procent". Och hur har ekonomin utvecklats sedan dess i dessa länder?

Mer läsning:

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3498574.ece

Boken "Ecological economics" av herman daly (varifrån jag fått formlerna, rekomenderas starkt)

Då jag hörde en student i energiteknik idag säga att hon inte trodde på peak oil, då blev jag upprörd. Därför tänkte jag nu, kanske ännu en gång, försöka förklara peak oil så att det är solklart för vem som helst, även energiteknikstudenter.

Kort sagt så handlar peak oil om storleken på "kranen", och inte så mycket om storleken på "tanken".

För att börja från början:

Vi kan anta att det finns mycket olja (Hur mycket kommer jag inte skriva om nu). Om vi lyfter blicken från vår lilla planet, till planeten Saturnus och dess måne Titan, så ser vi där att det finns stora sjöar av flytande metan, alltså naturgas. Om vi då gör antagandet att det finns planeter/månar som har sjöar av olja istället, och att universum är oändligt stort, med oändligt antal planeter, så kommer vi fram till att det finns oändligt med olja.

Hur mycket olja det finns spelar dock ingen roll.

Hur mycket olja det finns i universum, på Titan, under arktis isar, i Kanadas tjärsand, i plastavfall, eller i Sveriges skogar, spelar ingen roll, om vi ändå inte kan utvinna den nog snabbt (och gärna så billigt som möjligt). Och det är det peak oil handlar om, utvinningstakt.

Peak oil är alltså när oljeutvinningstakten når sitt max.

Detta är ju såklart en förenklad bild.. Viss korrelation finns ju mellan mängden oljefält och takten man kan plocka upp oljan, men det är alltså i slutändan alltid oljeutvinningstakten som räknas.

Sen om vi ska gå in lite på varför det blir en topp, en peak, så är det för att oljeutvinning i regel ser ut så.

Oljeutvinningstakten i ett fält/område/region följer nästan alltid en "klockformad kurva", likt bilden nedan visar. För en enskillt fält/ett enskilt borrhål så går produktionen ofta upp kraftigt i början, för att sedan plana ut och sedan minska . Då alla borrhåll inte görs på en gång, utan majoriteten sker en tid efter fältet börjat utvinnas, så får man denna form på kurvan. Mycket likt normalfördelningskurvan, som ju ofta finns i många olika sammanhang. Borrar man fler hål snabbare så blir bara kurvan brantare, både i framkant och bak-kant, och man får en högre takt men under en kortare tid.

(Nä sen om vi i ett framtida spacesammhälle kanske utvinner olja i takt snabbare än vi kommer göra nu, det återstår väl att se ;)

För att bättre illustrera hur viktigt det är med energi så tänkte jag visa the human well being equation, eller välfärdsekvationen på svenska. Kjell Aleklett, professor i Uppsala har kommit på detta koncept. Den ställs upp enligt följande:

Human well being/HWB = Food&Water(E) + Economy(E) + Climate(E) + Security(E)

Det finns alltså 4 faktorer i denna ekvation: Mat och vatten, ekonomi, klimat och säkerhet. Som ni ser ovan står även ett E inom parantes efter varje faktor. Med detta menas att alla dessa är en funktion av hur mycket energi man stoppar in.  Jag tänkte gå igenom dessa punkter:

Mat och vatten - Det går åt väldigt mycket energi till maten vi äter. En stor del av den energin kommer från olja och gas. Gas är en viktig komponent i konstgödsel, alla jordbrukare använder traktorer, maten ska transporteras, osv. Man brukar säga att det går åt ungefär 7 kalorier energi för att göra 1 kalori mat på talriken. 2000 kcal som är ungefärligt dagsbehov för en person, motsvarar 2,2 kWh.

Ekonomi - Som jag tjatat om tidigare så är kopplingen mellan energi och ekonomi stark. Som tankeexpriment kan man försöka komma på ett sätt att driva ett företag utan att använda någon energi alls - varken direkt eller indirekt, typ driva en korvkiosk på Pluto - det går bara inte.

Klimat - Även klimatet är en funktion av vår energianvändning. De stora mängderna kol, olja och gas vi använder släpper ut stora mängder växthusgaser som värmer jorden och ändrar klimatet.

Säkerhet - Med begränsad energi så får vi en begränsning i den mat och de resurser vi kan använda. Detta kommer innebära högre konkurrens om tillgängliga resurser, vilket ökar risken för väpnade konflikter. Många av de krig som pågått har handlat om olja och andra naturresurser.

Så med en minskande oljetillgång så kommer vi få det sämre på samtliga punkter ovan, möjligtvis med undantag av klimatet - då det inte finns tillräckligt med fossila bränslen för att nå de nivåer som bland annat Al Gore varnat för.

Läs gärna mer om detta här och här.

Oljeindustrin är en branch där stora system och stora investeringar behövs. Det är inte bara att investera i en pump i ett oljefält,  och sedan är det klart. Oljan måste fraktas, raffineras, fraktas lite till, för att sedan också användas. Alla dessa steg innebär investeringar.

Ska man göra en stor investering så tar det ofta 10-tals år innan man betalat av eller tjänat igen satsade pengar. Därför så behöver man stabilitet för att kunna satsa. Oljepriset har på senaste tiden inte direkt präglats av stabilitet. Från att ha legat på 20$ fatet i början av 2000-talet, till att gå till 147$ 2008, för att sedan på ett halvår falla till 40$ dollar fatet, för att nu igen vara uppe på 115 (för att sedan nu i maj tappa 10-15% på ett par dagar).

Skulle det vara så att vi får ytterligare en finanskris eller motsvarande så att oljepriset sjunker som en sten igen, då är risken stor att oljeproducenterna inte längre kan investera i nya oljefyndigheter, det finns helt enkelt inte nog med stabilitet för att ha en marknad. Detta skulle leda till att tillgången på olja minskar mycket snabbare än vad den skulle om det bara var upp till  de geologiska begränsningarna.

Liknande effekter kan man få i den Svenska bilmarknaden. Antag att oroligheterna i mellanöstern får Saudierna att stoppa oljeexporten - vilket leder till att alla andra länder också stoppar exporten för att inte importländerna ska hamstra upp all olja - vilket skulle leda till bensinbrist i Sverige. Eller något annat exempel med långvarig bensinbrist i Sverige.
Hur många skulle då göra den långsiktiga investeringen att köpa bensinbil, om det inte finns garanterad tillgång på bensin. Bensinbilspriserna och bensinbilförsäljningen skulle falla som en sten, för en sådan investering kräver en stabil tillgång på (billig) olja, annars blir den inte av.

Detta är bara några av de exempel på där instabiliteten hotar att helt krasha hela system väldigt plötsligt. Hur stora prissvängningar tål systemet egentligen?

En annan sådan här above-ground-faktor kan man tänka sig i Saudiarabien. När nu oroligheterna sprider sig i mellanöstern så löser saudierna det med att ge gåvor till folket för att köpa deras välvilja. Risken är att dom får en "välviljebubbla", där kungahuset lever på att ge gåvor till folket - en bubbla som kan spräckas om oljepriset - och därmed oljeinkomsterna sjunker kraftigt. Dessutom spelar det ingen roll hur mycket pengar man har om det inte finns något att köpa för pengarna.Jag syftar på vete, något som saudierna snart inte längre kan odla och som stora exportländer t.ex. Ryssland vid missväxt kan sluta exportera.

Above-ground-faktorerna riskerar att på snabba och oväntade sätt sätta käppar i hjulen för oljeindustrin och världsekonomin i stort.

Saudiarabien har länge varit en veteproducerande nation. Ända sen man kom på att man att kunde pumpa upp vatten ur sina fossila akvafärer har man kunnat konstbevattna sina odlingar - något som är en nödvändighet i detta torra ökenland.

En fossil akvafär är ett färskvattenförråd som inte fylls på kontinuerligt, likt grundvattnet, utan liknar mer en oljekälla, fast med vatten. Saudierna använde samma metoder för att ta upp olja till att ta upp färskvatten.

2008 så märkte man att vattnet höll på ta slut. Det hade blivit som att dricka läsk ur ett glas med sugrör - vattnet flödade i en jämn takt, för att sedan abrubt ta slut. Och utan konstbevattning, ingen veteskörd,  något som grafen ovanför visar.

Från 2007-2010 så minskade skörden kraftigt. och man bedömer att 2012 kommer man skörda vete för sista gången, för att därefter bli helt beroende av import, från till exempel Ryssland. Och hur det kan vara att vara beroende av veteimport har vi sett i fallet Egyptien, där ökade matpriser och matbrist ledde till storskaliga protester som så småningom störtade regimen.

Hur stor är risken för matbrist i Saudiarabien? Och vad händer med oljeexporten om det saudiska kungahuset störtas av ett hungrigt folk?

Frågan är: Hur kommer detta påverka oss i Sverige, och varför finns inga riskanalyser för frågor som denna - en fråga med inte försumbar sannolikhet, och potentiellt förödande konsekvenser? Helt oansvarigt av Svenska politiker.

Läs mer

I sin senaste rapport, World economic outlook så varnar Internationella valutafonden för kraftiga prisökningar på olja den närmaste tiden.

Skulle oljetillgången falla med 1% per år så kommer vi troligen se prisökningar på 60% inom 1 år.

Källa

Skulle dock tillgången minska med 2% per år så kommer chocken bli mycket värre, då bedömer dom att vi kommer prisökningar på 200% inom 1 år.

1 och 2 procent är inte särskilt mycket. 4-5% per år är också troligt. Oljeproduktionen har en förmåga att falla snabbare än ekonomer kan förutspå, som i fallet Norge och Storbrittanien:

Där trodde man att produktionen skulle se ut som följer:

Medans den i själva verket kom att se ut såhär:

En mycket större minskning av oljeprodktionen än beräknat med andra ord. Detsamma gäller för Storbrittanien, se länken.

Risken är att detsamma gäller för världens oljeproduktion, och fallet blir mer än de 2% per år som IMF räknat på.

Mer värd läsning: Will the decline in world oil supply be fast or slow? Från theoildrum.com

Sen att avsluta med ett litet tips:

Tänker du köpa en ny bil, särskilt om det gäller en SUV eller en annan större bilmodell, lägg ner de planerna. För även om den går att använda om 10 år, så kommer det inte vara något andrahandsvärde på den.

När oroligheterna tog fart i Libyen påverkades deras oljeexport negativt. Saudiarabien sades kunna ersätta förlorad kapacitet, men hur sant är det?

Inte särskilt verkar det som.

Trots att oljepriset är mycket högt, och därmed också det ekonomiska incitamentet att sälja olja, så har inte Saudiarabien levererat.

Varför då?

En av anledningarna är att dom inte har så mycket olja som världen tror. Hur mycket deras reserver uppgår till är idag en statshemlighet. Inga oberoende geologer har kunnat mäta och slå fast att deras angivna reserver stämmer.

Inom OPEC har reserverna bestämt hur myclet varje land får producera, och därför så under 80-talet så ökades reserverna på papperet bara över en natt, så att landets produktionskvot skulle öka. Enligt the guardian kan reserverna vara överdrivna med upp till 50%, alltså dom bara har hälften av oljan dom säger dom har. Detta gäller för samtliga OPEC-länder.

Detta inlägg är till stor del inspirerat av en artikel på Theoildrum.com. Dom ska ha tack för en mycket bra sida.

Ni kanske har hört talas om att det finns stora mängder olja i havet utanför brasilien. Kommer då detta påverka den globala oljemarkanden nämnvärt?

Det korta svaret är nej.

Deras olja kommer nog inte någon annan än Brasilianarnas till gagn. Detta då de med all sannolikhet kommer använda den mesta oljan själv. Även om oljeproduktionen går upp så kommer den att ätas upp av den inhemska konsumptionen. Man använder idag ungefär 2,5 miljoner fat per dag, men producerar bara 2, vilket idag gör landet till en nettoimportör. Man beräknar att man kommer kunna producera 4 miljoner fat per dag om 10 år.

Dock så kommer också konsumptionen att öka i takt med att det blir ett rikare land, då fler får bilar osv, vilket kommer äta upp en stor del av den nya produktionen, om inte hela. Man använder idag 12000 fat per dag/1000 innevånare, sverige använder ca 40000 per 1000 innevånare. Om Brasilien, som har har nästan 200 miljoner innevånare, ska upp i Sveriges nivåer så kommer dom använda  ungefär 3 gånger mer olja än idag, vilket skulle innebära att dom aldrig kommer kunna exportera någon olja, utan istället konkurera med alla länder om den minskande oljeimporten.

Statoil rapporterar att man hittat stora oljefyndigheter i Barents hav, norr om norge halvvägs till Svalbard. Man bedömmer att oljefyndigheten innehåller ca 250 miljoner fat. Detta rapporterades också i SVTs Rapport häromdagen.

Detta låter kanske mycket, men det är det inte. Med tanke på att världen använder drygt 80 miljoner fat varje dag, så skulle den nya fyndigheten gå åt på bara 3 dagar.

Kjell Aleklett, professor i Uppsala, som är en av de mest framstående personerna i forskningen kring peak oil, bedömmer att fältet kommer som max producera 10% av fältet per år. Detta innebär ungefär 50-60 tusen fat per dag. Sverige använder som jämförelse ungefär 300-tusen fat per dag.

Opec har inte längre någon kontroll över oljemarknaden. Nu skenar priserna, både på den norska Brent och amerikanska WTI, som är den oljan man brukar prata om då man pratar om oljepriset.

OPEC har gått från att ha sagt att $80 är lagom, och att man har kapacitet så det räcker och blir över, till att nu säga att dom inte kan göra något åt priser på över $120. Iran säger till och med att marknaden har större tillgång än man behöver, trots att priset skenar.

Nä oljepriset kommer fortsätta upp tills dess att det brister någonstans och vi får en ny period med mycket stora oroligheter, både ekonomiska och sociala, likt finanskrisen 2008. Klarar vi oss över sommaren så blir det i september/oktober är min gissning.

Enligt en artikel i Svenska dagbladet så vill EU skatta drivmedel enligt energiinnehåll, vilket betyder en chockhöjning av skatten på diesel. Dom vill att den ska ligga på 17% högre än bensinskatten, istället för lägre än bensinen som den är idag. Detta skulle enligt en tysk uträkning göra dieseln ungefär 2,50 kr dyrare.

Ett sådant förslag är mycket bra sett ur ett hållbar-utvecklings-perspektiv. Priset är ju den främsta drivkraften för att få till en förändring av våra resvanor. Dessutom med tanke på hur oljepriset har skenat senaste tiden, så som norksa brent oljan som bara på ett par dagar nu gått upp 4%, så kommer vi behöva övergå till alternativa energikällor oavsett.

Så ju snarare destå bättre.

Förslaget är dock inte så bra ur energisäkerhetssynpunkt. Folk idag är mer eller mindre beroende av billig energi för att transportera sig. En för snabb höjning kan skapa stora svårigheter för de som inte kan ställa om till alternativen väldigt enkelt. Dessutom med en större del av inkomsterna i ett hushåll som går till drivmedel, destå mindre blir över till att köpa andra saker, och destå sämre mår ekonomin.

Dessutom, givet ett scenario med t.ex oroligheter i saudiarabien med ett oljepris på uppemot $200 per fat, och efterföljande finanskris, kommer trycket från allmänheten på staten att sänka skatten bli väldigt stort. Ungefär så som det var i frankrike 2008 med långtradarchaufförer och bönder som korkade upp motorvägarna i protest.

Då den närmsta tiden är väldigt svårbedömd och oförutsägbar gällande var oljepriset och ekonomin är på väg så föreslår jag att man inför en sådan ökning av skatten, men man gör det gradvis. Att man börjar med 1-2 procent detta år och sedan 7-8 procent över de kommande par åren, för att få möjligthet att pejla in var ekonomin är på väg.

Det hela blir alltså en balansgång mellan hållbar utveckling och energisäkerhet.

De Irländska bankerna är fortsatt utsatta. Detta gäller även amerikanska banker som bilden nedan visar.

Detta hävdar jag är på grund av att hela vårt ekonomiska system är baserat på lån. Att låna är ju att använda framtida resurser idag, och när nu våra framtida resurser - i form av olja m.m. - minskar så slutar bankerna fungera utan stimulanspaket.

I Nordsjön hittade man olja på 1970-talet. Detta innebar stora rikedommar för de två största länderna, Norge och Storbrittanien. Denna stora inkomst är dock på upprinningen. Norge producerade och exporterarde som mest olja ungefär kring år 2000, därefter har det bara gått utför.

Det har varit likadant för storbrittanien. Oljan medförde en kraftig ökning av den ekonomiska aktiviteten i landet, och järnladyn Tatcher kunde åter bringa välstånd i landet. Sedan ett par år sedan är dock storbrittanien beroende av oljeimport, då dom konsumerar mer än vad dom producerar. Dom är väldigt beroende av gas, både till uppvärmning och till sina kraftverk, och var nära vårvintern 2010 att tvingas ransonera.

Även om det finns oljeproduktion, är det inte säkert att det finns oljeexport. Detta är inte så bra för Sverige som inte har någon egen produktion. Mer om detta i kommande inlägg.

Det internationella energiorganet IEA publicerade 2010 sin World Energy Outlook som dom gör varje år. Detta år var dock prognosen mer dyster än tidigare. Som visas på bilden nedan kommer tillgången på olja stadigt att krympa från och med 2008. 

Jag hävdar att det är denna minskning som en av de största orsakerna till både finanskrisen och oroligheterna i mellanöstern. Detta då ökade olje och bensinpriser - på grund av minskande tillgång - varit en av orsakerna som spräckte bostadsbubblan i USA 2008, och det som gjort mat och energi dyrare, vilket har lett till protesterna i mellanöstern.

Det ljusblå på bilden beror på framtida fynd av nya oljefält. Att denna olja skulle kunna hålla vår oljetillgång på samma nivå som idag om 30 år är orimligt, särskilt med tanke på att "peak discoveries", alltså den mängd olja man hittar har blivit allt mindre sen 1960-talet.

Att vi är illa ute är inte så svårt att inse, men konsekvenserna är destå svårare. Så svåra att våra makthavare inte ens vill veta av det.

Källa: ASPO-Sverige

Tillgången på billig energi - framförallt olja - har möjliggjort den globaliserade världen vi lever i idag. Många av de produkter vi använder kommer idag från väldigt avlägnsa platser. Detta gäller det mesta, mat, hemelektronik, möbler osv osv.

Om man tar ett gäng prylar, och kollar på var dom är gjorda, och räknar ut någon sorts medelavstånd till dessa platser - ett produktionsdistansindex om du så vill - så är det inte svårt att tänka sig att detta har ökat under en längre tid.

Idag äter vi frukt och grönt från hela jorden, kött från sydamerika, vi har tv-apparater från asien, bilar från andra sidan jorden, våra ikea-varor är för det mesta tillverkade i Asien, exemplen är många.

På 1960-talet hade vi en större produktion av de vardagliga sakerna här i Sverige. Vi hade tv-apparater från Luxor, maten vi åt var inte fraktad lika långt som idag.

Detta produktionsdistansindex tror jag kommer minska i framtiden i takt med att oljan blir allt dyrare, och därmed även transporterna. Det kommer inte längre varken löna sig eller vara vettigt att frakta produkter runt halva jordklotet.

Detta innebär att avancerad utrustning som kräver väldigt dyra och precisa maskiner kommer bli mycket dyrare, om det ens kommer gå att producera, då det krävs viss tillverkningsvolym för att det ska överhuvudtaget vara lönsamt.

Jag har i ett tidigare inlägg varit inne och nosat på sambandet mellan energi och ekonomi. Jag tänkte fortsätta utveckla detta, och mer precist utveckla hur sambandet mellan energi och ekonomi är 1:1.

Vi börjar med en historisk tillbakablick.

Under lång tid var människans enda energikälla biomassa. Man åt av det som jorden bjöd på, man hade hästar och andra djur, och man eldade trä. Tillgången på biomassa kan man säga är proportionerlig mot kontrollerad jordyta. Destå mer jordyta man kontrollerade destå mer energi hade man att tillgå, och destå mer makt. Att expandera västerut var länge en möjlighet för att ta mer land, men en dag så kom man hela varvet runt.

Sen nån gång på 1700-talet hittade man kol i marken. Med denna nya energikälla möjliggjordes en kraftig ökning i ekonomin, vilket också hände. Befolkningar och ekonomier kunde nu växa exponentiellt.

Senare, mot slutet av 1800-talet så hittade vi olja och sätt att använda den på som energikälla. Nu tog verkligen expansionen av ekonomin fart. 

Vi har egentligen allt sedan vi hittade kol haft långsiktig konstant uppgång i vår ekonomi.

Då vi haft denna konstanta uppgång i vår ekonomiska aktivitet och energitillgång så har vi byggt ett ekonomiskt system utefter detta. Att ta ett lån då ekonomin hela tiden växer är lätt. Ett lån är ju som vi vet att använda framtidens energi idag. Därför går det bra om man får mer energi imorgon än idag. Man har också börjat med "fractional reserve banking", vilket innebär att bankerna kan låna ut mer än de har, skapa pengar ut tomma intet, efterssom bara en bråkdel av lånen inte betalas igen. Dessutom har man börjat använda så kallade derivatinstrument, där man köper och säljer olika värdepapper vars värde är kopplade till olika händelser i framtiden. Exempel på sådana är optioner, terminer, futurer, warranter och swappar. Läs mer på wikipedia.

Detta har gjort att den allra största delen av pengarna idag är bortkopplade från den fysiska verkligheten.

Bilden ovan visar hur våra pengar är fördelade. Att ha det såhär går bra så länge som man har en ökning i tillgänglig energi, då kan man "låna av framtiden" och skapa ekonomiska system som detta.

Men sen när vi nu går mot en värld med minskande energitillgång så kommer vi råka illa ut. I en värld med minskande energitillgång är det nämligen betydligt svårare att ta ett lån, låna av framtiden, då vi då kommer ha mindre resurser och energi.

I grunden hänger ekonomi och energi ihop i ett 1-till-1 förhållande, men de senaste århundradens energitillväxt har gjort att vi byggt ett system som helt missat denna grundläggande princip, och tar ekonomisk tillväxt och ökande energitillgång för givet.

Nästa gång någon säger något i stil med "aktiemarknaden går alltid upp på lång sikt", fråga den personen eller dig själv "varför?" ett par gånger och se vad du kommer fram till.

För att avsluta med en ganska skrämmande bild.

Vi har redan börjat se blackouts i form av ransonering bland annat i  sydkorea och storbritanien.

Oljepriset har skenat i veckan, upp 7% bara på 1 vecka. Som jag varit inne på tidigare angående kopplingen mellan energi och ekonomi, så kan man se oljeprishöjningar som en slags inflation. Tänk er en inflation på 7% per vecka, hopplöst jobbigt eller hur? Då våra kostnader inte bara är för olja så slår inte prisökningen genom lika mycket allmänt, men ändå.

Hursomhelst, som den kanadensiske ekonomen Jeff Rubin uttrycker det, "Only A Recession Stands in the Way of $200 Oil". Alltså får vi inte en ny finanskris/motsvarande så kommer oljepriset nå nivåerna vi hade sommaren 2008 eller högre inom kort. Min bedömning är att vi kommer se en utveckling liknande den 2008, då priset nådde sin högsta nivå nånsin på sommaren.

Jag tänkte beskriva några likheter med finanskrisen år 2008 med hur det ser ut idag.

Oljepriset
I början av 2008 låg oljepriset på ca 100$ per fat
Såhär i början av 2011 ligger oljepriset på ca 100$ per fat

Matpriset
En 10dubbling (!) av priset 2007-2008 på mineralfosfat hade drivit upp priserna på konstgödsel kraftigt, vilket ledde till en ökning av matpriserna.
Idag ser vi istället ökade matpriser p.g.a. missväxt och dåliga skördar i stora delar av världen.

Bensinpriset
Skillnaden nu mot 2008 är att vi har nästan samma bensinpris som när oljan då var vid 150$ per fat. Hur blir det nu om oljan stiger till den nivån igen? 15kr litern? Bådar inte bra för ekonomin om allt större andel av folks inkomster går åt till energi.

Så jag tror att i takt med att oljepriset ökar, ökar också pressen på ekonomin. Någon gång inom en inte alltför avlägsen framtid kommer det att brista. Förra gången brast det i den amerikanska bostadsmarknaden, var briser det denna gång? Och får regeringarna rädda sina banker igen med skattebetalarnas medel?

Maud Olofsson uttalade sig med anledning av de höga bensinpriset. Hon sade att det vi måste göra är att övergå till alternativa drivmedel.

Problemet är bara att det går inte.

Av hela transportsektorns energianvändning är ca 2% el (tågen) och 2% gas och etanol, sammanlagt 4% förnyelsebara bränslen (om vi antar att all gas är biogas och all el inte kommer från kolkraftverk i tyskland (inget av dessa antaganden är dock sant)). Resten är olja.

För att då ersätta ca 4% av oljan så måste de alternativa drivmedlen öka med 100%. Detta är inte rimligt!

Det enda rimliga alternativet för att använda mindre olja är att köra mindre!

Då detta gäller även för lastbilar/båtar/flyg så får det ju en stor påverkan på vår ekonomi. Saker blir dyrare att frakta, med prisökningar som följd. Får vi då en snabb ökning av oljepriset, så får vi snabbt ökade kostnader för transporter, vilket ger snabbt ökande kostnader för allt som kräver transporter - dvs allt! Detta är mycket påfrestande för vår ekonomi!

Källa:

ÅF - energifaktaboken.

Oljepriset rusar efter oroligheterna i Libyen. WTI-oljan (west texas intermidiate) nuddade idag 100$ per fat medans norska Brent-oljan ligger på en bra bit över 110$/fatet.

I Sverige använder vi drygt 300 000 fat olja varje dag. Att oljan nu ökat med drygt 10% på bara ett par dagar, kommer dock inte slå igenom med lika mycket på bensinpriset. De ledande oljebolagen har dock ökat bensinpriset, och fortsätter oroligheterna tror jag det inte är länge kvar innan vi tangerar och passerar det gamla rekordet på 14kr och 9 öre per liter bensin från 2008.

Jag skulle tanka bilen, en ford focus flexifuel, sommaren 2008, men det var hopplöst att hitta etanol i hela Umeå. Alla hade tankat etanol pga. det höga bensinpriset, vilket visar på hur sårbart vårt "bränslesystem" är.

Skulle det vara så att oroligheterna når Saudiarabien, världens största oljeexportör, då bedömer jag det som sannolikt att vi får se mycket stora förändringar i oljepriset.

En till finanskris är kanske inte så långt bort. Jag hade hoppats på att det skulle hålla i sig åtminstone till min examen är klar sommaren 2013, men det verkar allt mindre sannolikt.

Hur klarar du ett bensinpris på över 14kr?

Inom den ekonomiska läran så säger man att om marknadskrafterna får regera så kommer priset på en vara bestämmas av tillgång och efterfrågan. Om en vara finns i  överflöd så kommer priset gå ner, färre vill producera varan, vilket leder till att tillgången minskar, vilket leder till att priset går upp, och fler vill producera varan igen, vilket leder till överflöd, och därmed har man någon sorts sluten cirkel. Detta fungerar för de flesta varor och tjänster. Man får alltså ett ekonomiskt incitament för att producera mer då tillgången är begränsad.

Detta är dock inte oss behjälpligt då det gäller olja. Det är sant att det var oljeprishöjningarna i början på 70-talet som gav ett ekonomiskt incitament för att borra efter olja i Nordsjön. Men då oljepriset rusade till närmare 150$ fatet under 2008 så ökades knappt produktionen något, trots det höga priset. Detta p.g.a. att oljan börjar bli geologiskt begränsad. Det går helt enkelt inte att ta upp mer olja snabbare. Som vi vet så kommer oljeproduktionen att nå sin kulmen, och detta kommer ske inom +/- (ja, minus, dvs 2005-2006) 5 år.

Detta får två följder. Dels så skapar det såklart incitament för alternativa energikällor. Men då dessa inte kan byggas ut i nog stor skala snabbt nog, så kommer det inte spela någon större roll. Vi förbrukar ca 82 miljoner fat olja per dag globalt, varav i fat är drygt 1700kWh. Detta blir 139 TWh per dag, att jämföras med de förnyelsebara flytande bränslena, som står för ett par procent av världens användning av flytande bränslen. Ett par procents nergång i oljeproduktionen, kräver alltså en fördubbling av produktionen av förnyelsebara bränslen, vilket är orimligt på kort tid.

Sen så med ett högre oljepris så får det stora chockvärkningar på vår ekonomi. Vi vet ju sedan mitt tidigare inlägg att energi och ekonomi är starkt sammankopplade, så ett högre pris på energi och olja leder till stora sammandragningar i ekonomin, vilket vi såg under finanskrisen.

Men då väl ekonomin "säckat ihop" lite, så kommer behovet av olja minska, varvid priset minskar. Det såg vi efter finanskrisen. Oljepriset gick från ca 150$ fatet till ca 40 dollar fatet ett drygt halvår senare.

Nu är dock oljepriset på väg upp igen. Den norska Brent-oljan har legat över 100$ fatet i ca en vecka nu.

Hur länge till ekonomin "säckar ihop" igen? Och när ska våra ekonomer (chefer och makthavare är ofta ekonomer) förstå att tillgång och efterfrågan inte löser problemet? De ekonomiska incitamenten räcker inte för en behaglig övergång från fossila bränslen till förnyelsebart, det kräver politisk inverkan!

Om jag säger att oljan kommer bli för dyr för att vara allmänt tillgänglig, så är svaret dom flesta ger något i stil med: äh, det är väl  bara att jag kör mindre bil,  eller: äh det gör väl inget, jag äger ändå ingen bil.

Svarar man så har man inte tänkt till ordentligt.

Vi lever just nu i ett globaliserat samhälle, som är fruktansvärt beroende av transporter. Det mesta vi använder dagligen kommer från andra länder, mat, kläder, hemelektronik osv osv. Tack vare globaliseringen så kan man bygga väldigt stora fabriker som tillverkar varor åt väldigt många väldigt effektivt och till låga priser. Detta då billiga transporter gör det möjligt att frakta alla dessa varor runt halva jorden.

Vad det gäller oljans betydelse för transportsektorn så är den total. Ca 95% av energin som går åt för transporter kommer från oljeprodukter. Utan olja stannar världen, bokstavligen.

I takt med att oljan blir dyrare och dyrare så kommer också transporterna bli dyrare och dyrare. Detta kommer göra det möjligt för produktion att flytta tillbaka närmare konsumenten. Om man tar ett gäng vanliga produkter, tittar på var dom är tillverkade, och räknar ut ett snittavstånd till de olika tillverkningsländerna,  så är jag övertygad om att detta snitt kommer sjunka i framtiden, i takt med att oljepriset ökar.

Detta leder till, förutom att priserna för transporterna gör varorna dyrare, men då produktionen decentraliceras pga. detta, kommer även det leda till dyrare varor.

Att ersätta oljan för transporter är inte gjort i en handvänding. Alla fordon måste bytas ut eller anpassas, och även om detta görs, t.ex mot elbilar, så måste då det ökade elbehovet  mötas med något.

Så vi befinner oss just nu i början av en mycket stor förändring i hur vi lever, både på det globala och personliga planet.

Då oljan är den största och viktigaste delen av världens energianvändning kommer jag härmed fokusera på den.

Vad är då olja? Som jag skrivit tidigare så är döda olja växter och djur som blivit sedementerade ner i marken och som har legat där i några miljoner år eller så för att sedan under tryck och värme förvandlas till det vi kallar olja.

I den tidiga människans historia var dock biomassa den viktigaste energikällan. Man eldade ved för att få värme, och använde muskel och djur-kraft för att utföra arbete. Detta var fallet väldig länge, fram till ca 1700 talet. Då kom man på att man kunde elda med kol, och stora energiresurser blev då tillgängliga. Kol var dock inte så praktiskt, då det krävde stora ångpannor. Sedan mot slutet av 1800-talet så började man komma hur man kan använda olja. Befolkningen växte och energibehovet ökade (eller var det tvärt om, energitillförseln ökade och befolkningen kunde öka?). Man började kunna utvinna mer och mer olja, som ju var en väldigt praktisk energikälla, med mycket energi per liter, och lätt att hantera, pumpa runt o.sv.

Efter andra världskriget, på 1950-talet hittade man de största oljekällorna hittils, i mellanöstern och Saudi-arabien.

Sedan 1960-talet så började man hitta mindre och mindre olja. Men oljeproduktionen är ju aningen fördröjd jämfört med utforskningen av nya oljefält, så produktionen kunde fortsätta. Sen kom OPEC-krisen på 70-talet, så oljeproduktionen fick sig en törn. Sen fortsatte produktionen att växa till ungefär 2005, då produktionen planade ut, och har legat på denna platå sedan dess.

Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Peak_oil

Hur ser vår energianvändning ut idag då? Globalt sett så kommer ungefär 80% av energin från de fossila bränslena olja, kol och naturgas.

I sverige är vi något bättre, vi använder ca 35% fossia bränslen, varav det mesta är olja. Kol och naturgas används i mycket liten omfattning i sverige idag.[*]

I Sverige, liksom övriga världen så använder transportsektor en mycket stor andel olja. I Sverige är bara ca 5% förnyelsebara bränslen[*]. Detta leder ju till att transportsektorn är mycket känslig för ändringar i oljepriset, och den globaliserade ekonomin vi lever i idag så är allt beroende av transporter, och då även av olja.

Vi är alltså mycket beroende av fossila bränslen, och framför allt olja.

* Energifaktaboken, ges ut av konsultföretagen ÅF, men information finns på t,ex wikipedia.

Varifrån kommer energin egentligen? Det är en viktig fråga om man ska kunna bedöma hur det kommer se ut i framtiden, och kunna göra kloka val idag.

Fysikens lagar säger att energi inte kan skapas eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former. Så summan av all energi har alltid varit densamma.

Varifrån kommer då energin här på jorden? Nästan all energi på jorden kommer från solen. Solen kan man säga ett stort brinnande eldklot som slänger ut massvis med energi i rymden, varav en liten del av denna enorma energimängd träffar jorden. Jorden har också en viss energi i sig, i kärnan, men denna är i praktiken så liten att vi kan lika gärna inte räkna med den. T.ex jordvärme eller bergvärme, kommer inte från jordens inre utan  från grundvattnet, vilket värms upp av solen.

Jorden har sen dess födelse bombarderats av energin från solen med en effekt av ca 174 Petawatt, dvs 174000000000000000 watt. Som jämföresele så har en glödlampa en effekt på ca 60 watt. Denna energi skapade väder och vind, samt gav energi till de tidiga livsformerna. Dessa livsformer kom till att utvecklas och binda energin från solen i olika kolformationer, så som växter och djur.

Vartefterhand som växtligheten bredde ut sig så bands mer och mer energi i dessa växter. Då dessa dog och spred ut sig på marken så blev dessa efterhand sedementerade, dvs begravda av sand, lera och ny växtlighet. Detta är grunden till all olja, gas, och kol som vi använder idag.

Så avslutningsvis så kommer all nästan energi på jorden idag från solen. Den olja, gas och kol vi använder är alltså upplagrad solenergi, som nu blir allt dyrare då fler och fler ska dela på den.