26 minuter kostar 2,6 miljarder per år

Av , , Bli först att kommentera 1

Fackförbundet Vision och TCO Development har  undersökt hur it-stödet fungerar ute på företag och i offentlig sektor och det visade sig att de anställda i snitt förlorar 26 minuter varje dag på it-strul. Det var system som inte fungerar, som är långsamma, svåra att använda med mera. Översätter man detta till pengar så förlorar de organisationer som Visions medlemmar arbetar åt 2,6 miljarder kronor per år för att it-systemen drar ner medarbetarnas effektivitet.

Det är svindlande summor vi talar om. Miljarder kronor slösas årligen bort på it-system som inte svarar upp mot behoven. Det här är tid och resurser som arbetsgivarna kan använda till att vidareutveckla verksamheten, förbättra villkoren för medarbetarna och ge ännu bättre service till medborgarna, säger Annika Strandhäll, förbundsordförande i Vision.

Nu är det inte så att de anställda inte uppskattar it-systemen. 94 procent anger att systemen underlättar arbetet. 84 procent anser också att it-supporten ger dem den hjälp den behöver. Problemet ligger istället i att personalen inte får vara med redan vid inköpsprocessen.

Vision föreslår därför i rapporten nedan att alla organisationer ska tänka på tre saker för att få en bra digital arbetsmiljö:

  1. Låt personalen medverka från början till slut när ett it-system planeras, utvecklas eller ska bytas ut. It ska ha en given plats på dagordningen och vara en naturlig del i det ordinarie, kontinuerliga samverkansverkansarbetet. 
  2. Digital kompetens ska premieras och synliggöras, både inom verksamheten och på lönen. Personalens kompetens att hantera it-systemen och de digitala lösningarna i arbetet är av avgörande vikt. Dessutom måste ledning och beslutsfattare förstå de processer i verksamheten som kräver digital hantering, för att få en kostnadseffektiv och resurseffektiv verksamhet.
  3. Hitta tidstjuvarna med hjälp av it-skyddsronder. Ett litet fel kan vara lätt åtgärdat, men medföra stor tidsspillan och därmed ökade kostnader om det får fortleva. It-skyddsronder är ett bra stöd för att ringa in förbättringsbehov och samla in åtgärdsförslag från användarna.

Källa;

http://mb.cision.com/Public/1167/9648026/92b099fc33b158f1.pdf

Låg punktlighet

Av , , Bli först att kommentera 0

77,3 % av godstågen kom i tid under augusti månad, vilket är en försämring med 5,5 procentenheter från ifjol. Under hela 2014 har aldrig mer än 80 % av godstågen kommit fram i tid. Förklaringen till den låga punktligheten beskrivs vara branden i Västmanland och olika typer av spårfel på malmbanan.

Fullständig statistik finns på trafikverkets hemsida.

http://www.trafikverket.se/Om-Trafikverket/Trafikverket/Manatlig-trafikrapport/Transport-pa-jarnvag-i-ratt-tid/Statistik-for-punktlighet/

Bättre kassaflöde

Av , , Bli först att kommentera 0

Att ha bra kontroll på sitt kassaflöde, är i dagens konkurrens en av de faktorer som oftast avgör om ett företag överlever långsiktigt eller inte. För den som behöver finns därför idag en uppsjö av olika böcker/kurser med en rad olika tips för att förbättra kassaflödet. Men den som inte är intresserad av att själv läsa eller utbilda sig,  kan börja med att titta på titta på dessa förslag;    

  1. Investera överskott av likvida medel i tillgångar som genererar avkastning, se bara till att du snabbt kan omvandla tillbaka investeringarna till likvida medel.
  2. Kom ihåg att det inte bara gäller att skydda kassasaldot genom att betala förpliktelser i tid – se även till att få ut de egna fakturorna så snabbt att dina gäldenärer kan betala dem på förfallodagen.
  3. Konvertera omsättningstillgångar till likvida medel. Varulager ska omvandlas till kundfordringar och kundfordringar till kontanter. Se därför till att ha ett bra system för att få betalt i tid.
  4. Använd lämpliga nyckeltal. Reagera direkt om dagarna börjar gå över tiden och vidta korrigerande åtgärder innan ditt företag hamnar i trubbel.
  5. Ta en titt på de arbetsflöden som är sammankopplade med lager, inköp, fordringar, skulder och se till att processerna är optimerade ur ett kassaflödesperspektiv.
  6. Planera långsiktigt och gör regelbundet prognoser.
  7. Se till att det finns separata processer för hantering av likvida medel, kontoavstämning och andra kontrollförfaranden. Skydda företagets likvida medel, precis som övriga tillgångar, genom strikta interna kontroller.
  8. Ett stort utflöde kan härledas till löneutbetalningar. Tänk flexibelt under toppar och dalar, se om personalstyrkan kan omformas till en mer flexibel lösning, anpassad efter verksamhetens behov.
  9. Satsa på företagets inköp. Köp in rätt  kvantiteter och arbeta systematiskt med leverantörsbasen för att sänka företagets kostnader samt använd de nya tankarna om linjär prestanda prissättning och kategoristyrning. Allt kanske inte heller måste köpas nytt. Att köpa begagnat, hyra eller leasa kan spara in en hel del.
  10. Ökad försäljning = ökat behov av likvida medel. Planering för framtida försäljning bör även inkludera efterföljande planering för kommande likviditetsbehov.
  11. Se över företagets prissättningsstrategi. Kan något justeras?
  12. Planera i god tid före capex-investeringar.
  13. Se till att företagets avtal med kund/leverantör stödjer er cash management strategi

Skärpta korruptionslagar, vad skulle detta innebära?

Av , , Bli först att kommentera 0

Sveriges korruptionslagstiftning, kan i jämförelse med Storbritannien och USA  anses som tämligen mild. Röster har därför börjat höjas, inte minst i ljuset av kriminalvårdsskandalen,  för en skärpning på lagområdet. Den skarpaste kritiken mot nuvarande lag är dels att vitet (företagsboten) är för lågt samt att Sverige har ytterst få fällande domar. Orsaken till detta beror i sin tur på att det inte går att ställa ett företag till svars för mutbrott utan att identifiera den person som faktiskt begått brottet. Vilket har visat sig svårare än lagstiftarna räknat med.

Med en ökande global marknad och det faktum att svenska företag allt oftare har någon form av tillverkning eller annan verksamhet belagd i korruptionstyngda länder, blir det viktigt att diskutera skärpningar av lagstiftningen, men också vilka effekter detta kan få för företagen. Den 8 oktober i Stockholm genomför IMM (Institutet Mot Mutor)  och Transparency International ett seminarium som berör just detta. Utgångspunkten för seminariet kommer vara den svenska lagstiftningen kontra den som används i USA och Storbritannien.

 

http://www.institutetmotmutor.se

Livsmedelsupphandlingar

Av , , Bli först att kommentera 0

Den som någon gång testat att genomföra en livsmedelsupphandling, tenderar att bara göra det en gång, för att sedan aldrig pröva igen. Detta fenomen beror på det ofta omfattande förarbetet innan själva annonseringen och det faktum att leverantörerna verkligen satt i system att överklaga för att sabotera för sina konkurrenter. Fenomenet är självfallet lika vanligt vid upphandling av byggentreprenader, men har på senare år blivit ett särskilt stort problem i just livsmedelsupphandlingar. Ytterligare problematik i dessa upphandlingar är att de underbud som leverantörerna ofta anger urholkar den kvalitet som beställarna egentligen efterfrågar.

För att komma tillrätta med detta har en del kommuner börjat testa mer innovativa utvärderingsmodeller och förfaranden. Ett exempel på detta är att använda sig av ekonomiskt mest fördelaktiga anbud med ett förutbestämt pris, vilket innebär att Upphandlaren bestämmer, efter ganska  omfattande analyser, vad priset skall vara för exempelvis en måltidsupphandling. Priset är då lika för samtliga leverantörer som då tävlar om vem som kan leverera högst kvalitet i förhållande till de krav som stipulerats i förfrågningsunderlaget. Ytterligare ett sätt som exempelvis Lund framgångsrikt använt sig av, är tillämpa s.k. strimlad upphandling för att på så sätt få med så många små företag från orten som det är möjligt. När de nya upphandlingsdirektiven träder i kraft kommer det också bli lättare att ställa kvalitetskrav än vad  som enligt dagens LOU (2007:1091) är tillämpligt.

 

I utfrågningen av Annie Lööf i torsdags, satte verkligen centerledaren huvudet på spiken kring den paradox som råder i livsmedelsupphandlingarna. Vilken är, gärna kvalitet och närodlat men till det absolut lägsta priset ni leverantör kan uppbåda. Trots den skarpaste djurskyddslagstiftningen i hela EU, har beställare än så länge varit förvånansvärt snåla med att just ställa kvalitetskrav.Varför det är så har redovisats i texten ovan, men det är olyckligt att kommunerna inte riktigt ännu vågat  låta upphandlarna använda de mer innovativa upphandlingsmetoderna.

 

Effso Tools

Av , , Bli först att kommentera 0

Om man någon gång behöver inspiration eller finna verktyg och formler för inköp och logistik, då ska man surfa in på Effso Tools hemsida. Hemsidan är riktad direkt mot inköpare såväl som logistiker, och innehåller  därför en rad värdefulla tips och förklaringar på alltifrån kontraktsskrivning,kalkylering samt en del strategier för att köpa in tjänster och varor. Surfa gärna in där om ni behöver tips eller råd kring inköpsproblematik, se länk nedan.Bloggen skrivs av mycket kompetenta inköpare/jurister och såklart även en del ingenjörer med tung erfarenhet från inköpsavdelningar i större företag.

 

Länk

http://tools.effso.se/om-effso/

 

 

Tågtransports krångel

Av , , Bli först att kommentera 0

Detta är ett gammalt diskussions ämne, men som  ändå verkar bli ganska aktuellt nu i anslutning till valet. Trafikverket släppte som ni kanske minns, i början av juni en rapport, där de redovisar en s.k. grovkalkyl över vad krånglet på järnvägen kostar. Samkostnaden i rapporten för det krångel som uppstår när tågen blir försenade eller inte kommer fram alls beräknas av trafikverket till totalt ca 5 miljarder. Direkt kostnaden utgör den största delen (3,3 miljarder) och är hänförligt till  den vanliga persontrafiken. För godstrafiken är motsvarande direkt kostnad/omkostnad (1,4 miljarder) för förseningar och förlusten av nya tänkbara ordertillfällen från kund. Trafikverket framhåller i sin rapport att beräkningarna är mycket grova, vilket inte är speciellt konstigt med tanke på den komplexitet som det innebär att räkna på det sätt som gjorts i rapporten (mycket komplexa indirekta kostnadsposter som är svåra att estimera).

Trafikverket är dock tydlig med att den största kostnadsdrivaren är de samordnings problem som finns mellan de aktörer som är tänkta att sköta järnvägsunderhållet. Aktörerna jobbar idag för mycket var för sig och för att förbättringar ska ske måste det finnas en tydligare styrning såväl som samarbete mellan aktörerna. Att arbeta med samordningsfrågan är därför enligt trafikverket viktigast för att minska kostnader samt förseningar.

Mer affärsmässiga upphandlingar från våren 2016

Av , , Bli först att kommentera 0

2016 kommer de nya upphandlingsdirektiven vilka kommer lägga mer fokus på den  affärsmässiga biten och öppna upp för mer dialog och förhandling mellan upphandlarna och leverantörerna.

 

Alla delar i de nya direktiven är inte översatta, men här finns en länk till konkurrensverket som redogör övergripande för de ändringar som kommer att ske i framtiden bortsett från den nya höjda direktupphandlingsgränsen och dokumentationsplikt.

 

http://www.konkurrensverket.se/t/NewsPage____9665.aspx

Diverse

Av , , Bli först att kommentera 0

Orderingången för tjänstesektorn sjönk med 5,9 procentenheter i augusti, vilket kan, om man är skeptisk,  tyda på början av en nedåtgående trend. Företagen är dock trots  nedgången positiv eftersom att allt över 50 räknas som tillväxt, så är man fortfarande inom den s.k. ”tillväxtzonen”. Nedan finns länken till index och delindex.

En intressant aspekt som också kan vara värt att uppmärksamma för inköpare och de som är intresserade av säkerhetsarbete är det inte finns en enda bok eller handledning kring hur företag eller upphandlande enheter kan göra bra inköp av säkerhetsutrustning, larmsystem,kameror m m. Med tanke på den komplexitet som säkerhetsupphandlingar i likhet med större byggnadsentreprenader och it-upphandlingar ofta innebär. Kan det därför upplevas märkligt att ingen från näringslivet eller offentlig sektor valt att skriva något om detta.Det skulle nämligen behövas, med tanke på den teknikutveckling som idag sker inom säkerhetsbranschen.

Länk till inköpschefsindex
http://www.silf.se/Documents/Medlemmar/PMI%20Ink%C3%B6pschefsindex/PMI%20-%20augusti%202014.pdf

Politiska budgetar & partiledardebatt i Agenda

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag tänkte göra en ansträngning och kommentera den budget diskussion som förts i media under veckan samt diskutera kring partiledardebatten imorgon. Vi börjar med oppositions budgetarna, som enkelt sammanfattat kan konstateras handlar om ett ökat skattetryck  på arbete såväl som miljö. I sig var de skattehöjningar som socialdemokraterna och miljöpartiet lägger fram inte oväntade. Emellertid är frågan ännu obesvarad hur den utbyggnad av bidragssystemen som föreslås skall bidra till ett starkare näringsliv? Eller vilka konsekvenser de skatter som miljöpartiet vill införa kommer att få på företagens logistik och försörjningskedjor?Jag tror tyvärr inte ens att de själva vet detta och de verkar inte heller speciellt intresserade av att ta reda på det.

Imorgon söndag, är det partiledardebatt i Agenda där oppositionens budgetar och alliansens budget  sannolikt kommer diskuteras flitigt i programmet. Ämnena kommer som det vanligtvis är vara arbetslöshet, skola, sjukvård och ekonomi. Arbetslösheten i Sverige är hög både för unga och för dem som passerat 50 utan universitetsutbildning. Jag hoppas att det blir en mer livlig debatt än vad det brukar och att partierna faktiskt diskuterar de strukturella problemen tex att  bara 2 av 5 ( 350 000 kostar 1 student för samhället att utbilda, se saco )  universitetsutbildade får ett kvalificerat jobb i nivå med deras utbildning. Sverige har heller aldrig satsat så mycket pengar på sjukvård och skola men har trots detta stora kvalitetsproblem som det ännu inte framkommit någon egentlig lösning på. Den ekonomiska diskussion kommer knappast bjuda på några nyheter eller för den delen några banbrytande förslag kring hur den kan förbättras. Men om det är något som behövs så är det just diskussionen kring hur vi skall få fler arbetade timmar och mer riskkapital så att de små företagen kan finansiera  sin produktutveckling och växa till medelstora företag. Denna diskussion saknas för närvarande i Sverige, men vi får hålla tummarna för att den börjar diskuteras, vilket skulle påvisa konfliktytorna i politiken på ett bättre sätt än vad som görs nu.