Jag tänkte göra en ansträngning och kommentera den budget diskussion som förts i media under veckan samt diskutera kring partiledardebatten imorgon. Vi börjar med oppositions budgetarna, som enkelt sammanfattat kan konstateras handlar om ett ökat skattetryck  på arbete såväl som miljö. I sig var de skattehöjningar som socialdemokraterna och miljöpartiet lägger fram inte oväntade. Emellertid är frågan ännu obesvarad hur den utbyggnad av bidragssystemen som föreslås skall bidra till ett starkare näringsliv? Eller vilka konsekvenser de skatter som miljöpartiet vill införa kommer att få på företagens logistik och försörjningskedjor?Jag tror tyvärr inte ens att de själva vet detta och de verkar inte heller speciellt intresserade av att ta reda på det.

Imorgon söndag, är det partiledardebatt i Agenda där oppositionens budgetar och alliansens budget  sannolikt kommer diskuteras flitigt i programmet. Ämnena kommer som det vanligtvis är vara arbetslöshet, skola, sjukvård och ekonomi. Arbetslösheten i Sverige är hög både för unga och för dem som passerat 50 utan universitetsutbildning. Jag hoppas att det blir en mer livlig debatt än vad det brukar och att partierna faktiskt diskuterar de strukturella problemen tex att  bara 2 av 5 ( 350 000 kostar 1 student för samhället att utbilda, se saco )  universitetsutbildade får ett kvalificerat jobb i nivå med deras utbildning. Sverige har heller aldrig satsat så mycket pengar på sjukvård och skola men har trots detta stora kvalitetsproblem som det ännu inte framkommit någon egentlig lösning på. Den ekonomiska diskussion kommer knappast bjuda på några nyheter eller för den delen några banbrytande förslag kring hur den kan förbättras. Men om det är något som behövs så är det just diskussionen kring hur vi skall få fler arbetade timmar och mer riskkapital så att de små företagen kan finansiera  sin produktutveckling och växa till medelstora företag. Denna diskussion saknas för närvarande i Sverige, men vi får hålla tummarna för att den börjar diskuteras, vilket skulle påvisa konfliktytorna i politiken på ett bättre sätt än vad som görs nu.

Den gamla bilden av handeln är att en vara produceras i ett land och sedan exporteras till ett annat. Denna bild är dock förlegad, då vi alltmer ser internationella produktionsnätverk som bidrar till att göra produktionen alltmer specialiserad. Produktionens olika delmoment sker därför nu inte bara i Sverige utan i ett flertal länder, vilket ökar kraven på de tillverkande företagen samt de som arbetar som inköpare. För att ta ett exempel på detta så är hälften av värdet från en exporterad bil härrörande från andra länder. Detta gör att importen blir en strategisk fråga för att Sverige skall vara konkurrenskraftig i sin export. En annan trend som påverkar handeln är att köpet av tjänster och tjänsters andel av omsättningen ökar. I Volvo utgörs idag ca 80% av totala kostnader utav inköp av tjänster och material samtidigt som tjänster andel av omsättning i industrin ökat med 25%.

Slutligen så börjar digitaliseringen nå en utveckling där vårt sätt att tillverka varor förändras i grunden. 3D skrivaren som  sakta börjar lanseras på marknaden kommer göra det möjligt att bara sända ritningen till kund, som  då själv kan skriva ut sin produkt. En spännande utveckling ligger alltså framför oss och det finns stora möjligheter för våra företag att bli ledande om politiken inser att handeln förändras.

http://www.kommers.se/Documents/dokumentarkiv/publikationer/2013/rapporter/Varldshandeln_i_det_21a_arhundradet.pdf