Robert Östberg, Umeå studentkår

Framtidsgruppen

Av , , Bli först att kommentera 0

Har alldeles nyss avslutat ett möte med Umeå Studentkårs Framtidsgrupp och är peppad till tusen!

Framtidsgruppen är ett råd som består av studenter som är aktiva på sektions och programföreningsnivå men också av studenter som aldrig satt sin fot i kårvärlden. Här diskuterar vi vad som är värdet att vara medlem i en studentkår och målet är att gruppen ska komma fram med en slutrapport vad Umeå Studentkår ska arbeta med i framtiden, med eller utan ett kårobligatorium.

Med alla våra föreningar och sektioner är vi en bra bit över 1000 aktiva, dessa är kårens hjältar! Dom håller i mottagningar, sitter i olika organ och anordnar aktiviteter för alla andra studenter. Det är en ödesfråga för Umeå Studentkår att just dom här personerna vill fortsätta vara med i kåren även i fortsättningen. Vi är på god väg, men ingenting kommer att kunna åstadkommas utan hårt arbete. Kåren måste helt enkelt förtjäna deras medlemskap!

Bli först att kommentera

Framtidsgruppen

Av , , Bli först att kommentera 0

Har alldeles nyss avslutat ett möte med Umeå Studentkårs Framtidsgrupp och är peppad till tusen!

Framtidsgruppen är ett råd som består av studenter som är aktiva på sektions och programföreningsnivå men också av studenter som aldrig satt sin fot i kårvärlden. Här diskuterar vi vad som är värdet att vara medlem i en studentkår och målet är att gruppen ska komma fram med en slutrapport vad Umeå Studentkår ska arbeta med i framtiden, med eller utan ett kårobligatorium.

Med alla våra föreningar och sektioner är vi en bra bit över 1000 aktiva, dessa är kårens hjältar! Dom håller i mottagningar, sitter i olika organ och anordnar aktiviteter för alla andra studenter. Det är en ödesfråga för Umeå Studentkår att just dom här personerna vill fortsätta vara med i kåren även i fortsättningen. Vi är på god väg, men ingenting kommer att kunna åstadkommas utan hårt arbete. Kåren måste helt enkelt förtjäna deras medlemskap!

Bli först att kommentera

Den 10 mars får vi svaret

Av , , 1 kommentar 0

På regeringens hemsida kan man läsa att propositionen om kårobligatoriets avskaffande kommer presenteras den 10 mars. Så mycket mer än det vet man inte i dagsläget. Det är frustrerande att ett besked inte kommit tidigare och att studentkårerna i landet kommer få extremt kort tid att förbereda sig inför ett avskaffande.

Vi kan ställa upp på ett avskaffande av kårobligatoriet, men vi ställer däremot inte upp på ett avskaffande av studentinflytandet. Regeringen måste därför, utöver de 310 kr per helårsstudent som utredaren föreslår, skjuta till öronmärkta resurser till att studenterna, som det garanteras oss i lag, även i fortsättningen får företräda varandra i alla beslutande och beredande organ på ett lärosäte.

I Umeå Studentkår har vi sedan Erland Ringborgs utredning tillsattes haft en tydlig strategi. Vi har gjort en rad omställningar, tydligare pekat ut vad kårens kärnverksamhet är och utökat vårat samarbete med sektioner och programföreningar. En studentkårs kärverksamhet är utan tvekan ett starkt studentinflytande, utbildningsbevakning, råd och stöd inom det studiesocialaområdet och samverkan med näringslivet för att öka studenternas anställningsbarhet.

Vi ska med trovärdighet företräda våra medlemmar när de har problem i sina utbildningar. Vi ska på den strukturella nivån med ett ihärdigt påverkansarbete arbeta för att bland annat öka kvalitén i utbildningen, se till att relevanta kursutvärderingar genomförs och att den lärarledda tiden ökar. En kår ska dessutom vara en stark opinionsbildande röst för studenterna. Där ska vi ligga på kommunen att bygga billigare bostäder, regeringen att höja studiemedlet och universitetet att ordna fler praktikplatser.

Det är detta en studentkår ska arbeta med. Det är detta vi är bäst på. Min personliga uppfattning är att vi när kårobligatoriet avskaffas inte ska ägna hela våran tid till att springa och kasta rabatthäften efter studenter, det kommer alltid finnas de som kommer göra detta bättre. Vi ska med ett enormt fokus istället se till att vi gör vår kärnverksamhet ännu mer framgångsrik!

1 kommentar

Sigbrit Franke träffar studenterna

Av , , Bli först att kommentera 0

Imorgon torsdag besöker Sigbrit Franke Umeå universitet och berättar om sin utredning ‘En hållbar lärarutbildning’. I december överlämnade Sigbrit till regeringen sina förslag om hur en ny lärarutbildning bör se ut. Fokus är att formera en utbildning som ska hålla över tid och inte ständigt vara föremål för omläggning.

Från Umeå Studentkår och UmPe vill vi passa på att tacka Sigbrit Franke att hon tackade ja till vår inbjudan och vi ser framemot att lyssna och diskutera det nya förslaget.

Har du vägarna förbi Hörsal A i Lindellhallen 15.00 imorgon tveka inte att komma in och lyssna!

Bli först att kommentera

Lärarledd tid måste öka Lars Leijonborg!

Av , , Bli först att kommentera 0

Blev igår intervjuad i TV4 Västerbotten med anledningen av att den lärarledda tiden minskat under en längre tid. Detta är en mycket viktig fråga för studenterna som vi i Umeå Studentkår arbetar mycket med.

Sedan 1994 har den lärarledda tiden vid landets universitet och högskolor minskat med 1/3. Inom vissa ämnen har man idag endast 3 timmar med lärare i veckan. Värst är det för humaniora och de samhällsvetenskapliga ämnena.

Detta är givetvis oacceptabelt. 15 timmar med lärare, inräknat föreläsningar, seminarier och handledning med mera är en nivå som är fullt rimlig att kräva om vi ska tala om en hög kvalité i utbildningen. Den lärarledda tiden är en av de enskilt viktigaste kvalitetsfrågorna. Pedagogiskt skickliga lärare med stora kunskaper inom just sina ämnen är det som skiljer att läsa på ett universitet ifrån att gå och låna en bok på biblioteket.

Det finns inga genvägar, regeringen måste skjuta till mer resurser till landets lärosäten. Studenterna måste få valuta för sina pengar och om Sverige menar allvar i att hävda sig globalt räcker inte 3 timmar i veckan för en blivande jurist.

Bli först att kommentera

Debattartikel i VK (21/10): Kårobligatoriet är bra

Av , , 2 kommentarer 0

Fördelarna med det svenska kårobligatoriet är betydande. Förhoppningsvis beaktar staten den viktiga roll som lärosätena erkänner kårerna. Största hänsyn måste tas till konsekvenserna av ett avskaffande: studentkårerna måste då ges ett starkt ekonomiskt stöd.

Hur ska man bevara och förbättra kvalitén för den högre utbildningen? En viktig fråga, speciellt aktuell nu i dagarna när obligatorieavskaffandet diskuteras internt på utbildningsdepartementet.

Medlemskap i studentkårer är obligatoriskt för studenter i dagsläget, vilket har kritiserats för att bryta mot föreningsfriheten och rätten att inte tillhöra en sammanslutning. Avskaffandet av kårobligatoriet har blivit en principfråga även för regeringen. Obligatorieutredningen fick därför i uppgift inte att utreda om det obligatoriska kårmedlemskapet ska avvecklas utan hur en sådan avveckling kan genomföras med ett moderniserat och framförallt stärkt studentinflytande.

Att studenter fritt kan välja om de ska vara med i en studentkår eller ej är en god tanke, men den medför stora problem som måste lösas vid ett eventuellt avskaffande. Vi tror nämligen precis som obligatorieutredningen har klarlagt, att de flesta studentkårer kommer att få ett betydande medlemsfall vid en avveckling av obligatoriet.

Det innebär att kårerna kommer att få garanterat minskade intäkter som lätt kan leda till problem med studentinflytandet och därmed utbildningskvalitén. Utredningen har föreslagit 310 kronor per helårsstudent och år som ersättning från staten. Det skulle minska kårernas budget avsevärt i jämförelse med nuvarande medlemsavgifter.

Har kårernas existens än mindre legitimitet om ingen vill bli medlem frivilligt? Visserligen är engagemanget lågt, men det engagemang och de möjligheter till medbestämmande som finns är unika, sårbara, och värda att bevara.

I dagsläget bygger kårobligatoriet på tanken att kåren är en extraterritoriell kommun, att kåren tillhandahåller kollektiva nyttigheter, och att alla är medlemmar. Skulle man betala kommunalskatt om man inte var tvungen? För kårer som nära nog endast bedriver studentmedverkan och där all festiv och kontaktskapande verksamhet är kopplad till studentnationer innebär det mindre medel för studentmedverkan.

Detta kan mycket väl komma att yttra sig genom till exempel avskaffandet av heltidsarbetande jämlikhetsansvariga, studiesocialt ansvariga eller ansvariga för internationella studenter. Kårer som inte har den kontaktskapande verksamheten kommer dessutom att få det än svårare att behålla sina medlemmar då studiebevakning och dylikt inte märks på ett handfast grepp i studenternas vardag utan kan ses som gratistjänster som man får oavsett om man är medlem eller ej.

För att obligatoriets avskaffande ska kunna genomföras utan att avkall görs på studentinflytande och kvalité så anser vi att nödvändig finansiering behöver garanteras. Det är viktigt att också ha i åtanke att obligatorieutredningen implicit ger studentkårer behov av ny verksamhet; nämligen medlemsrekrytering, vars utgifter måste täckas.

Vi finner att det är av största vikt att denna finansiering garanteras på nationell nivå med öronmärkta pengar, så att vi inte hamnar i en förhandlingssituation där lokalt studentinflytande ställs mot andra kvalitetsaspekter. Vi ser inte heller den minsta möjlighet att gå under summan 310 kronor per helårsstudent. Dessutom ser vi ett stort behov av finansiering och stöd under den omställningsperiod som ett obligatorieavskaffande skulle innebära. I flera andra länder kan vi se skräckexempel på hur systemen havererat når kårobligatoriet avskaffats.

Gällande lag och rätt om obligatoriet så har professorn och grundlagsfadern Nils Stjernquist i sitt obligatoriebetänkande (SOU 1990:105) funnit att det inte strider mot regeringsformens stadgande om negativ föreningsrätt.

Att fortsätta att argumentera för att kårobligatoriet skulle strida mot grundlagen är därmed osakligt. Man måste erkänna att det till syvende och sist rör sig om enbart en principiell fråga. Med detta blir det också viktigt att inse att man inte bör föra ett korståg i principens namn utan att ta största hänsyn till konsekvenserna av ett avskaffande.

Vi hoppas att man tar i beaktande den positiva inverkan som kårerna faktiskt har på utbildningskvaliteten, och den viktiga roll som lärosätena faktiskt erkänner kårerna.
Landets studentkårer har hundratals studentrepresentanter och studiebevakare som sitter med från universitetets styrelse ända ner till institutionsnivå. Därtill avlastar kårerna lärosätena gällande frågor som till exempel boende, doktorand- och studentombudsverksamhet, breddad rekrytering, studiemiljö och mottagande av internationella studenter.

Vi förutsätter att ett eventuell obligatorieavskaffande görs med den största försiktighet. Dessutom kräver vi ett starkt ekonomiskt stöd, någonting annat vore ett svek mot svensk studentrörelse och högre utbildning i allmänhet.

Klas-Herman Lundgren, ordförande, Uppsala studentkår

Petter Forkstam, ordförande Lunds universitets studentkårer

Kristian Kull, ordförande Stockholms studentkårers centralorganisation

Robert Östberg, ordförande Umeå studentkår

2 kommentarer