Robert Winroth, Landstingsråd (mp)

Det känns frustrerande att nästan dagligen läsa insändare eller som i veckans långa debattartikel från Alliansen om hur illa det är i landstinget. Frustrerande när man vet att det inte är en rättvisande bild! Jag konstaterar igen att vi har i veckan haft landstingsfullmäktige och en över fem timmar lång och stundtals het debatt med över 160 inlägg bara kring årsredovisningen 2012. Som jag då också sa i talarstolen och känslan som fortfarande sitter i är den negativa mörka svartmålande bild som sprids i princip dagligen om landstinget. En bild som inte är sann! 

Visst man ska vara ödmjuk, vårt landsting saknar definitivt inte utmaningar precis som hela övriga hälso- och sjukvården. Vi kan göra allt mer, kostnaderna ökar och vi blir allt äldre,  men det är bara en del av sanningen. Vi har ett välskött landsting med drygt 10 000 kompetenta och skickliga medarbetare som dygnet runt, årets alla dagar tillhandahåller en toppmodern högkvalitativ vård oerhört kostnadseffektivt i hela vårt stora län. Vi är nationellt ledande i behandling av flera stora sjukdomsområden, världsledande i förebyggande folkhälsoarbete och vi vågar sticka ut med en vision att om sju år ska Västerbotten ha världens friskaste befolkning och världens bästa hälsa...ja listan kan göras lång på hur allt bra och positivt som sker varje dag i vårt län och vårt landsting. Tyvärr är det en bild som inte kommer fram i närheten av vad den borde. 

Det tål att upprepas. Landstinget är inte i kris och ingen västerbottning varken idag eller kommer i framtiden någonsin att stå utan tillgång till vård om man blir sjuk oavsett var i vårt stora län man bor. Vi har utmaningar, inte minst ekonomiskt, men majoriteten som miljöpartiet är den del av har en fungerande långsiktig och hållbar politik för att möta upp dessa utmaningar. För oss handlar det om att ta ansvar!

Trots den svartmålning som inte minst den moderatledda alliansen ständigt målar upp i ett försök att vinna billiga snabba och populistiska poäng står vårt välskötta landsting väl rustad för framtiden. Om det råder det inget tvivel!

Det är bra med öppna jämförelser mellan landstingen - det visar på skillnader och skapar både intresse, reflektioner och debatt. Väldigt värdefullt oavsett om det handlar om medicinska jämförelser eller inom miljö- och klimatområdet.

Jag tycker Västerbotten fick oförtjänt dålig uppmärksamhet i veckan när tidningen miljöaktuellt rankade alla landstings miljöarbete och bara placeringarna refererades ut i media. Visst är det så att vi på några av områdena faller igenom och på några av dem gör vi det på marginalen i den mätningen. Sen finns det några områden vi helt enkelt idag tyvärr inte har ekonomi och personal för arbetet på samma sätt som ett större landsting och region. Men det ser jag som en utmaning!

Målet med Västerbottens läns landstings miljö- och klimatarbete är högt ställt - vi ska bli Sveriges klimatsmartaste landsting. Det är ett viktigt steg i arbetet mot att uppnå landstingets vision om att Västerbotten år2020 ska ha världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är också att ta ett tydligt ansvar för att vår verksamhet i Västerbotten har en global klimatpåverkan även utanför vårt läns och lands gränser.

För att åstadkomma resultat krävs det en plan och handling. Därför har landstingsfullmäktige så sent som i höstas reviderat vårt övergripande miljöprogram fram till 2020 och landstingsstyrelsen har antagit detaljerade mål och aktiviteter för hela denna mandatperioden 2011-2014.

Syftet med vårt landstings miljöarbete framgår tydligt, målen är genomförbara och mätbara, visar på vem i organisationen som är ansvarig för genomförandet samt visar såväl ekonomiska vinster samt kostnader för respektive aktivitet.

Jag vet att vi kommer att klättra kommande år i alla rankingar vilket är glädjande - men att hamna högt i rankingen är visserligen en form av kvitto men inget självändamål. Det viktigaste är att vi fortsätter ta ansvar och varje dag, i alla verksamheter, gör vårt yttersta för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. I stort som smått. Det är bara handling som räknas!

Det är inom förnybar energi som det skapas flest nya jobb i Europa. Bara inom vindkraftsbranschen beräknas det skapas minst 500 000 nya jobb inom EU till år 2020. Frågan är hur många av dem som ska attraheras till Sverige och hur vi tar till vara den möjligheten i Norra Sverige

Vi står inför ett vägval där dagens kärnkraftverk är gamla, risiga och uttjänta. Vad som nu behövs är tydliga politiska besked om vilken elproduktion som ska ta vid när dagens reaktorer avvecklas av åldersskäl.

Marknaden förtjänar långsiktiga spelregler men regeringspartierna har tyvärr fullt upp med att strida om det är Folkpartiets eller Centerpartiets energipolitik som gäller. Oklarheterna om det ska byggas ny kärnkraft gör att vi nu tappar viktiga företag och etableringar inom förnybart, som flyttar till andra länder, som vet vart de vill och pekar ut en tydlig väg framåt.

Medan det är förnybart som växer snabbast i världen blir försöken att bygga ny kärnkraft allt mer avskräckande. I Europa pågår endast två försök; i Finland och Frankrike. Bygget i Finland har nu blivit mer än dubbelt så dyrt som beräknat vid byggstart och kärnkraftselen kommer att bli dyrare än vindkraftselen. Det är enbart med stora statliga subventioner, ignorerandet av slutförvaringskostnaden och kostnaderna vid en olycka som kärnkraft kan konkurrera med förnybart vad gäller utbyggnadstakt och pris.

Mot regeringens otydliga besked har Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i riksdagen krävt att Sverige likt Danmark antar målet om 100 procent förnybar energi. Det är en tydlig väg framåt!

Före jul föreslog vi att Energimyndigheten ska få uppdraget att utreda hur Sverige kan nå ett helt förnybart energisystem, men regeringen sa nej. Vi är många som tycker det är tragiskt på många sätt att regeringen inte vågar utreda ett förnybart energisystem.

Exempelvis sa energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma nyligen i tidningen Energivärlden: ”Vi arbetar för ett hållbart energisystem, och jag tycker faktiskt inte att kärnkraft är en del av ett sådant system. I stället är det förnybara energislag som måste växa i framtidens energisystem.”

Kärnkraftsvänliga Folkpartiets ideologiskt drivna önskan att bygga ny kärnkraft överges av allt fler. Enligt senaste mätningen från SOM-institutet är det fler svenskar som vill avveckla kärnkraften än bygga ny. Tyska metallfacket har ställt sig bakom kärnkraftsavveckling till förmån för förnybar energi. Flera svenska företag inom basindustrin har gemensamt bildat VindIn som har planer på att bygga landets största vindkraftspark för att leverera el till industrin.

En saker är säker, framtidens energiförsörjning kommer bestå av förnybar energi, sol, vind och vatten – inte gammal och livsfarlig kärnkraft! 

Nu är semestern på riktigt över för i år och jag kan blicka tillbaka på en fin, givande om än inte riktigt tillräckligt solig ledighet. Känns bra att fått tid att ladda batterierna och verkligen återhämta mig. Nu fortsätter arbetet med full kraft, alla utmaningar behöver hanteras och planeras, inte minst det fortsatt ekonomiskt ansträngda läge vårt landsting befinner sig i.

Den här veckan blir intensiv och den avrundas med partiet och lördagens distriktsstyrelsesammanträde i Lycksele. En sak är säker, nu fortsätter arbetet...

//Robert

Danmark toppar listan över de länder som tjänar mest pengar på miljöteknik i förhållande till BNP, medan Kina är världens största tillverkare av ren energi i absoluta tal. EU har halkat ner från första till andra plats efter Kina. Sverige hamnar på 22:a plats...

WWF-rapporten ”Clean Economy, Living Planet” har granskat 40 länders tillverkning och försäljning av hållbara energisystem som solceller, vindkraftverk, bioenergi och värmepumpar.

Danmark, som länge varit ledande på vindkraft, toppar listan om man jämför resultatet i procent av BNP, med Tyskland på tredje plats. Mest pengar totalt tjänar Kina följt av USA. Globalt har försäljningen fördubblats till nästan 200 miljarder euro sedan 2008. EUs försäljning sjönk dock 5 procent senaste året och Sverige hamnar på 22:a plats. Sveriges intäkter från klimatinnovationer ökar i absoluta tal, men har stagnerat jämfört med omvärlden. Potentialen är stor om vi politiker vågar tänka nytt och satsa på en offensiv grön näringslivspolitik.

Klimatinnovationer inom förnybar energi och energieffektivisering ger idag stora affärsmöjligheter. Branschen är nu lika stor som hemelektronik globalt och har vuxit 4-10 gånger snabbare än den globala BNP- tillväxten de senaste fyra åren. Den är en viktig faktor för att få till en hållbar utveckling och minska klimatutsläppen!

De fem snabbast växande länderna för tillverkning 2011 var Taiwan (+36%), Kina (+29%), Indien (+19%), Sydkorea (+19%) och USA (+17%). Den offensiv som Sydkorea påbörjade 2008 för att ta sig ur den finansiella krisen genom storsatsning på grön näringslivs- och industripolitik börjar nu ge tydliga resultat i ökade exportintäkter.

”Clean Economy, Living Planet” har tagits fram av Roland Berger Strategy Consultants på uppdrag av WWF, med stöd från Eneco, Rabobank och De Lage Landen. 40 länder omfattas av studien och 25 rankas när det gäller tillverkning av förnybar energi (sol, biobränsle, vindkraft, geotermisk energi) energieffektiv teknik (belysning, värmepumpar, isolering, bränsleceller) och e-mobilitet (batterier, kraftelektronik mm). Även intäkter från komponenttillverkning i leverantörskedjan ingår.

Största regionerna i absoluta tal är (försäljning av rena och hållbara energisystem)

1. Kina – 57 miljarder euro
2. EU – 47 miljarder euro
3. USA – 32 miljarder euro

Läs hela rapporten här: http://www.wwf.se/source.php/1480643/Clean%20Economy%20Living%20Planet%202012%20rapport.pdf

Tillväxt är ett begrepp som används flitigt i många sammanhang, inte minst som ett generellt argument för investeringar. Det används både av politiker i offentliga sammanhang och av näringslivets förträdare. Mottot och antagandet är enkelt - mer är alltid bättre! Mer tillväxt är bättre och lika med ökad lönsamhet. Oavsett vad man mäter...Kanske är det inte så enkelt ;)

En finsk forskare Niklas Kiviluotos har lagt fram en läsvärd avhandling "Rediscovering Profability in Entreprenurship: Evidence from Finnish High Technology Start-Ups" vid Åbo Universitet.  Han konstaterar att det inte finns någon självklar koppling eller belägg för antagandet om att hög tillväxt automatiskt också leder till hög lönsamhet. I de tre studier som hans avhandling bygger på kan han visa att det i själva verket är lönsamheten som avgör vilka företag/verksamheter som har störst chans att överleva och bli framgångsrika i längden. Alltså substans, innehållet, affärsmodellen och lönsamheten- inte tillväxttakten och storleken. 

I begreppet lönsamhet anser jag ingår hållbarhet. En långsiktigt lönsam verksamhet måste bygga på hållbarhet, både ekonomiskt men också ekologiskt och socialt.  Min slutsats är att vi måste sluta flumma omkring och slänga oss med samt debattera ordet tillväxt och istället prata och fokusera på lönsamhet. Det är enda sättet att skapa långsiktiga och bestående värden.

Blir starkt påmind om hur regeringspartiet och den moderatledda alliansen prioriterar, vad de tycker är viktigt. Såg på nyheterna hur ÖB och vår moderata försvarsminister Sten Tolgfors glädjande och på fullt allvar vill satsa över 30 miljarder på nya JAS stridsflygplan. Det har man mage att göra när landstingen i Sverige blöder ekonomiskt och kämpar med stora underskott. Att man säger det och samtidigt vägrar i sten de senaste åren att ens överväga att öka statsbidragen med en enda krona, inte ens indexuppräkna dem. Det är för mig ett hån. Som de säger det är viktigt med arbetstillfällen inom försvarsindustrin...jaha men är då inte vård, skola och omsorg lika viktigt eller viktigare?

Är övertygad om att Sveriges medborgare, väljare och skattebetalare tycker något helt annat!

Det är inga andra pengar vi lägger på krigsmateriel och stridsflygplan än det vi bygger skolor och sjukhus för. Inga andra pengar än de vi kan använda till att ställa om Sverige till ett hållbart samhälle, lägga på järnvägsinvesteringar, ge i bistånd och hjälpa våra allra svagaste med. Jag skulle säga att allt annat är viktigare än stridsflygplan.

Politik handlar om ansvar och om prioriteringar, både i Sverige och i vårt län och i vårt landsting. Vi kämpar i Västerbotten med oerhört tuffa utmaningar i hälso och sjukvården. Att tillhandahålla bästa tänkbara vård i hela vårt stora län med de resurser vi har. Då är det som ett slag i ansiktet att höra hur moderaterna och alliansen står och säger hur viktigt det är med vård men sen väljer att agera tvärtemot. Igen! De väljer att frysa bidragen till landstingen  och istället agera och planera för mångmiljardsatsningar på helt onödiga stridsflygplan.

Politik handlar om ha visioner, ta ansvar och göra prioriteringar! Här skijer sig miljöpartiet helt från vår försvarsindustrikramande allians.

Har idag formerat det kommande arbetet med att revidera landstingets miljöprogram till år 2020. Blir stort fokus på miljö- och klimatarbetets betydelse för hälsan och att beskriva tydligt hur landstingets miljöarbete utgör en viktig del i att nå vår vision om världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning till år 2020.

Ett systematiskt, framgångsrikt och långsiktigt folkhälsoarbete - precis som vår satsning hälsa 2020 (www.halsa2020.se) - är otroligt viktigt. Hälso- och sjukvården ska naturligtvis bota och lindra den som blir sjuk men framförallt göra allt för att undvika sjukdom och hålla det friska friskt. Ett framgångsrikt och långsiktgt miljö- och klimatarbete är en viktig del i folkhälsoarbetet men även i arbetet att uppnå en hållbar ekonomi, en budget i balans. Genom smarta och strategiska gröna investeringar, exempelvis inom energi och transportområdet, kan vi både sänka våra driftskostnader samtidigt som vi närmar oss en klimatneutral verksamhet.

Ambitionen är att Västerbotten ska ta på sig ledartröjan och bli Sveriges klimatsmartaste landsting. Det gör vi för att nå vår vision om världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning, minska vår miljöpåverkan och samtidigt skapa förutsättningar både för ett hållbart län och en hållbar landstingsekonomi. 

Man upphör aldrig att förvånas över moderaternas snabba kast och hur enkelt de vänder i åsikter när opinionsvindarna blåser allt annat än blått. Efter de senaste månadernas kritik och debatt kring riskkapitalbolag som plockar ut storvinster på vård och omsorg verkar nu moderaterna ändrat åsikt. Från att lovsjunga och hylla privat drift och utförsäljningar av både sjukhus och vårdcentraler vill de nu plötsigt stoppa vinster i vården. De ska tillsätta en nationell arbetsgrupp ledd av finansmarknadsministern Peter Norman vilken har till uppdrag att presentera hur det ska gå till. Men det är klart, hinner opinionen vända innan arbetsgruppen är klar med sitt uppdrag..så ändrar de sig väl bara igen.

En sak är säker. Moderaterna och alliansen tar populism till ständigt högre höjder. Bara att kolla hur de agerar i vårt landsting där de i alla lägen snabbt håller med dem som för tillfället ropar högst...eller snarare syns mest. De är hela tiden för ökade satsningar och emot alla besparingar. 

Hur Allianen gör för att få deras omöjliga ekvation att gå ihop när de emellanåt ändå tvingas sätta det på papper och inte bara prata, tycker jag framgår tydligt i exemplet nedan. De räknar hem besparingar på -17 miljoner genom att hänvisa till något som är okänt för dem. Sen ska de sänka kostnaderna på ett år med -30 miljoner genom minskade vårdskador och skriver till och med insändare om det utan att ens nämna ett ord om var dessa pengar ska sparas. Men prata går bra. Bevisligen är det deras syn på att ta ansvar och i mina ögon helt ofattbart att de kommer undan med den sifferleken.

Har klippt in ett exempel nedan, rakt av från deras egna förslag till kostnadsreduceringar som du kan läsa i sin helhet här

Jag har full förståelse och respekt för att det stora och omfattande förändringsarbete som nu pågår inom sjukvården kan skapa en känsla av otrygghet, både bland invånarna och vår egen personal. Förändringar i sig skapar lätt en otrygghet speciellt om vi inte lyckas förklara helheten. Där kan vi bli bättre.

Många frågar om bakgrunden till och hur jag tänker kring de förändringar jag varit med och beslutat om för att hantera de enormt stora utmaningar vårt landsting står inför, inte minst ekonomiskt. Förutom att hälso- och sjuvården utvecklas oerhört snabbt med ny teknik, nya läkemedel och nya avancerade behandlingar så blir vi också allt äldre och förväntar oss allt mer. Det är naturligtvis väldigt positivt och önskvärt men konsekvensen är ett ökat vårdbehov vilket i sin tur innebär ständigt ökande kostnader. Det gäller inte bara oss utan även övriga landsting.

Landstinget i Västerbotten har under flera år brottats med underskott i sjukvården och vi har försökt hantera det genom en mängd åtgärder. Allt från generella besparingar, rationaliseringar, effektiviseringar till prioriteringar, men det har inte lyckats vända underskotten, bara bromsa kostnaderna. Men tack vare dessa tidigare åtgärder har Västerbotten idag en kostnadsutveckling som är lägst i landet bland landstingen. Tyvärr räcker inte det, vi måste långsiktigt vända underskotten och uppnå en budget i balans där utgifterna inte är större än intäkterna. Precis som med vår egen hushållskassa kan man inte bara blunda och köra på. När då inte heller den borgliga regeringen ens är villig att räkna upp statsbidragen, än mindre höja dem, då återstår bara ett sätt att minska kostnaderna och det är genom strukturförändringar.

Våren 2011 var vi i det läget då vi konstaterade att vi förutom hantera ett besvärligt befintlig underskott också måste minska våra kostnader med 150 miljoner redan 2012. Detta faktum resulterade i ett omfattande förslag till förändringar - projekt balans. Det innehåller både besparingar, omfördelningar och satsningar – allt för att långsiktigt minska våra kostnader och rusta oss för framtidens utmaningar. Ett helhetspaket som omfattar alla landstingets verksamheter i hela länet och som innefattar en drygt tio procentig minskning av totala antalet vårdplatser, varav största delen i Umeå och Skellefteå, bl.a. genom ökad patientsäkerhet, minskning av vårdskadorna och kortare vårdtider.  Men det innehåller också strategiska satsningar på primärvården, ökad egenvård och vad vi tror är en viktig del i framtidens hälso- och sjukvårdsstruktur i Västerbotten, två glesbygdsjukhus i Vilhelmina och Storuman.

Förändringar för att sänka kostnaderna är självklart inget mål men det är idag en absolut förutsättning för att vi ska få utgifterna att gå ihop med intäkterna. Vi måste lyckas få landstingets ekonomi i balans för kunna ge alla västerbottningar tillgång till en god och modern hälso- och sjukvård. Både idag och i framtiden och i hela vårt stora län.

Vi har försökt och kommer fortsätta göra vårt allra yttersta för att det ska bli bästa tänkbara och trygga lösning överallt där förändringar nu sker. Skulle det visa sig att någon del av förändringarna inte leder till lägre kostnader eller äventyrar patientsäkerheten – ja då kommer vi naturligtvis ändra det! Det har varit och är vår inställning hela tiden.