I min barndom var två folkrörelser tydliga och närvarande i så gott som varje stuga, symötestanterna och söndagsskolan. Båda närdes av samma människosyn, den att varje människa är skapad av Gud och har samma unika värde. Inkomsten per hushåll var betydligt lägre än vad som är verkligt i dag. Men man var villig, ja glad över att kunna dela med sig av det lilla man ägde. Fortfarande fanns en hel del hushåll som saknade rinnande vatten och för att inte tala om TV och telefon. Symötesgemenskapen omfattade alla om än man inte deltog aktivt. Bildörrar (för de som hade bil) och ytterdörrar låstes aldrig utan tilliten till omgivningen var den allestädes närvarande tryggheten. Söndagsskolan engagerade nästan alla barn om man inte bodde alldeles för långt borta. Fortfarande torde en mycket stor andel av medborgarna ha sina minnen och sina grundvärderingar i dessa rörelser. Många minns söndagsskolans sparbössa, den knäböjande ”negerpojken” som för varje given slant bockade och tackade. Symötestanterna samlades i hemmen och i bönhusen för att under trivsamma former virka, sticka och sy nyttiga alster till den kommande missionsauktionen. Pengarna skickades sedan via missionsorganisationerna ut till ”missionsfältet” där man byggde byggde kyrkor, skolor och sjukhus. Det här var en biståndsverksamhet som existerade långt innan den nationella biståndsverksamheten. Man må idag tycka vad man vill om ”missionerandet” men tanternas varma hjärtan var inte att ta miste på.  

Vad vill jag då säga med denna nostalgiska tillbakablick? Ja, jag bedrövas över den framgång som invandrarfientligheten formas i det nationella Sverigedemokraterna. Jag är tvivlande på att Diaknäsbon eller Nästansjöbon eller Arjeplogaren röstat på SD utifrån en ideologisk övertygelse. Nej dessa väljare med rötterna i symötesgenerositeten eller söndagsskolan röstar utifrån en frustration över storsamhällets likgiltighet för glesbygden. Barbro Matzols, berör valresultatet i senaste numret av Kyrkans Tidning och skriver att” värdekonservativa socialdemokrater har bytt parti” samt att en liknande rörelse finns hos moderaterna. Jag tvivlar på att på att vårt Västerbotten med rötterna i pietismen med sin öppenhet för främlingen plötsligt får detta fotfäste i våra bygder. Nej jag tror att en förklaring som ligger närmare till är den frustration som uppstår när byabutiken, skolan, kollektivtrafiken, vården hotas eller t.o.m. läggs ner. Glesbygdsfrustrationen hämtar sitt sista hopp i ett parti som uppkäftigt sätter sig upp mot etablissemanget. Vem av våra ” trendiga, moderna och korrekta” politiker vill satsa på glesbygdsbons livsvillkor och hens intill dumhet obändiga vilja att inte följa strömmen till storstaden med dess växande och lockande utbud av allt man behöver och det man kan avvara? När började flyttlassen gå och vilken samhällskraft öppnade för dräneringen av människokraft och naturresurser? Viktigare är ändå frågan om vem som kan och vill vrida utvecklingen? Invandrarmotståndet är en del i SD:s framgång men jag är övertygad om att för våra norrländska bygder är detta ett uttryck för en sorg och oro som gnager i bröstet på många inlandsbor. Vem vill lyssna och vem vill agera för ett opinionsarbete som vänder glesbygdens vikande utveckling?

Ja det är ofrånkomligt om än vi hoppades växa ännu mera. Kristdemokraterna i Vilhelmina går mot rikstrenden och ökar i kommunen med 2,5% till 10,3%. Med duktiga politiker och ett rejält växande medlemsstöd så driver vi skutan framåt trots motvinden. Från denna blogg tackar jag alla medlemmar, partiarbetare och sympatisörer för ett långt och uthålligt arbete för att synliggöra vår politik. Nu startar alldeles strax nästa valrörelse där vi ska öka utrymmet ytterligare för vår politik med medmänniskans bästa i centrum.                                                                                                                                                                                                                                                                                              Vi hamnar nu, som många konstaterar, i ett brydsamt läge beträffande majoritetsbildningen i fullmäktige. Alliansens tre partier samlar för tillfället ( möjligen kan poströsterna ändra fördelningen något)10 mandat. Folkpartiet orkade sorgligt nog inte ända fram och blir utan representation i fullmäktige.PA tog 3 mandat och SD 1 mandat. Piratpartiet, uppstickaren, försvann. Kan det ha varit socialdemokraternas omfamnande röda filt som kvävde den spirande politiska lågan?

Förhandlingar och överläggningar blir nu prioriterad punkt på den politiska agendan. Detta gäller samtliga partier. Socialdemokraterna gör ett formligt ras, en för partiet remarkabel händelse, som Åke Nilsson bedömer som ett missnöje som spillt över från den rödgröna landstingspolitiken. Fortfarande inte en enda reflektion över den politik partiet drivit med kraftig majoritet i kommunen de senaste fyra åren. De psykologiska försvaren är hos en del ogenomträngliga.                                                                                                                                                                                                                                                                         Kommunborna får nu vänta några veckor innan den politiska sammansättningen kommer att offentliggöras. Utgångsläget kunde ha varit aningen mera konstaterbart men väljarna har sagt sitt och resultatet ligger för vidare hantering. På riksplanet blir regeringsbildningen och det löfvenska styret en rysare i sig. Löfven förefaller skämmas för vänstern och J Sjöstedt. Enligt den senare hann vänstern knappt innanför dörren till förhandlingsrummet förrän de blev utvisade. Nej, alliansens mindre partier utgör då en oemotståndlig lockelse för ”svetsaren” och Sjöstedt får därmed nobben. Läget mycket prekärt inte bara i Vilhelmina.

Som kristdemokrater ha vi några ingångsvärden vid en valvinst.

Inga privatiseringar i äldreomsorgen.

Byaskolorna ska vara kvar

Tydliga rutiner för den ekonomiska hanteringen.

Enheten för skötsel av naturreservat och rennäring ska ligga i Vilhelmina.

En god personalomsorg och personalförsörjning.

Börja arbetet med genomlysning av kommunens grundläggande behov och problem.

Ta initiativ till ett nytt politiskt klimat med utvecklande relationer med både medborgare och den politiska oppositionen.

Partiet med människans unika och okränkbara värde i centrum för all politik

Varje val utgör ett gyllene tillfälle att få till stånd en förändring. Väljarna avsätter, tillsätter eller ger förnyat förtroende. Vilhelminaborna gör bedömningen och avgör vilken politisk gruppering som får ta över rodret. Vad som gjorts de senaste fyra åren blir särskilt tungt vägande skäl i den bedömningen. Har Vilhelminas socialdemokrater fört kommunen framåt i avgörande frågor som ekonomi, sysselsättning, utbildning, befolkning, omsorgen osv.Ja frågan är berättigad eftersom de begär mandat för ytterligare fyra år.

Kommunalrådet Åke Nilsson har nu offentliggjort loggboken utvisande vad s+v åstadkommit under de fyra år de styrt kommunen. Han räknar upp ett ”axplock” på 14 punkter som den 60%-iga majoriteten åstadkommit. ”Axplocket” ska, i Nilssons mening, uttydas som att det är ryckt ur ett helt sädesfält av gjorda åtgärder. Vi lär nu inte få veta om där finns ytterligare några ”axplock” eller om fältet vittnar om kraftig missväxt. Majoritetens ansträngningar har, hur som helst, enligt nämnda redovisning levererat i genomsnitt drygt 3 punkter per år och mera av typen underhåll. Vad som misskrediterar denna historiskt kraftiga majoritet förtigs naturligtvis.                                                                                                                                                                                                                                                 Kommunalrådskandidaten Rickard Norberg har gjort en seriös och väl analyserad genomgång av socialdemokraternas valmanifest. Läs hans tidigare bloggar. Norberg slutar med en summering av den nu gjorda mandatperioden och konstaterar att ”axplocket” utgör en tämligen vissnad bukett. Några av kommunens strukturella problem nämns icke med ett ord. Kommunalrådets logg kunde ange problemen med det svala företagsklimatet, befolkningens kräftgång och den sexfaldiga ökningen av kommunens skuld. Allt vittnar om en bristande förståelse av de faktorer som ska vända kommunens grundläggande problem.         Tydligt bekräftas detta i Inlandstidningens fyra frågor ställda till kommunens partiföreträdare.                                                                                                                               

KG Abramsson, en icke här okänd partiordförande, besvarar samtliga frågor beträffande kommunens utveckling med ett enahanda svar; ”tryggad kommunal service”. Hans politiska vision formuleras naturligtvis i lätt varierande uttryck men får en och samma betydelse. Var basen för tillväxten ligger finns inte med när visionen ska rensas inpå stammen av kommunens mest angelägna behov.En god kommunal service är nödvändig men den tryggas av de skatteintäkter som ett livaktigt företagande genererar.

Läsare av denna blogg hänvisar jag till kristdemokraternas handlingsprogram för kommunen. Ett flertal punkter innefattar åtgärder för att vända den kommunala skutan från bränningar och skär ut på bärande vatten. Bilden är enkel, skutan flyter fortfarande, men måste navigeras ut ur riskzonerna. Här kan nämnas, ordning i ekonomin och samlad kontroll av nämndernas budgetar, företagandets villkor, demografins utveckling, befolkningsminskningen, frågan om den kommunala servicens standard etc. Hit hör också de mer immateriella värdena som har betydelse för den kommunala utvecklingen, nämligen kommunikationen mellan medborgare och beslutsfattare och kommunikationen politikerna emellan.                                                                                   Kristdemokraterna har som ingångsvärde efter en eventuell valseger att arbeta med kommunens grundförutsättningar och att skapa ett klimat som inger kommunbor och omvärld både respekt och erkännande. Den gångna mandatperioden lämnar en historia av oförrätter med smak av maktmissbruk. Medborgarna är mer än väl medvetna om politikens behov av god etik och konstruktiv atmosfär i Vilhelmina. Som kristdemokrater är vi beredda att arbeta för relationer som ska präglas av en hederlig och öppen kommunikation med kommunbor och opposition. Det demokratiska växelspelet mellan politiska motspelare ska präglas av skarpa och utvecklande meningsutbyten med en bäryta av respekt och kommunens bästa som riktmärke. Med kristdemokraterna, vilket är min övertygelse, i en majoritet kommer en i alla avseenden konstruktiv politik att vara den bärande vägen. Vill du se en kraftfull politik med kompetenta representanter så kommer kristdemokraterna att vara ett mycket gott val.                                                                                                         

Kristdemokraterna har en duglig och påläst kandidat, i sina bästa år (39), till kommunalrådsposten, Rickard Norberg. Han är trots sin relativa ungdom en mycket erfaren politiker vilket borgar för ett samlande och kommunicerande ledarskap.    

Ett par betydelsefulla frågor rörande privatägandet och vattenmiljön i Norrlands inland engagerar allt flera glesbygdsboende. Klart uttryckt handlar saken om det rättsliga behovet av en Författningsdomstol och tillkomsten av fria vandringsvägar för laxen. Två disparata frågeställningar kan tyckas men se de hänger ihop i sin historiska och politiska överbyggnad. De direkt berörda menar att här handlar det om en kolonialistisk politik som under gagn för allmännyttan ledde till övergrepp mot enskild person och egendom. Genom årtionden har inlandsbor engagerat sig för att få gehör för en rättslig prövning av ingrepp som kränkt privatägandet. En framkomlig väg till en sådan prövning och möjligheten till upprättelse av privatägandet är inrättandet av en författningsdomstol. De allra flesta stater har en sådan institution men inte rättsstaten Sverige. Den andra frågan som härrörs till samma politiska anda är regleringen av våra älvar. Exploateringen och dess konsekvenser lämnar åtskilligt av försummat miljöansvar. Förutom skadad strandbiotop och vattenmiljö så hindras alltfort vandringsfisken att ta sig till lekplatserna vid fjällens källflöden och tillbaka.                                                                                                                                                      

Vem tar det politiska initiativet för åtgärder i dessa för oss inlandsbor så viktiga frågor? Det pågår en intensiv informationsverksamhet och opinionsbildning idag i dessa frågor. Kunniga inlandsbor informerade gångna fredag riksdagsledamöterna Anders Sellström och Irene Oskarsson, båda kristdemokrater. Partiets Förvaltarskapssyn bryggar ideologiskt över till handling i båda dessa frågor.                                                                                                                                        

Är dessa parlamentariker beredda att göra något åt rättsläget och vattenmiljön? Jag citerar ur ett mail som kom till vår lokalförening denna dag;

”Hej!

Jag och Irené Oscarsson var båda väldigt nöjda med fredagen i Vilhelmina. Ett mycket gediget upplagt utbildningsprogram med tänkvärda slutsatser som avslutades med ett torgmöte utanför ICA Tallen. Jag sa det då och säger det igen, stort tack Göran och Ronny för detta.Jag och Irené samtalade i bilen tillbaka till Umeå om hur vi ska gå vidare med det vi fick till livs under dagen.                                                                                                                                                                                                        Vi kom fram till att:

1) Vi behöver damma av Kristdemokraternas tydliga linje om att Sverige har behov av att inför en författningsdomstol. Under dagen kom det fram många exempel på problem som ska hanteras av en författningsdomstol. Dagens system utan denna författningsdomstol gör att vissa frågor sopas under mattan. Resultatet är att frågorna och problemen hamnar i ingenmansland. Resultatet – att äganderätten hotas eller redan körs över.

 2) Vi måste hitta en lösning för hur vi ska få fungerande vandringsleder för fisken i hela älvsystemet. Det måste gå att finna en balans mellan vattenenergin och dess hantering av vattenflödena och fiskens och ekosystemens hållbarhet över tid. Vi kommer att efter valet ta ett initiativ för att partiet lyfter dessa frågor. Att enbart gå på energiproducenternas linje håller inte och det är vi fullt medvetna om och än mer efter mötet i Vilhelmina.

Att få till vandringsvägar för fisken i hela älvsystemet måste vara prioriterat. Det innebär att en del arbete måste genomföras av vattenkraftverkens ägare. Det kommer också innebär att vatten kontinuerligt måste släppas förbi kraftverken. Hur mycket och på vilket sätt är jag inte expert att avgöra. Men jag och Irené är överens om att detta går hand i hand med förvaltarskapets linje i partiets program.”

Med andra ord;

för arbetet med ökad rättslig trygghet och inrättandet av en Författningsdomstol och för arbetet för en vattenmiljö som säkrar fria vägar för vandringsfisken

Rösta på kristdemokraterna!                                                                                                                                                                                                                                         Kryssa de kandidater som är beredda att verka för framgång i dessa frågor.

I

Begreppet tillgrips av Vilhelminas socialdemokrater i mandatperiodens sista skälvande dagar. Demensvården skall nu lyftas till världsklass. Vad innebär detta? Ja, det dokument som A Vibrell åstadkommit och välsignats med Åke N:s handpåläggning är fattigt i sina tämligen allmänt välmenande rader. Sverige ligger, enligt flera undersökningar, i topp i välfärdsligan. Räknar man faktorer som till exempel sysselsättning, arbetsmiljö, hälsa, sociala nätverk, rik fritid, jämlikhet mellan klasser, kön och generationer hamnar Sverige i topp. Detta mätt under styre av nuvarande Allians regering. Frågan blir vad som då saknas i Vilhelminas demensvård? Säkert är det en del bitar som behöver tillföras, allt är ofullkomligt även i de bästa samhällen. Jag funderar över beskedet att de dementa ska få gå ut utan att personal behöver följa med. När jag besökt demensboendet har jag alltid mötts av en låst dörr. Det är lätt att begripa varför. Nu ska de boende på demensavdelningen få gå ut utan personal. Som anhörig måste det upplevas mycket oroande. Jag undrar vidare om avdelningarna kommer att vara separerade? Åsbacka har ju även icke dementa som boende. Eller, kommer de boende att blandas? Om det senare blir fallet kan jag se den oro som drabbar de idag boende på Åsbacka. Som anhörig till boende på Åsbacka skriver jag under på personalens helhjärtade insatser för de gamla men undrar om måttet ”hög bemanning” bekräftas av personal och anhöriga. Som politisk verklighetsbeskrivning är det säkert så. Frågan om bemanningsmåtttet  inställer sig när jag bl.a. tar del av årsbokslutet för 2013. Antalet kommunalt anställda har nämligen sjunkit under s-styret. Frågan är i vilken sektor personalen har minskats. Nåväl, mottot ”världsklass” är ingen blygsam ambition. Allmänt hållna valpamfletter, som nämnda skrift, ger ingen ledning för väljaren. Liksom i kommunalrådets lista över gjorda insatser de senaste fyra åren så gäller detsamma i denna vibrellska skrivning, nämligen, att någon analys av kommunens strukturella problem inte finns. Det finns flera kommunala ansvarsområden som skulle behöva sträva mot världsklass.

Ett riktigt långlopp är inne på sista distansens sista sträcka. Opinionsundersökningar får man ta, som det heter med en nypa salt. Trots bristerna i mätmetoderna så får de en klar mental effekt för politiska valarbetare och partisupporters. Någon blir nedstämd och någon blir upprymd. I förra veckan kom Sifos senaste mätning som angav ett kraftigt inhämtat försprång på de rödgröna. Endast 4,5% skilde blocken åt. Idag presenteras Novus senaste mätning som ger ett liknande resultat. Mätningen är gjord över fyra dagar och anger ett knappt försprång på 5% för de rödgröna. Ser man till de senaste två dagarna är försprånget endast 2,9%. Mätningarna antyder att valkvällen blir en riktig rysare. De tidigare osäkra väljarna förefaller lägga sin röst på något alliansparti.   

”Jag tror att de rödgrönas tapp ligger i att vissa Socialdemokrater tvekar på de rödgrönas regeringsduglighet med V och MP, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus, till TV4”. Regeringsdugligheten kanske är det som slutligen avgör valet för majoriteten svenskar. Alliansen har mycket ogjort som de bör få slutföra men har också navigerat Sverige bl.a. Genom en av de allra tuffaste lågkonjunkturerna sedan 30-talet. För oss i Vilhelmina är det av stor betydelse vem som regerar landet. S+MP och supportat av V ger en disparat bild av regeringskollegiet. S trainee-jobb genomskådar förhoppningsvis många som ett sätt att dölja arbetslöshet. Miljöpartiet är idag i huvudsak ett storstadsfenomen och skattebelägger drivmedel utifrån att man kan ta bussen eller tunnelbanan till och från jobbet eller skolan.                                                                                                                                                                                                                                                       Allt annat än nuvarande regeringsalternativ kommer att bli ekonomiskt betungande för oss inlandsbor. I bästa fall får se en allians som går om just innan målgången och leder vårt land i fyra år till. Helgens sista mätningar blir spännande och för inte tala om valvakan. Vilhelminas Allians kommer att samlas för segerfest eller förlustdepp på Hotellet kommande söndagskväll.

Vojmsjön och dess utflöde Vojmån utgjorde en generation tillbaka en vattenmiljö hållande storöring i antal och grovlek av dimensioner att det låter stundom aningen osannolikt. Detsamma kan sägas om alla de vattendrag som senare kom att regleras utifrån industrins växande behov av energi. Många är vi som bär visionen om laxarter som åter kan vandra från hav till källflödena i fjällen. Hoppfulla tecken kan vi idag se om en förändring som möjliggör fria vandringsvägar för storöringen. Kristdemokraterna i Vilhelmina arbetar målmedvetet för att väcka opinion och samla både enskilda och organisationer för att skapa förbipassager vid de många kraftverk och dammar som är belägna efter Ångermanälven och tillflöden. Älvens avrinningsområde är ofantligt stort och skulle troligen kunna med rätt åtgärder kunna bli ett synnerligen intressant område för den växande skaran av sportfiskare. Vår lokalavdelning må vara liten, trots en ovanligt stor medlemstillströmning detta år, i ett nationellt perspektiv men vi tror oss ha möjligheten att kunna påverka våra rikspolitiker att fatta de beslut som behövs för få kraftbolagen att i detta falla ta sitt miljöansvar.                                                                                                                                                                       I går inbjöd vår lokalförening till en hearing i nämnda ärende. Från riksdagen deltog Anders Sellström, Umeå, och Irene Oskarsson, Aneby. Den senare är talesperson för Kristdemokraterna i frågor som rör landsbygd och miljö. Göran Jonzon, Jani Ahonen och Mikael Strömberg bidrog var för sig med information och gedigna kunskaper om regleringarnas skador på fisk och vattenmiljön. Från Sollefteå deltog miljökämpen Lennart Norström och från Åsele deltog Gösta Paulsson. Effekterna av vattenreglering och onaturliga flöden får negativa konsekvenser ända ut i Östersjön. Vattenkraften kan knappast betecknas som en ren och miljövänlig energi när dess kolossala och negativa konsekvenser uppenbaras i akvatiska undersökningar. EUs vattendirektiv utgör en bra plattform för att få till stånd en tvingande verkan på kraftbolagen att åtgärda de berörda vattendragen till att bli åtminstone fria vägar för fiskars och andra vattenorganismers vandring till och från lekplatser och uppväxtområden.                                                                                                                                                                            Förhoppningen är att vi får till stånd en anpassning till gällande miljölagstiftningen genom att regleringsbolagen måste söka nya miljötillstånd för sin verksamhet. Det innebär i praktiken att åtgärder måste utföras som är mera i samstämmighet med de kunskaper om vattenlevande arter och deras miljö som vi har idag. Om fria vandringsvägar blir en verklighet kommer det onekligen att innebära ett rejält lyft för turistnäringarna i området och därtill utgöra potential för ytterligare företag.                                                                                                                                                                                                                Kristdemokraternas vision om storöringen i Lappland har tagit ytterligare ett steg framåt. Får vi tillräckligt stöd för från väljarna, så får vi ytterligare stöd för skapandet av ett framtida storöringens Klondyke i Södra Lappland.                                                                                                                                                       Eftermiddagen ägnades också åt konkreta behov i våra bygder av en Författningsdomstol. Våra bygder lever fortfarande med effekter av myndighetsbeslut formade i tidigare kolonialistisk anda. Östen Stenlund och Kenneth Andersson gav lokala och konkreta exempel på kollisionen mellan privatägande och myndighetsbeslut. Sverige är ett av få länder som inte har en författningsdomstol.  Vårt land utgör, tillsammans med ett fåtal diktaturer (Nordkorea, Kina ) samt Bulgarien, en exklusiv grupp som på detta sätt inte tillåter den enskilde att kunna få pröva gamla lagars överensstämmelse med grundlagsstiftningen. Kristdemokraterna har sedan en tid tillbaka inrättandet av en Författningsdomstol på sin agenda. För oss är det en angelägenhet att lyssna till enskilda medborgares svårighet att få en prövning av huruvida myndighetstillämpningen står i strid med privatägandet. Tillsammans med dessa arbetar vi  för att driva frågorna vidare till riksdagen för en förändring.                                                                                                                                                                                                                                                                               Fredagen, gårdagen, avslutades med ett torgmöte för samtal med de väljare som fanns på plats. Våra visioner sträcker sig långt men vi agerar utifrån den vissheten att varje litet vårflöde slutligen väller fram som en oemotståndlig flod.

Frågan om kristdemokratins framväxt och grundläggande värderingar har väckt ett visst intresse. Jag väljer därför att lyfta upp några frågeställningar i en ny blogg. Min förhoppning är att f.a.Stefan Rådström och Eva är tillfreds med mitt långa svar. I huvudsak kommenterar jag Stefans inlägg men svar beträffande Evas fundering om ett ”kristet parti” kan utläsas, hoppas jag, i mitt nya inlägg. Jag plockar självsvåldigt ut det jag uppfattar som de mest intressanta fågeställningarna.                                                                                   Det intryck jag får av Stefans inlägg, fyllt med namn och begrepp, är en typ av förminskning av kristdemokratin som en egen politisk rörelse med erkända rötter långt ner i vår västerländska historia. De nämnda källorna till tidigt kristdemokratiskt tänkande, inspirerade av Thomas av Aquinos verk, är, enligt Stefan, ”en inte särskilt stark koppling, då det egentligen är grunden till nästan all västerländsk filosofi”. Det kan knappast förminska Aquinos betydelse för kristdemokratin om antalet rötter ner till hans tänkande är stort. Det torde vara tvärtom: Mångas hänvisning till tankesystemet verifierar betydelsen av en idéutveckling. Helt visst, vår kultur och tankevärld härrör sig i huvudsak från den kristna historien.                                                                                                                                                                                                                                                                            Så har, för att nämna ett enda exempel, namnet Stefan sitt ursprung i kristendomen men förminskar därmed inte den kraftfulla betydelse det har för Stefans identitet. Identitetens betydelse förminskas heller inte av det skälet att tusentals andra bär samma namn. Många andra källor finns som format kristdemokratisk idé fram till denna dag.                      Dansken Niels Arböl indelar källorna till kristdemokratin i fyra grupper, nämligen;                                                                                                                                                             1 Bibeln och särskilt Nya Testamentet. Främst är det synen på människa och samhälle. Respekten för varje enskild människa. Kampen för rättfärdighet och sanning. Den kristna broderskapstanken. Statens och kyrkans självständiga kompetensområden.                                                                                                                                                                   2. Kyrklig sociallära. Jag nämner endast två av flera källor. Ett antal påvliga encyklikor har under de senaste hundra åren behandlat människans frihetliga rättigheter. En decentraliserad samhällsordning till skydd för familj, kommun och andra små gemenskaper (subsidiaritet) , nödvändigheten av utveckling av fattiga länder, avgränsning mot liberalismen och marxismen osv.                                                                                                                                                                                                                                        3. Den kristna humanismen och filosofin. Den franske tänkaren, Jacques Maritain, är nämnd. Han betonar betydelsen av den kristna humanismen, som ställer Gud i centrum, som den äkta formen av humanism eftersom den inte tillber människan utan respekterar hennes värdighet. Den står i motsats till materialistiska människosynen. Här kommer Personalismen in. Den betonar människans värde och värdighet. J M betonar Thomas av As betydelse ”hans filosofi är demokratins första verkliga filosofi”. Här finns flera franska tänkare som Emmanuel Mounier, Etienne Gilson m.fl.                                                                                                                                                                                                       4. Kristna partier och politiker. De första som fick betydelse för utvecklingen av kristdemokratin är fransmännen Lamennais, Lacordaire, Ozanam, italienaren Guiseppe Toniolo, latinamerikanerna Eduardo Frei, Rafael Caldera m.fl. Om socialismens tänkande uppstod i Tyskland, liberalismen i England så är kristdemokratins ursprungsland Frankrike. Eftersom Europa i mycket är det kristna Europa har mängder av filosofer sin inspiration hämtade ur den kristna kontexten. Icke desto måste mindre måste man respektera deras särskilda tänkande om än de alla har samma kristna mylla att hämta näring ur. Vem förnekar socialismens särskilda samhällsyn med tanke på att även denna filosofi har sin inspiration i kristendomen om än den har huggit av dess andliga dimension.                                                                                                                                                                Förre professorn i idéhistoria, Umeå, Ronny Ambjörnsson skriver om socialismens historia bl.a. ”Härmed sammanhänger en bestämd människosyn…. den (socialismen) hämtar framför allt inspiration från kristendomen. Den kristna tron är en av socialismens viktigaste källor, kanske den viktigaste. Frågan är då om vi ska negligera socialismens idé och ursprung enbart av det skälet att den hämtat inspiration från något så allomfattande i tid och rum som kristendomen? Naturligtvis inte, och kristdemokratins idéarv från Tomas av A, Augustinus m. fl långt ner i vår historia ger denna politiska rörelse en särskild tyngd med sådana filosofiska rötter.                                                                                                  Ingvar Svensson, enligt Stefan, har nämnt ”kristdemokratins fem grundpelare” nämligen; Subsidiaritetsprincipen, Solidariteten, Förvaltarskapstanken, Personalismen och Ofullkomlighetstanken. Det förbluffande i sammanhanget är påståendet att ”deras stora svaghet är att, förutom att ingen normal människa hört talas om dem, de lider av en brist på historisk förankring”. Förutom att påståendet är ett annat försök att förminska en världsvid rörelse med miljontals anhängare så är det märkligt att benämna dess ideologi som historielös. Om man i det sammanhanget menar att hänvisningen till tänkare från 300-talet och framöver är ”brist på historisk förankring” så lär mycket få filosofier hålla måttet av historisk förankring. ”Ingen normal människa har hört talas om” grundprinciperna. Ja vad ska man säga om yttrandet? Inget annat än ren dumhet. Låt oss bara ta Angela Merkels och hennes partikamrater. De är inte ”normala” människor med nämnda definition.                                                                                                                                                       Jag tar upp ytterligare en företeelse som nämns, nämligen Befrielseteologin.                                                                                                                                                  Svepande påståenden om kristdemokratin som den i Latinamerika som stundom Marxistisk och den före 2:a världskriget i Österrike som fascistisk kan inte betecknas som annat än tunn kunskap i ämnet eller fördomsfullhet. Det finns inslag som beträffande koppling kan diskuteras men får då också en annan mening. Fördomsfullhet kan naturligtvis bli fallet om man i sin iver att förmedla sakinnehåll okritiskt tillgriper googlad kunskap. Först må man betänka vad man menar med socialism (Leo XIII encyklika) när begreppet återfinns i en 1800-talstext. Vilken socialism avses? Begreppet kan knappast vara enahanda från tid till tid och kontext till kontext. Detsamma gäller ett påklistrat begrepp som fascism. Dumheten i beskrivningen av befrielseteologin är uppenbar. Den latinamerikanska kristdemokratin är i Stefans kommentar;” något som heter befrielseteologi, som räknas som kätteri av katolska kyrkans ledning”. Begreppet förstår jag är fullständigt främmande för Stefan. En hel kontinent har upplevd erfarenhet av detta ”något”. Katolska kyrkan har haft en kritisk inställning men kan knappast påstås ha det idag. Påven Franciskus (från Argentina) vet mycket väl vilken kristen strömning det handlar om och förefaller vara inspirerad av dess konkreta bibeltillämpning. Framstående katoliker har har inspirerats av denna teologi.                                                                                                                                      De latinamerikanska biskoparna uttalade 1968 i Medelinn, att de fattiga var kyrkans viktigaste angelägenhet. Här finns den radikala teologen Gustavo Gutierrez samt Ernest Cardenal. Den senare blev också kulturminister i sandinistregeringen, Nicaragua. Kan det möjligen vara ett skäl till beteckningen ”marxistisk”?                                                          Ett par mycket kända förkämpar i denna vidsträckta rörelse var ärkebiskopen i Recife, Helder Camara och ärkebiskop Oscar Romero. Den senare blev nerskjuten, vid altaret under en mässa, i katedralen i San Salvador 1980. Teologin till trots har hans saligförklaring påbörjats.                                                                                                                     Kristdemokratin i Sydamerika har nära kopplingar till denna ”radikala” bibeltolkning. Den utvecklas i s.k. basgrupper, gräsrötter, och i många fall utan präster pga av stora avstånd och brist på präster. Eller låt oss säga att detta är folkets lösning på prästbristen. Kristdemokratin har en kraftfull och positiv inverkan på Sydamerikas sociala och demokratiska svårigheter.                                                                                                                                                                                                                                                                         Att kristdemokratin är ett ”mysterium” i betydelsen av dess ideologiska mångfald kan förstås i den svenska kontexten där många tappat det mesta av kyrkans och kristendomens historia. Den kristna kyrkan omfattar idag drygt två miljarder medlemmar spridda över hela världen. De många konfessionerna har skilda betoningar av teologi och uttrycksform. De präglas av sitt lands omständigheter och kultur. Att kristdemokratin uppvisar samma mångfald är inte särskilt märkligt. Gemensamt för kristdemokratin är betoningen av gemensamma grundvärderingar.               .