Javisst är det så. 2017 så är det val till Svenska kyrkans församlingar. Kyrkans 6,2 milj medlemmar får återigen möjlighet att välja in de representanter som de har mest förtroende för och har den trovärdigaste valplattformen. Ja alla medlemmar är inte röstberättigade men alla som under valåret fyller 16 år har rätt att avlämna sin röstsedel. Valet gäller kyrkans alla tre nivåer; nationellt (kyrkomötet), regionalt (stiften) och lokalt (pastoraten). Förhoppningen är att betydligt mer än 15%, som har varit valdeltagandet i tidigare val, går till vallokalen för att rösta i de kommande valen. Vilhelmina församling brukar tangera 18% av samtliga röstberättigade. Under hösten så kommer nomineringarna att ske till listorna för att fastställas tidigt nästa år. I Vilhelmina församling brukar 5 nomineringsgrupper ställa upp, S,C, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Borgerligt alternativ (M) och Liberaler i Svenska kyrkan. De tre senare grupperna har skilt sig från sina sekulära ”moderpartier” och sköter helt och fullt kyrkovalet på egen hand. S och C agerar fortfarande med sin sekulära överbyggnad i kyrkans val. Detta innebär att de två partiernas högsta organ styr nomineringen till kyrkovalet. I praktiken så innebär det att även partister som utträtt ur kyrkan på detta sätt är med och styr vilka som ska sitta i kyrkans styrande församlingar. Frågan är när S och C ska låta kyrkans medlemmar få sköta sina egna val?

En fråga som har betydligt större bredd än denna enahanda fundering. Hur är landets beredskap i kristider? Sommaren står i sin mäktigaste blomning. Lägdorna dignar under hö och blomster. Men vi kan också konstatera att där lie och slåttermaskin tidigare höll fälten öppna så tar skogen sakta igen ängarna. Mycket växer igen av allehanda salixarter och en del planteras igen för att åter bli barrskog. Jag har gjort upp med en granne som ska slå våra lägdor som fortfarande inte intervenerats av sly. Men stora arealer växer igen i våra norrländska bygder.
En fientlig nation skulle tämligen enkelt kunna skära av oss från omvärlden och hindra införsel av mat och jordbruksprodukter från kontinenten. Gränsen mellan Ukraina och Ryssland är ett talande exempel. En beredskapsplan borde innefatta vården av öppna åkrar. En dag kan vi behöva bruka det som ligger för fäfot. Vår internetbaserade infrastruktur torde inte hjälpa oss långt om vägar och farleder i luften, vatten och på land är avskurna. Tanken slår mig när jag funderar över hur jag själv ska hålla mina idag blommande ängar öppna.

Jag har den senaste tiden tagit del av några texter som analyserar religionen betydelse bland världens folk idag. En sammanfattning av dessa är vad som följer nedan;

Världen förefaller vara i en period av religiös renässans. Detta är en trend som motsäger förutsägelser att med samhällets modernisering så kommer också religionen att avta. Endast några små sekter skulle vara vad som återstod av religionen, enligt tidigare sociologer. Samhällsanalytiker ser tvärtemot idag religionens växande roll och betydelse. Bakom antaganden att gudstron skulle avta fanns den konflikt som några århundraden sedan uppstod mellan vetenskapens framsteg och den traditionella religionen. Världsbilden förändrades från Copernicus och Galileis teorier som hävdande att solen och inte jorden utgjorde universums centrum. Naturvetenskapen kom med allt flera rationella förklaringar av naturen och utmanande därmed religionens företräde som sanningssägare. Människan intog alltmera av den plats som var förbehållen Gud. I Väst så övergick moderniseringen till industrialisering och urbanisering. Med den utveckling som pressade religionen åt sidan till förmån för människan i centrum så följde en individualisering där den institutionaliserade religionen kom att alltmera marginaliseras. Sociala funktioner som skola och vård växte fram i den kyrkliga organisationen men kom med samhällets modernisering av avlövas den kyrkliga institutionen.

Begreppet sekularisering har en mångfaldig betydelse beroende på vem som använder det. I betydelsen att religionen skulle försvinna så har begreppet idag ingen relevans. Jordens befolkning blir allt djupare religiös. Rodney Stark, Baylor university Texas, har studerat en rad globala undersökningar och konstaterar att religionen ökar i betydelse trots att världen moderniseras snabbt och att allt flera utbildar sig. Gudstjänstdeltagandet per vecka är imponerande och möjligen ofattbart för en ”sekulariserad” svensk. Den senaste veckan så har halva jordens befolkning deltagit i någon gudstjänst. I merparten av länderna är de uttalade ateisterna endast några enstaka procent. ”Religionen är i god form”, enligt Rodney S som själv inte anser sig särskilt religiös utan mera som en ”kulturell kristen”. Enligt genomgångna undersökning så anser 74% att religionen är viktigt i vardagen. 54% menar att Gud är aktivt inblandad i vad som händer i vår värld.

I de postkommunistiska länderna växer andelen troende. 80% uppger att de tror på en Gud mot 30% tidigare. Den kristna kyrkan, om vi betraktar enbart den, växer inte enbart i dessa delar av världen. Kina har en snabbt växande andel kristna. Ökningen är där störst bland de välutbildade. Den kinesiska kyrkans framväxt förklarar troligen kommunistregimens uttalade behov av en statskontrollerad kommunistisk teologi. Här har tiotusentals nya tempel byggts de senaste decennierna. Rödgardisternas härjningar riktade mot religiösa byggnader och artefakter får idag sin motsatta verkan. Nya kyrkor byggs i Kina varje vecka. Världens växande religioner är f.a. kristendom, islam och hinduism.

Religionen ser mycket annorlunda ut betraktat land för land eller region för region. I Sverige tror 14% på att Gud är aktivt inblandad i vad som sker i världen – i Somalia 98%. Andelen som uppger sig vara ateister är i Sverige 15% medan i Mellanöstern och Afrika endast 1%.
Religionen får en snabbt växande betydelse för samhällsutvecklingen. Det kan man se framför allt i länder med en övervägande muslimsk bekännelse. Hur utvecklingen framledes sker i länder där kristendomen växer sig allt starkare återstår att se. Vad händer i Kina om den kristna kyrkan så småningom kan komma att omfatta hälften av befolkningen? Religionen lever, trots allt, vidare och i stora delar av världen växer den med en tilltagande styrka.

Almedalsveckan lär slå rekord i ”svenskhet och svenska värden”. Själv undrar jag de menar att ”svenskheten” specifikt består i? När det handlar om värden och värdegrund så kan ingen hänvisa till något som exklusivt bär stämpeln ”svensk” eller ”made in Sweden”(möjligen språket). Det är nämligen så att vår värdegrund delar vi med hela den vida ”västvärlden”. Alla de folk, språk och länder som inrangeras i denna kulturella mosaik vilar på och har sin värderingsgrund i den judiskt-kristna etiken. Exkluderande nationalism, stängda gränser, übermenschmentalitet är främmande inslag i just den grundläggande värdesamlingen.
T.o.m. vår fana bär en symbol som delas av länder och folk runt om vår jord. Röd och brun fascism försökte skapa en helt ny värdesamling. Vi vet idag dess skrämmande resultat. Så, vad menas med ”svenskhet”?