känner du smaken av mig ibland
när du kysser din man
han är din
fast ändå inte
kanske borstar du bort
mina röda, långa, lockiga hårstrån
från hans kläder
men du förtränger
med samma kärlek
samma smuts
är jag hans
som han vill
på hans sätt
är jag hans
hinner han alltid upp mig
när jag gått
vänd dig inte om mer
det som ni har är ert
hans är hans
jag är hans
när han vill
när han kan
tappar jag gång på gång
jag ser henne
kan aldrig glömma
suger jag ärr på ärr
slickar sår
som om de vore din kropp
han ringer fortfarande
säger att han förstår
att de gillar mina bröst
med alla falska möten
fakturor av ensamhet
hänger du mig runt halsen
som ett oidentifierat syndrom
minns du den första kyssen
redan då var det av svek
nu tömmer jag tron
på vem som ska dra fingret längs min troskant
smeka min svank
ingen ska någonsin skriva med tungan
det vackraste
på min rygg igen
han är din
fast ändå inte
han är inte min
men jag är hans
Senaste kommentarerna