Mamman:

Belastningen på rygg och bäcken ökar, det är påfrestande för ledband och muskler. Vid den här tiden är det vanligt att man kan känna sig både lite nedstämd och irriterad. Det är påfrestande att vara stor och tung och allt går långsammare än det brukar göra. Du blir andfådd för minsta lilla och svettas mer än vanligt. Om du känner dig rastlös och orolig så är det helt normalt. Många kvinnor sover oroligare, har mer halsbränna och springer och kissar stup i kvarten, även nattetid. Du börjar längta efter att föda, att få se ditt barn på riktigt och att snart få din egen kropp tillbaka igen. Antagligen fantiserar ni mycket kring barnet som snart skall födas och ni tänker kanske också på det stora ansvar som väntar er. 

Medelvikten är 2.5 kg och längden 46 cm. Längden på lårbenet är 66 mm. Huden är täckt av ett tjockt lager fosterfett, vernix, som skyddar huden i fostervattnet. Navelsträngen är nästan en halv meter lång. Den är snurrad som en telefonsladd, elastisk och stark. Den allra sista delen av graviditeten närmar sig. Hos förstföderskan har barnet oftast lagt sig med huvudet fixerat ner i bäckenet. Det kan vara en av anledningarna till att det inte rör sig på samma sätt som tidigare. Det har inte längre samma svängrum. Barnet ökar i vikt med mellan 25 och 30 gram per dag och det börjar bli rejält trångt. Det räcker med att du känner liv varje dag. Många tycker att barnet har mer bestämda perioder, vanligen kvällstid, när det är som livligast.

Mamman:

Du kan känna dig trött och ha ont i både rygg och bäcken. Magen börjar bli stor och tung. Det är inte så konstigt om du känner dig obekväm. Kanske oroar du dig för att du gått upp mycket i vikt. Det är inte så konstigt och det mesta är vätska som försvinner av sig själv efter att du fött. Sluta inte äta eller försök hålla igen. Du och ditt barn behöver mycket näring så här i slutet av graviditeten. Antagligen tänker du mycket på förlossningen. Hur skall det bli? Kommer jag att klara förlossningssmärtan? Frågor och tankar avlöser varandra. Skriv gärna ner dem, prata både med din partner och med barnmorskan. De allra flesta kvinnor brukar komma till en punkt när man känner sig redo. När man, om än spänd men också förväntansfull och beslutsam, inget annat vill än att få komma i gång med sin förlossning. Förbered er så gott ni kan och ta reda på så mycket som möjligt. Kunskap lugnar och ger större trygghet. En trygg mamma föder lättare och genom att vara avspänd och fokuserad kan smärtupplevelsen lindras av sig själv