Sara Meidell

Kulturredaktör på VK

Önsketänkande försett med skygglappar

I veckans krönika: om den slarviga hanteringen av bibliotekets höga status inför flytten av stadsbiblioteket.

——————————————–

Mer än plat­ser för in­for­ma­tion och in­ne­håll, är fram­ti­dens folk­bib­lio­tek lo­ka­la sam­lings­plat­ser för ut­by­te av kun­skap, in­sik­ter och vik­ti­gast av allt – av mänsk­lig vär­dig­het. Det skri­ver fram­tids­fors­ka­ren Ri­chard Wat­son i ett blogg­in­lägg om fram­ti­dens bi­blio­tek. Vi bör, me­nar Wat­son, ac­cep­te­ra tan­ken på att ett bi­blio­tek även utan böc­ker skul­le fyl­la sin roll som vik­tig are­na för de­mo­kra­ti. 

Det helt bok­lö­sa bi­blio­te­ket må vara en långt dri­ven tan­ke, men grund­to­nen känns igen i de am­bi­tio­ner som åter­kom­mer i det för­än­der­li­ga folk­bib­lio­te­kets vi­sions­be­skriv­ning­ar där det ofta skrivs sammetsögt och glö­dan­de om bib­lio­te­kets be­ty­del­se som fy­sis­ka bas­tio­ner för de­mo­kra­ti i ett allt mer splitt­rat of­fent­ligt sam­tal och i en allt­ mer mark­nads­an­pas­sad och pri­va­ti­se­rad stads­mil­jö. 
 
Vac­kert och hopp­in­gi­van­de, men än bara häg­ring­ar vid ho­ri­son­ten – fram­ti­dens bi­blio­tek finns i dag bara på papp­ret och i ful kon­trast står krass verk­lig­hets­be­skriv­ning som teck­nar ur­gröp­ning sna­ra­re än upp­bygg­nad, se­nast i den biblioteksstatistik som pre­sen­te­ra­des för­ra vec­kan där en ny ned­slå­en­de lä­ges­rap­port gavs av hur den sex­pro­cen­ti­ga minsk­ning av an­ta­let be­man­na­de folk­bib­lio­tek som skett se­dan 2009 nu vi­sar sig i både mins­ka­de ut­lån och bib­lio­teks­be­sök.
För­lo­ra­de ge­ne­ra­tio­ner av bib­lio­teks­be­sö­ka­re och mins­kad sta­tus hos bi­blio­te­ket som mö­tes­plats gör ont i sam­hälls­sjä­len. Tur då att det finns goda trös­te­ri­ka un­dan­tag. Som Umeå, som med både fler bib­lio­teks­be­sök och fler lån un­der för­ra året ut­gör vac­ker kon­trast mot riks­sta­ti­sti­ken. 
Ett fi­na­re kvit­to kan kul­tur­hu­vud­sta­den Umeå knap­past få – glän­san­de kul­tur­ar­ran­ge­mang och tju­si­ga byg­gen åt si­dan, det som ut­mär­ker en sann kul­tur­stad är en be­folk­ning som tar i bruk de ytor för bild­ning och be­ri­kan­de mö­ten som finns. Som “gör” de­mo­kra­ti.
 
Hög bild­nings­ni­vå och star­ka närbibliotek är ett par av de skäl kom­mu­nen själv an­ger till de fina siff­ror­na – fak­to­rer som flä­tar in sig i ett stör­re sam­man­hang som bäst sam­man­fat­tas med en bild av Umeå som en plats där tra­di­tio­nen av att vil­ja ska­pa rum för sam­tal och bild­ning le­ver stark. 
Den­na folk­för­ank­ring, till­sam­mans med den kom­pe­tens som finns inom bib­lio­te­ken 
i Umeå kring biblioteksutveckling och e-boksfrågan, är ett stort och ädelt ka­pi­tal att ar­be­ta med in­för det kliv in i en ny biblioteksera – och för stads­bib­lio­te­kets del, nya lo­ka­ler – som vän­tar.
Det är där­för be­kläm­man­de att kon­sta­te­ra hur illa det­ta ka­pi­tal för­val­tas i frå­ga om den fö­re­stå­en­de flyt­ten av stads­bib­lio­te­ket, där så­ren från be­sluts­pro­ces­sens mind­re smick­ran­de po­li­tis­ka spel fort­sät­ter att småblöda. För i stäl­let för ökad klar­het kring lo­ka­ler och bud­get, är sig­na­ler­na att de oklar­he­ter och svå­rig­he­ter att få ihop kal­ky­ler­na för eko­no­min som gäl­ler för and­ra kul­tur­verk­sam­he­ter som ska in 
i vä­ven, ock­så gäl­ler för stads­bib­lio­te­ket. 
Man kun­de an­nars tyc­ka att åt­min­sto­ne den del av Kulturväven som an­förts som mo­tor i hela byg­get skul­le ha kom­mit läng­re i pla­ner­ing­en.
 
Att oklar­het kring lo­ka­ler och bud­get fort­fa­ran­de rå­der kring stads­bib­lio­te­ket är sorg­ligt och slar­vigt och vi­sar på oakt­sam­het både mot Umeå­bor­na och den bib­lio­teks­per­so­nal som ska för­verk­li­ga inte bara en fy­sisk flytt utan ock­så en flytt in i fram­ti­dens bi­blio­tek. Ett eko­no­miskt så­väl som in­tel­lek­tu­ellt re­surs­slö­se­ri som Umeå med rå­dan­de bud­get­lä­ge och in­för ett kul­tur­hu­vud­stads­år som där­till ut­sät­ter kul­tur­li­vets inre struk­tur för visst ökat tryck, inte har råd med.
Kan­ske fin­ner vi de­lar av för­klar­ing­en till den brys­ka han­ter­ing­en av stads­bib­lio­te­kets flytt i just de fina siff­ror­na i sta­ti­sti­ken – kan­ske finns hos be­sluts­fat­tar­na en öns­kan för­sedd med skygg­lap­par om att dess höga sta­tus hos Umeå­bor­na skul­le göra bi­blio­te­ket mera stryk­tå­ligt, kun­na kla­ra lite tuf­fa­re tag i stads­om­vand­ling­ens tjänst. 
Kan i så fall fin­nas skäl att på­min­na om att även de star­kas­te bas­tio­ner­na krä­ver un­der­håll av rätt sort, att de­mo­kra­ti är en färsk­va­ra vi gör till­sam­mans, var­je dag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>