Jag får tacka för sympati-SMS:en till dottern. Hon var rejält knäckt igår efter att Amy inte gick vidare till finalen. Grät och satt med tårar i ögonen och darrande läpp och såg hur Sofia blev internationella juryns val. Men så är det när man är fem år. Melodifestivalen är inte rättvis.
Dottern hade verkligen hoppats på att få se henne i Globen nästa helg. Men vi lovade att hon skulle få gå och se Amy om hon har någon konsert här i närheten i sommar.
I morse när dottern vaknade sa hon, med en något lättare darr på läppen, att det finns ju andra artister som hon kan hålla på i finalen. Men när hårdrockarna sjunger ska hon ha både öronproppar och hörselkåporna på sig. Jag frågade om jag fick låna dom sedan när det är dags för operan.