Du västerbottning, i september är det dags att gå till valurnorna. … Där får Du som västerbottning chansen att ta ställning till vilken utveckling Du vill ha av länet. Där får Du som västerbottning chansen att visa att Du vill att politikerna på allvar ändrar kurs när det gäller sjukvården i länet. Även om frågeställningen kan diskuteras länge och väl har Du västerbottning chansen att visa att sjukvårdsfrågan berör och behöver lyftas upp rakt under näsan på politiken. Du västerbottning, detta är demokrati på riktigt. Du har chansen att visa de folkvalda vad ordet demokrati betyder – på riktigt. Du har chansen västerbottning att visa att Du tycker att en likvärdig sjukvård för alla i hela länet är en självklarhet. Du västerbottning, har Du tänkt på alla fina ungar som finns i länet? Du västerbottning, har Du tänkt på att vi borde ge dem chansen?
ÄLSKADE LILLA GLESBYGDSUNGE
Älskade lilla glesbygdsunge, som längst bort i länet bor. Du virvlar runt bland skog och fjäll, med näsan full med snor. Sneda lösa tänder och ett gapskratt som ekar. Ungar strömmar till i äkta glesbygdslekar. Genom ängen med barfotafötter, upp i backen över tuvor och rötter. Med lortiga händer sedan ut på en brygga. Glesbygdsungar på språng, så trallande trygga.
Tänk vad märkligt det kan vara att de som bestämmer 22 mil bort, På något sätt fått för sig att Du är av annan sort. Hur kan de inte veta, att Dina små rangliga ben springer fort och mycket och ibland rakt på kantig sten? Hur kan de inte tycka att hjälp ska finnas till? För glesbygdsungar likt stadsungar, de sitter sällan still.
Älskad liten glesbygdsunge med näsan full med snor. Får berättat för sig med värme av sin far och mor: Hur människor i bygden bakom varje knotig gren, Stred för varje yrväders rätt att bli ynklig, varm och klen. Kampen om att alla i länet ska ha en värdig chans, Några små sjukstugor och en riktig ambulans. De strider för en keps som sticker upp ur ett snår, De strider för en glesbygdsunges små lortiga tår. När älskad liten glesbygdsunge en dag blir stor, Han säger högt till världen: ”Jag bestämmer var jag bor!” Och alldeles oavsett var så hörs det i en stolt stämma, Det en liten älskad glesbygdsunge betraktar som sitt hemma.
ÄLSKADE LILLA GLESBYGDSUNGE
Älskade lilla glesbygdsunge, som längst bort i länet bor. Du virvlar runt bland skog och fjäll, med näsan full med snor. Sneda lösa tänder och ett gapskratt som ekar. Ungar strömmar till i äkta glesbygdslekar. Genom ängen med barfotafötter, upp i backen över tuvor och rötter. Med lortiga händer sedan ut på en brygga. Glesbygdsungar på språng, så trallande trygga.
Tänk vad märkligt det kan vara att de som bestämmer 22 mil bort, På något sätt fått för sig att Du är av annan sort. Hur kan de inte veta, att Dina små rangliga ben springer fort och mycket och ibland rakt på kantig sten? Hur kan de inte tycka att hjälp ska finnas till? För glesbygdsungar likt stadsungar, de sitter sällan still.
Älskad liten glesbygdsunge med näsan full med snor. Får berättat för sig med värme av sin far och mor: Hur människor i bygden bakom varje knotig gren, Stred för varje yrväders rätt att bli ynklig, varm och klen. Kampen om att alla i länet ska ha en värdig chans, Några små sjukstugor och en riktig ambulans. De strider för en keps som sticker upp ur ett snår, De strider för en glesbygdsunges små lortiga tår. När älskad liten glesbygdsunge en dag blir stor, Han säger högt till världen: ”Jag bestämmer var jag bor!” Och alldeles oavsett var så hörs det i en stolt stämma, Det en liten älskad glesbygdsunge betraktar som sitt hemma.
Den 8 September har Du västerbottning chansen att göra Din röst hörd. För Din och min skull och för varje liten älskad glesbygdsunges skull: RÖSTA JA! Och Du västerbottning, tack för att Du tar chansen!
Leena Berg
Senaste kommentarerna