Förändringar i sjukförsäkringen? Ja tack!

Vårpropositionen aviserar en hel del förslag på förändringar inom sjukförsäkringen, det var på tiden.

Förslagen till förändring skall ut på remiss och min förhoppning är att sittande regering lärde sig av misstagen i samband med förändringen av sjukförsäkringen 2008. Så min uppmaning är ”Ta tid på er i själva utredningsfasen, lyssna på specialister och handläggare som jobbar med socialförsäkringen och fatta därefter beslut om nödvändig förändring. Och snälla använd sunt förnuft, empati och skapa ett möjliggörande regelverk istället för att skapa fallgropar.    
Den tidsgräns som finns inom sjukförsäkringen gör idag att människor utan arbetsförmåga som inte har så alvarlig sjukdom att dom kan få fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller tillhör dom som i vissa fall kan få fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå blir utförsäkrad. En risk vi handläggare, som arbetar i verkligheten pekat på redan inför regeländringen juni 2008. Men var det någon som lyssnade? Icke!
Jag har många gånger fundera på varför ingen lyssnade och kommit fram till att det var ivern att förändra ett system som låste in människor till ett system som skapade möjligheter att få försörja sig själv som gjorde att det vart så bråttom.  Tack och lov har ni haft mod att erkänna era misstag men tyvärr fortsätter ni att envisas med att i de flesta fall tillämpa tidsgränser med antal sjukpenningdagar. Alla borde förstå att man inte kan tids styra sjukdom!  
Människor som ”utförsäkras”, har slut dagar med sjukpenning erbjuds idag att delta i samverkan med AF under tre månader. Teamet på Af gör ett bra arbete och hjälper många men även här finns det fallgropar. Om man är sjuk och inte orkar ta till sig den insats som görs på AF är insatsen bortkastad och man har på så sätt slösat med individens eget förmågekapital och också med allas skattepengar.  Lägg istället resurser på att skapa möjligheter till en kvalitativ och multimodal rehabilitering med fokus på egen försörjning.  
Och vad är det då som föreslås och vad innebär det? 
  • Ett så kallat oskälighetskriterium ska införas vid sjukförsäkringens bortre tidsgräns. Det innebär att reglerna ska kunna frångås om det finns uppenbara hinder för återgång i arbete på grund av sjukdom. Allt detta hade man sluppit om man behåller rehabiliteringskedjan, fortsätter ställa krav på vården och arbetsgivaren, samverkar med AF och tar bort tidsgränsen på antal sjukpenningdagar.
  • Personer som har lämnat den tidsbegränsade sjukersättningen och som saknar SGI ska kunna få sjukpenning motsvarande aktivitetsstödet, det vill säga 223 kronor om dagen.  Det bästa vore att a-kassan vore en del av det allmänna socialförsäkringsskyddet! Man slipper riskera att personer som inte tycker sig ha råd att betala fackavgift eller a-kassa blir ”nollklassade” och stå helt utan ersättning.
  • Samma personer ska också kunna få bostadsstöd.  Alla har rätt att bo så ett bostadsstöd är ett måste till de med väldigt låga inkomster. Och har man en årsinkomst på 57 900kr som aktivitetsstödet skulle innebära förstår man själv att det är svårt att klara av att betala hyran

  • Ytterligare 3000 platser ska skapas inom arbetsmarknadspolitiken för personer med nedsatt arbetsförmåga samtidigt som kvalitén höjs på arbetslivsintroduktionen. Hur skapar man 3000platser och vad är det för platser? Om det är kortare yrkesutbildningar som leder till arbete så är det perfekt. Om det däremot är lönebidragsanställningar är satsningen helt fel eftersom det redan idag är svårt att hitta lönebidragsanställningar.   
  • Det ska ges ytterligare resurser till förstärkt samverkan mellan Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Samverkan mellan AF & FK är ett måste för att verkligen klara av att hjälpa människor vidare i deras yrkesinriktade rehabilitering.   

  • Man vill också se åtgärder för att stärka förtroendet för Försäkringskassan och myndighetens beslut i sjukförsäkringsärenden, bland annat ytterligare användning av kompletterande medicinska utredningar. Ett ökat förtroende får man genom att finnas till för medborgarna, i klartext betyder det att servicekontoren måste få finnas kvar. Ett ökat förtroende får man också genom att ha ett regelverk som känns begripligt med andra ord skippa tidsgränsen för antal dagar med sjukpenning och arbeta aktivt med rehabiliteringskedjan och komplettera genom att erbjuda människor medicinska utredningar och en planering av så väl medicinsk- som yrkesinriktad rehabilitering. När budgeten för denna typ av tjänster minskades sist försökte vi i personalen verkligen göra vår röst hörd men då utan resultat. Tack och lov har man nu förstått att det finns ett behov.

  • Regeringen vill se en ambitionshöjning i FKs samverkan med AF och avser att omdisponera ekonomiska medel för att finansiera den. Man vill också se en del tekniska justeringar inom sjukförsäkringen. Bland annat ska arbetsgivare inte behöva betala för en ny sjuklöneperiod när någon som varit sjukskriven återgår i arbete och därefter åter insjuknar. Samverkan behövs verkligen och även en justering inom sjukförsäkringen. Men vad kostar det att ändra återinsjuknanderegeln som enligt förslaget skall utökas från nuvarande fem arbetsdagar och vad får man för dessa pengar?   

 

Inför arbetet som nu skall göras vill jag uppmana er politiker till att lyssna. Ta möjligheten att lyssna till verkligheten så blir det en bra förändring. En förändring som ökar förtroende för så väl politiken som för Försäkringskassan

Positiva spiraler ger uppåtgående trender

Intressanta och välbehövliga förslag är det som presenterats inför höstbudgeten. En sänkt skatt för pensionärer, ett jobbskatteavdrag och en sänkt restaurangmoms känns bra, väldigt bra för mig som Centerpartist och kvinna mitt i livet.

Förslagen pekar i en tydlig riktning som innebär att det verkligen ska löna sig att arbeta, att man inte ska straffas för att man är pensionär och att alla människor skall kunna sätta guldkant på tillvaron genom att äta en god bit mat hos den lokala krögaren. En krögare som förhoppningsvis serverar lokala råvaror och därmed ökar försäljningen hos de lokala producenterna. Och att krögaren sedan får fler gäster som innebär att han i sin tur anställer mer personal gör bara den positiva spiralen ännu mer positiv.

Låt matlandet Sverige ge njutning till folket!

Det självklara skall utredas

Regeringen har nu gett Statskontoret i uppdrag att utreda det samlade statliga behovet av personliga kundmöten. En utredning skall vara klar i april 2012, sex månader före FK helt avvecklat sin medverkan på Servicekontoren.  Är det en utredning som behövs då vi vet att alla inte klarar av att hantera en webbsida eller en telefon?  Det som är bra med en utredning är att behovet blir synligt. Men det är också viktigt att frågorna ställs utifrån hela befolkningens perspektiv.

Jag vågar redan idag säga att det alltid kommer att finnas behov av ett personligt möte. Det personliga mötet behövs i alla statliga myndigheter. Min bedömning är att samordningsvinsterna för samtliga statliga myndigheter är stora om alla hjälps åt att skapa dessa mötesplatser.
 En ytterligare dimension vore att utöka samarbetet mellan de statliga myndigheterna och kommunen. Genom den samordningen gör vi ytterligare vinster. Den största vinsten är att minska det personliga lidandet som kan uppstå när ”människor ramlar mellan stolarna” eller trillar mellan system och regelverk som inte alltid är kompatibla. Sen finns det också en kunskapsvinst för de anställda inom myndighets Sverige eftersom samarbete leder till ökad kunskap om andra myndigheters regelverk och också lämpliga kontaktvägar. Och förutom dessa vinster finns det också en ekonomiskvinst.  
För mig är det självklart att det finns en vinst med det personliga mötet, för de kunder jag möter är det också en självklarhet.  Att det finns stora vinster att Försäkringskassan(FK) går ut i skolan och informerar om socialförsäkringen, att FK ordnar riktade Informationsträffar tex till blivande föräldrar eller pensionärer tror jag de flesta förstår.  Vinsterna är enligt min mening att man utgår från kundens behov, att kunden får hjälp att ta till sig så väl den publika hemsidan som sin egen personliga sida, att kunden får hjälp att göra rätt från början och på så sätt klarar man sig själv på sikt, att personer med extra behov alltid har tillgång till rätt service och att vi värnar om rättsäkerheten.
Så vad kommer då utredningen att föreslå?
Inget nytt under solen…..att bygga broar förenar……..
Och min kvalificerade gissning är att utredningen föreslår
  • ett fördjupat samarbete mellan de statliga myndigheterna
  •  ett statligt kontorsnät för att effektivisera och spara skattepengar
  • ett utökat samarbete med kommunerna
  • ett nytt koncept för dagens servicekontor, Framtidens mötesplats för de kunder som har behov av ett personligt möte kommer att representeras av samtliga statliga myndigheter men också av kommunen.

Socialförsäkringsrapport 2011:5

Av , , 3 kommentarer 7

Kanse inte så lockande rubrik men i socialförsäkringsrapporten 2011:5 finns en hel del intressant läsning. En läsning som leder till insikter och önskemål. Önskemål om förbättringar.

Försäkringskassan(FK) har i uppdrag att handlägga, besluta om och betala ut underhållsstöd. Sedan 202 har regeringen haft målet att underhållet för barn till särlevande föräldrar i första hand ska regleras av föräldrarna själva i stället för av FK. Och FK har nu undersökt hur särlevande föräldrar reglerar underhåll för sina barn, hur barnen bor och hur samarbetet fungerar mellan föräldrarna. Rapporten bygger på resultat av enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer med särlevande föräldrar samt intervjuer med handläggare av underhållsstöd.

 
Med denna gedigna undersökning som vägledning kan man skapa bättre förutsättningar för barn till särlevande föräldrar. Förutsättningar som gör att både barnen och föräldrarna mår bättre.  
Enligt undersökningsresultatet saknar många av de särlevande föräldrarna kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter de har i fråga om underhåll för sina barn. I regel känner föräldrarna till att de är underhållsskyldiga för sina barn men de känner inte till att det finns två olika regelverk, ett civilrättsligt och ett offentligrättsligt, som reglerar underhåll och vad de innebär. Begreppen underhållsbidrag och underhållstöd anses ofta ha samma betydelse.
 
Underhållsstödsnivån på 1 273 kronor per månad är starkt normerande även för föräldrar som själv sköter underhållet utan Försäkringskassans hjälp. Undersökningen visar också att det finns ett mycket litet samband mellan föräldrarnas inkomster och underhållsbidragets storlek. Men de allra flesta föräldrarna i undersökningen, både boföräldrar och underhållsskyldiga tycker att underhållet borde vara anpassat till föräldrarnas inkomster.  
 
Undersökningen visar att underhållsstödet fyller en viktig funktion för föräldrar som är i konflikt med varandra och bidrar till att barnen får underhåll. Det finns också flera barn som har rätt till underhåll men som inte får något alls. Barnen utanför underhållsstödet från FK har visserligen större möjligheter att få ett högre underhåll men löper också en relativt stor risk att inte få något underhåll alls.
 
Jag vill att Centerpartiet jobbar för barnen och föräldrarnas bästa.
 
Vi måste därför skapa förutsättningar för
  • Att särlevande föräldrar får mer kunskap om rättigheter och skyldigheter i fråga om underhåll
  • Att föräldrar i allmänhet får en ökad kunskap om vad barn kostar
  • Att föräldrar får stöd i att beräkna underhållsbidraget
  • Att regeringen ger myndigheten(FK) i uppdrag att stötta särlevande föräldrar tex. genom att erbjuda obligatoriskt samtal vid separation där ett föräldra/barn kontrakt upprättas. Ett avtal för barnets bästa.
  •  Att myndigheten(FK) även i fortsättningen kan gå in och stötta föräldrar med stora kommunikativa problem så att barnen inte riskerar att bli utan underhållsbidrag. En stöttning som bör ske i samverkan med kommunens verksamhet.

Aprilskämt eller……

Av , , 3 kommentarer 7

Försäkringskassan(FK) har inte ekonomi att lägga ner de 61 Servicekontoren som finns i Sverige och måste därför söka medel av regeringen för att klara av nedläggningen enligt uppgift från de fackliga organisationerna. Prislappen på nedläggningen beräknas hamna på 500miljoner kronor. FK sparar ca 2miljoner på nedläggningen, ja besparingen gäller förutsatt att Regeringen betalar nedläggningen.

Det är inget aprilskämt utan dagens sanning
Det finns politiker som reagerar och agerar, men räcker det?
Eller finns det komponenter som behöver bytas ut ?