Har roat mig med att vara på Umeå Östra och kampanjar för #giftfri vardag 🙂 Det är kul att delta i valarbetet och målet är en gröna skönare miljö, en giftfri vardag.

#TryggareEnklareMänskligare

Inga goodiebags men klockan 05.55 hade jag påsar under ögonen.

36 dagar kvar till valdagen men ett är säkert, valet har redan börjat.

Varje dag du stiger upp skall du känna dig trygg i att kläderna du klär på dig skall skydda dig mot kyla utan att förgifta ditt skinn.

Varje måltid du äter skall du känna dig trygg i att äta det som ligger på tallriken, penicillinet skall inte vara i köttet på tallriken utan skrivas ut av din läkare.

Varje dag skall du känna tryggheten att lämna dina barn på förskolan utan att oroa dig över om leksakerna de leker med skall vara cancerframkallande.

Varje dag du är i behov av transport skall du veta att det finns möjlighet att transportera sig så miljövänligt det bara går genom att ta cykeln på trafiksäkra cykelbanor, åka kollektivt eller välja den mest miljövänliga bilen.

Varje dag skall du ha möjlighet att köpa mat av bästa kvalité och vill du handla ekologiskt och närodlat skall det finnas möjlighet för småföretagen att driva sin gårdsbutik så att just du kan välja bort danskt griskött.

Ditt val avgör om vi får en trygg vardag med världens grönaste stad och världens modernaste landsbygd eller om vi skall gå tillbaka till ett dyrt betongsamhälle där kvantitet är viktigare än kvalité.

Vill vi erkänna att det finns skillnader på grund av kön eller vill vi fortsätta blunda?

Jag ser skillnaderna, jag upplever också skillnaderna dagligen.
Men till min fasa upptäcker jag att det finns allt för många som inte ser problemen och när dessa människor sitter på makten att fatta politiska beslut då blir jag livrädd. Dom finns även i mitt eget parti men tack och lov är det allra flesta för mångfald och värdesätter individens insatser och personens förmågor.

Ett företag med entreprenörsanda som drivs av två seriösa och omvärldsbevakande företagare är Shift educition. På deras populära shiftlunch lyssnade jag tidigare i år till Åsa Ögren och hennes upplevelse av att hamna under de dubbla glastaket. Guldklöver till Åsa som på ett konkret sätt utan att sänka någon person faktiskt gav sin bild av det som hänt henne. Och skäms alla gråsossar som lät det ske!

Vi som var där, både män och kvinnor, var alla överens om att det finns mycket att göra för att få en verklighet där individen belönas för prestation och där du får jobb eller uppdrag för att du är den bäst lämpade inte för att du varit aktiv i unga örnar och för att du är man.

Du ska aldrig väljas bort för att du är kvinna, man, rullstolsburen pga din sexuella läggning eller för att du har ett psykiskt handikapp. Om du är bäst lämpad skall inte någon trångsynt norm få förstöra.

Att lagstifta för att påverka på strukturell nivå är en tråkig åtgärd men för att slippa vänta 30år på ett mer jämställt samhälle vore det lätt att bestämma sig för att kvotera in och det kan lätt låta sig göras. Att använda kvotering i samtliga kommunala och statliga uppdrag under en enda mandatperiod borde vara både enkelt och inte så hotfullt men knappast verkningsfullt. Vi skulle slå ett slag för Feminismen men inte göra något för jämställdheten.

Vi måste börjar ifrågasätta våra egna normer och värderingar – För hur kan det komma sig att 238 bolagsstyrelser är mer intressant än vardagen för miljontals individer? Hur kan det komma sig att det finns de som tycker det är helt okej att män med byggbolag tjänar pengar medan kvinnor som bedriver vårdbolag inte har rätt att gå med vinst. Hur kan det komma sig att män år efter år är sämre utbildad utan att vi pratar om det ur ett jämställdhetsperspektiv? Hur kan det komma sig att så många är beredd att bygga nya men kvinnliga patriarkat och kalla det jämställdhet?

Känner mig så evinnerligt less på den där traditionella steroitypa bilden av MAN. Den traditionella bilden av jämställdhet som bara skulle bygga nya men kvinnliga patriarkat.

Här behövs politisk enighet och att vi vågar ifrågasätta och ställa krav på de kommunala och statliga verksamhet, inte bara bolagen och att pröva våra egna värderingar.

Vi måste våga erkänna för oss själva att vi varit delaktig i att förstärkt könsrollerna för att se och förstå att förändra de sanningar som utgör normen.

Jämställdhet får vi inte genom enögd feminism utan genom mångfald och förändringar av våra normer och förutfattade meningar.

Om du tycker jag är cool som Batman ska du se hur cool jag är som prinsessa 😉

Det är spänning i luften och alla känns laddade 🙂

Bostadsbidraget är omodernt och bör ses över.
Det är alltid svårt att försöka förändra eller ta bort ett bidrag som många uppfattar som bra. Men baksidan av detta bostadsbidrag är mörk och en skuldfälla som är svår att förstå.

I januari varje år ”kör” Skatteverket över inkomstuppgifter från senaste taxeringsåret till Försäkringskassan(FK). I år är det alltså 2014 års inkomst som redovisas till FK som sedan kontrollerar det preliminära bostadsbidraget och gör en slutlig bedömning av bostadsbidraget för 2014.

Skatteverkets inkomstuppgifter för individen samkörs med bostadsbidragssystemet. Utifrån det regleras de preliminära besluten om bostadsbidrag och besked om slutligt bostadsbidrag skickas ut till de som haft bostadsbidrag två år tidigare. Det är helt i sin ordning att man inte kan få bostadsbidrag om inkomsten varit för hög.

Det som oroar mig är att de människor som har en väldigt låg inkomst och söker bostadsbidrag ofta underskattar sina inkomster och hamnar i en ond cirkel. De som drabbas är ofta unga, lågavlönade, ensamstående eller invandrare. Och jag tror att dagens system i sig är en nedåtgående ekonomiskspiral för dessa individer. En ekonomisk spiral som gör att de fastnar i en skuldfälla.

Bostadsbidragets regelverk innehåller ”systemfel” som skapar en ”negativ ekonomisk spiral” och ett bidragsberoende istället för att stimulera individen till egen försörjning.

De som har väldigt låg inkomst och söker försörjningsstöd hos sociala måste enligt kommunens regler söka bostadsbidrag och om individen uppger för hög ”tänkt inkomst” vid ansökan av bostadsbidrag får han/hon ett avslag av bostadsbidraget och både bostadsbidrag och försörjningsstöd uteblir. Uppger den sökande för låg inkomst får han/hon ett återkrav och en skuld till Försäkringskassan. Kraven i dessa två system gör att många väljer att skriva en låg inkomst och det innebär allt för ofta ett återkrav för den som sökt bostadsbidrag.

Personer som är i verkligt djup kris både ekonomiskt och känslomässigt hamnar ännu längre från ett självständigt liv med nuvarande bidragssystem. Hårdast drabbad är de människor som faktiskt gjort allt för att göra rätt, rätt utifrån vad olika ”myndighetspersoner” sagt åt dem att göra.

Några av dom jag mött har känt sig tvingad av sociala att söka bostadsbidraget för att få en chans till försörjningsstöd. Det finns också personer som anmält förändringen till Försäkringskassan men trots det får ett återkrav. Det beror på att man vid omräkningen av bostadsbidraget gör en ny preliminärberäkning på de månader som återstår av året medan det slutliga bostadsbidraget slås ut över årets tolv månader. Att möta dessa förtvivlade människor gör mig ont och bostadsbidraget är i detta fall ett stort hinder.

Statlig fordran är den enhet som hanterar de återkrav som inte direkt betalas tillbaka till staten. 40% av kunderna som får ett återkrav betalar direkt igen sin skuld. 60% går till statlig fordran. Under 2013 hanterade Statligfordran en kapitalskuld på 2,7miljarder vilket innebär 3,1 miljarder med ränta. Förvisso bara 1,5% den totala utbetalningen från Försäkringskassan men för den som får skulden är det tufft.

Av beviljade bostadsbidrag 2011 var 40% fel och de uppträcks vid avstämningen 2013 och det är 70 tusen ärenden och 423miljoner i skuld.

Mitt förslag är därför att Centerpartiet skall föreslå Regeringen att modernisera bostadsbidraget så det blir säkrare eller avskaffa bidraget som är ett lån och ersätta det med ett bidrag som ger trygghet eller skapa ett microloån för att köpa egen bostad. Syftet är självklart att göra individen mer självständig och ta bort risken att hamna i en skuldfälla.

En väl fungerande åldringsvård vill alla ha och för det krävs tre saker

Äldre människor, Personal och en rimlig summa pengar, det kan tyckas enkelt.
Att Socialdemokraterna i Umeå röstat nej till ett ökat anslag för åldringsvården i KS är inget att göra åt idag men på valdagen kan du göra skillnad. De äldres behov kan vi ta reda på genom en dialog med dem och de anhöriga,det som oroar är inte den allt äldre befolkningen och deras behov utan bristen på personal. Bristen på personal i Umeå kommun är en sanning vi inte kan bortse ifrån och med det ökade sjuktalen inom äldreomsorgen är det dags att göra en förändring så snart som möjligt. Den förändring som behövs är en fungerande personalpolitik som gör personalen trygg i sitt arbete. Det är svårt att känna trygghet om sjukskrivningarna ökar och det är omöjligt att få tag på vikarier.

De äldre är värd bra personal och vad är då en bra personal. Det är en personal som kompletterar varandra genom att bidra med olika styrkor och en personalgrupp som trivs ihop och känner att dom får uppskattning,en rimlig lön men framförallt känna trygghet att utföra sitt uppdrag.

Som arbetsgivare för personal i åldringsvården är det ytterst viktigt att all personal får
– känna delaktighet
– möjlighet till friskvård
– chans till kompetenshöjning
– en rimlig lön
– känna stolthet för sitt fantastiska arbete
– känna trygghet

I äldreomsorgen behövs personalen dygnet runt och därför måste dom vårdas väl.

Socialdemokratierna skriker argsint, Äldreomsorgen nedmonteras och välfärden demonteras!

Men i sanningens namn så har Socialdemokraterna haft år efter år efter år på sig att planera och ta hand om äldreomsorgen i Umeå kommun. Visst kan ni vara iskall och försöka lura människor att ni inte haft med saken att göra men människor är smartare än så.

Det är trots allt en kommunal angelägenhet att planera och ansvara för den kommunala verksamheten och dit hör absolut äldreomsorgen.

Och hur har det då gått för S och V att planera och genomföra en äldreomsorg i toppklass den sista mandatperioden?

Och om ni frågar mig finns det saker ni kunde gjort bättre, mycket bättre.

Fyra bra saker som ni kunde ha gjort är
• utbilda mer personal så att det finns personal att tillgå
• värna personalen genom bra friskvård och genom att göra dom mer delaktig I verksamheten
• planera och bygga boenden i tid
• modernisera äldreomsorgen då befolkningen blir äldre och nya behov uppstår

Och Eva Andersson som ordförande i Socialnämnden finns det beslut du aldrig skulle ha tagit.
Att kommunalisera den fungerande verksamheten Skräddaren som efter kommunaliseringen har de flest sjukskrivna bland personalen och det största missnöjet bland de boende och deras anhöriga, det är verkligen inhumant och ett I hjärtat iskallt beslut. Ett beslut som aldrig skulle ha tagits.

Friidrotts SM har engagerat och roat flera tusen besökare på arenan i Umeå i helgen. Arrangörerna och alla frivilligarbetare gjort en heroisk insatts. Jag är mäkta imponerad av all tid och allt engagemang idrottarna lagt ner för att försöka nå sitt mål.

Men mitt i känslan av att imponeras av idrottarna gör en annan grupp människor som oftast finns i det fördolda ett ännu större intryck på mig. Nej det är inte alla plugghästar eller alla karriärister eller alla arbetare utan det är de som kämpar. De som kämpar varje dag för att fortsätta leva fast livet känns botten och totalt svart. De är alla dom med en psykisk ohälsa som är så svårt att bota. Dessa fantastiska människor som segar sig ur sängen eller tappert tar sig igenom långa perioder då livet känns skit, nattsvart och totalt värdelöst.

Alla de som lever med psykisk ohälsa är riktiga vardagshjältar som förtjänar guldmedalj.