Den ökade hemlösheten i kombination med att utomhustemperaturen sjunker gör att Umeå Kommun snabbt måste ta ställning till vilka strategiska beslut som måste fattas för att minska kostnaderna. Det är minskade kostnader av det mänskliga lidandet och minskade kostnaderna för Kommun och Landsting till följd av de  lagstadgade skyldigheter att hjälpa människor i nöd eller behov av akutvård.

Jag har därför lämnat in en motion som förespråkar att Kommunen kan erbjuda människor som vill tak över huvudet. Det kan tex. ske på Natthärbärge och att kommunens politiker i sann Umeå anda tar fram en strategi för hur man skall påverka politikerna på nästa nivå så att frågan lyfts på EU-nivå. Syftet med det är naturligtvis att samtliga EU-länder utformar och tar ansvar för att samordna ett gemensamt trygghetssystem för EU-medborgare.

I Sverige har Hemlösheten ökat i en rasande fart de senaste åren, en hemlöshet som till största del består av EU- medborgare som söker lyckan i Sverige och i Umeå är de flesta som är hemlös Rumäner.

En hemlösheten som stör och berör som Mats Olofsson så välformulerat beskriver situationen.

Och det är just så det ser ut, det finns de som uttryckligen vill att Romerna skall utvisas och andra tycker att det är en självklarhet att vi Svenskar skall hjälpa Romerna.

Ingen åsikt är bättre eller sämre än den andra, det är bara olika sätt att se en lösning på de hemlösa EU-medborgarnas situation. Jag lägger ingen värdering i dessa åsikter men jag har min egen åsikt på en lämplig lösning.

Min åsikt är att Umeå kommun skall hålla sig till den lagstiftning som gäller. Utöver det har Umeå kommun  i samarbete med Västerbottens läns landsting ta ställning till om man skall öppna ett natthärbärge för EU-medborgare.  De för att spara mänskligt lidande och pengar både i kommuns och landstingets budget.

Ytterligare en åtgärd är att Kommunen gör en strategi för att påverka på nästa politiska nivå så att samtliga medlemsstater tar ansvar för samtliga EU-medborgare.

Ett Europa utan gränser behöver ett gemensamt ansvar för sina medborgare, annars riskerar man tro att främlingsfientligheten accelererar när det kanske bara är egot som blir större än viljan av att dela med sig.

Vad vet vi hit in tills om den nya regeringen.

Vi vet att Magdalena Andersson säger att man får vara stryktålig som finansminister, jag anser att det vore bättre med ett ekonomiskt sinne en politik som innebär framtidstro och tillväxt.

Vi vet också att mandatperioden börjat med  svikna löften, höjda skatter och en allmän röra.

De finns ett par frågor utifrån de vallöften som givits av Socialdemokraterna och Miljöpartiet som jag tycker att var och en skall ställa till regeringen.

Försvaret ska spara – Hur sparar man om man köpa fler Jasplan och ubåtar?

Krogmomsen skall höjas- Hur är den höjd när den är fortsatt halverad?

Inga höjda skatter för löntagarna – Hur motiverar man då den beslutade höjningen?

och

Vilken möjlighet har du att få Rut-avdrag?

Hur ser framtiden ut för Bromma flygplats?

Vilka miljöskatter får vi se?

Hur blir det med allmän värnplikt? 

Tror du att Allmän gymnasiskola kan hjälpa skoltrötta elever?

Ja frågorna är många, fler än jag räknat upp och risken är stor att svaret oavsett fråga innebär ett sviket löfte och ett svek för tillväxt och framtidstro.

I VK läser jag rubriken ”Så ska tiggarna hanteras” men vad handlar frågan om egentligen?

De handlar om EU-medborgare som sökt sig till Umeå för att skapa sig ett bättre liv. De handlar också om att vi inte kan blunda för att det finns människor som i varierande åldrar som bor i läger i Umeås utkant. De är inget glamoröst lägerlivet med varma sovsäckar och ett pittoreskt inslag i vardagen. Utan det handlar om ett rått kåkstadsliv där bilen, ett tält eller en dåligt isolerad husvagn är deras bostad. Ett liv som blir mer och mer riskabelt ju kallar det blir. Ett liv där små barn inte får det stöd som barnkonventionen kräver. Ett liv där det minst dåliga valet är att tigga i Umeå. Ett liv där det är svårt att hålla hygien då det inte finns tillgång till rinnande vatten. Ett liv där en enkel förkylning lätt blir en lunginflammation och där en urinvägsinfektion med största sannolikhet innebär en njurbäcken- inflammation. Ett liv som vissa dagar är bättre än de liv de erbjudits i sitt hemland men som nästa dag är ett liv i större nöd på grund av uteblivna allmosor och att temperaturen krupit ner på minus. Det handlar inte om tiggare, det handlar om bostadslösa.

Jag har tidigare berört romernas situation och vikten av att civilsamhällets hjälp.

Att kommunstyrelsens arbetsutskott nu författat ett dokument som skall beskriva vilken ordning det skall finnas i kommunen känns, för mig som ny i politiken, som en onödigt pappersprodukt, men jag hoppas att jag har fel.

Min bedömning är att befintlig lagstiftning är det som gäller och jag tar för givet att berörda tjänstemän vet vad som gäller och agerar utifrån det.

Kommunstyrelsens arbetsutskott höll idag en presskonferens med anledning av dokumentet och jag måste säga att journalisternas frågor inte besvarades.

Det de styrande politikerna i Umeå har att ta ställning till är om Umeå har behov av att ordna härbärgen till bostadslösa för att på så sätt spara på mänskligt lidande och på skattepengar. Ett härbärge som alla EU-medborgare skulle ha tillgång till.

Att erbjuda tak över huvudet till bostadslösa EU-medborgare kan nämligen vara både humant för den hemlösa och ekonomiskt smart då kostnaden för akutvård är rätt höga, kanske kring 50tusen per dygn. En enkel förlossning kostar ca 20 000kr.

För mig som är i opposition är det självklart att det finns ytterligare en viktig fråga att ta tag i, signalen till EU.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet, Umeås styrande politiker bör därför ta ansvar för att lyfta frågan till Regeringen och vidare till EU-parlamentet.

Så har sittande regering presenterat sina budget, en satsningar på skola, hälso- och sjukvård och försvaret till en kostnad av 25miljarder.

Frågan är vart regeringen med Löven i spetsen  ska hitta pengar till satsningarna? Ett är säkert, Regeringen lär inte lyckas skapa pengarna genom ökad tillväxt, ökad konsumtion eller ökad turism. Inte heller lär pengarna ramla in på grund av ökad innovation, fler små företagare eller ökad tillväxt.

Tyvärr har Svenska folket, om än inte alla, valt en regering som är svag. Svag då dom inte har majoritet och svag eftersom dom inte har för avsikt att skapa utan istället ser till att använda din börs för att hitta pengat att finansiera sina politiska förslag.  Som vanligt i en S-ledd regering är lösningen på allt, skattehöjningar.

Pengarna finns med andra ord i din börs, eller de är där pengarna borde vara.

Finns det då vinnare, ja kortsiktigt kommer de äldre och de arbetslösa att känna sig som vinnare då satsningarna som presenteras i budgeten gynnar just arbetslösa som får höjd A-kassa men ännu längre till arbete och de äldre som också kan få lite mer kvar i plånboken men förlorar på höjda kostnader. Det finns det som är bra för oss alla, den höjda skatten på tobak. Men i det stora hela visar budgetförslaget att Alla vi andra är förlorare

Alla på landsbyggden bestraffas extra hårt, förutom de enskilda vägarna som dom faktiskt underhåller och ansvara för får dom nu en ny kilometerskatt. Landsbygdsdepartementet lags ner och det visar verkligen att Löfvens regering inte har något att erbjuda för alla som bor eller värnar om landsbyggden

Alla stadsbor med arbete får en höjd skatt trots att Socialdemokraterna inför valet lovade att inte höja skatten för de som arbetar De unga i stan och på landet blir kvar i en dold arbetslöshet där de får sysselsättning inom 90-dagar men de riktiga arbetstillfällerna kommer att minska till följd av att regeringen höjer arbetsgivaravgifterna för de som anställer unga. Alla kommer att förlora på en minskad sysselsättning och en minskning av ny arbetstillfällen då arbetsuppgifterna nu görs av de unga som går på arbetsmarknadspolitiska åtgärder.   De höjda skatterna för de som arbetar kommer att minska innehållet i börsen och det innebär mindre inköp och sämre handelsklimat, butiker kommer att måsta stänga

Långsiktigt är vi alla förlorare med denna mörkröda och förgörande politik som gör att all framtidstro kollapsar

Höstmörkret sveper in över Sverige och det är en kall höst

En kall höst där vi har en ny regering som sätter ett fokus på människor i stan istället för alla människor, man tycks ha glömt alla människor på landsbygden.

En kall höst när Miljöpartiet bryter skrivna avtal och på så sätt sviker allt och alla men framförallt de som valt en friskola för att den kommunala skolan misslyckats.

En kall hös där de röda som röstat fram regeringen orsakar att valfriheten är hotad

En kall höst när arbetsmarknaden kommer att påverkas negativt till följd av valresultatet.

En kall höst där de som säger sig vara människovän som gillar andra kulturer mobbar Jimmi Åkesson trots att han tydligt talat om att han har en bräcklig ohälsa

En kall höst där ubåtar från främmande land gör intrång på Svenskt vatten och där vi som land inte har något att komma med förutom folkdans och knappt de

En kall höst när Ebolasmittan lurar i på varje internationell flygplats och riskerar stänga gränser över hela världen

En kall höst som gör att jag känner mig mer manad än någonsin att ta ansvar för att skapa en framtid där vi alla får plats. En framtid där landsbygden är viktig, en framtid där stan är viktig, en tryggare framtid där människan är i Centrum <3 En framtid där det gror och blomstrar istället för dessa hemskheter.

Ebola ett farsot som rusar snabbare än X2000 och alla jordens medborgare behöver bidra för att stoppa smittan.

FN säger att det måste ske inom 45-dagar för att vi skall klara av att hantera situationen.

Sakta smyger sig hotet om smitta närmare, de misstänkta Ebolafallen finns inte bara i Europa utan även i Norden.

Regeringen  går in med ytterligare 100miljoner för att stoppa utbrottet. Men 239miljoner för att stoppa denna farsot är verkligen väl använda pengar.

Jag är rädd och vill hjälpa till, vad kan jag då göra?

Jo jag kan alltid lägga en slant Läkare utan gränser

Varför är det då så farligt, det är hastigheten på spridnignen som är så grym.

En person smittas, den personen smittar två, de två personerna smittar två var alltså är fyra nu smittade och de fyra smittar åtta och så ökar smittspridningen i en rasande hastighet. Hans Rosling kan förklara mycket bättre.

Smittan som ser ut som en trasslig tråd måste stoppas NU och jag är glad att Stefan Löfven tar detta på allvar, det första bra beslutet sedan han blev stadsminister.

Vad har du för problem Magdalena Andersson?

Eller vad är det du vill mörka?

Du skriker att Borg orsakat att budgetsiffrorna är de sämsta sedan budgetsaneringen i mitten av 90talet.

Ditt skrik blir inte speciellt trovärdigt. Kreditvärderingsinstituten ger Sveriges ekonomi högsta kreditbetyg. Att landets ekonomi bedöms som stabila med en hänvisning till ”en historia av ansvarstagande finanspolitik” borde inte ha undgått dig Magdalena Andersson.

Du borde veta att den svenska statsskulden ligger runt 40 procent av BNP och jämfört med den tyska statsskulden, med sina 80 procent, alternativt Amerikas stadsskuld som passerat 100procent tycker jag Alliansregeringen skött finanserna på ett utomordentligt sätt.

Under valspurten tjatade du om att ”svenska folket lånar tio miljoner i timmen för att finansiera Alliansregeringens skattesänkningar.”  Hur mycket skall Svenska folket nu få betala för att du skall kunna hålla dina och Socialdemokraternas vallöften?

Ja det ska jag säga, det borde handla om ett lån på femton miljoner i timmen för Svenska folket för att finansiera dina lånebehov Magdalena Anderssons.

Man behöver inte vara ekonom för att förstå att vi nu riskerar skattehöjningar och höjda utgifter och att tillväxten bromsas. De kommer också att innebära att nya jobb uteblir, att statsskulden växer och att folk i hela landet får det sämre.

Hela den solida grund som lagts i Svensk ekonomi med hjälp av tidigare regering raseras nu genom Stadsministerns och dina beslut Magdalena Andersson.

Sjukförsäkringen är omodern och behöver genas ses över, göras om och anpassas till dagens behov.

De förändringar som gjorts i försäkringen de senaste åren har varit ett försök att förändra för att förbättra men det räcker inte och vissa regler vart direkt dåliga. En sak som varit dålig är den bortre tidsgränsen. Den gör ingen som helst nytta vare sig för den enskilda individen eller för samhället.

Det är en riktigt stor utmaning när man ändrar i socialförsäkringen och framförallt om det gäller sjukförsäkringsdelen det viktiga är att förändringen utgår från en bred politisk enighet så människor inte far illa till följd av hastiga förändringar av försäkringen i samband med riksdagsvalen vart fjärde år, det har vi inte råd med för det skulle kosta alldeles för mycket mänskligt kapital.

Anpassa sjukförsäkringen utifrån de behov människors har, försäkring slår idag hårt mot människor med psykisk ohälsa eftersom reglerna är skriven utifrån dåtidens verklighet med många tunga arbeten och fysiska besvär som huvuddiagnos. Idag lider människor till största delen av en psykisk ohälsa därför måste försäkringen genast ses över och moderniseras.

I en nyligt publicerad studie där man granskat personer som deltagit i gemensam kartläggning och gemensamma aktiviteter med AF och FK för en yrkeslivsinriktad rehabilitering, visar det sig att endast 18% av dessa går till arbete eller utbildning. Ett uselt resultat!

Därför behövs tydligare riktlinjer från politiken, en riktlinje som säger att samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen måste fungera. För att pröva arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser måste man veta individens utgångsläge. Det behövs nya metoder och arbetssätt, syftet måste vara att stödja individen hitta en väg till arbete eller utbildning med målet att alla ska ha rätt till ett sammanhang och möjlighet till egen försörjning.

Den metod som bör gälla bygger på att man utgår från personens förutsättningar och de behov som finns på arbetsmarknaden samt att det finns tydliga mål.

1. Börja i tid men absolut senast tre månader innan sjukpenningen upphör för personen.

2. Inled arbetlivsintroduktion med en bedömning hos AF-Rehab där personen får göra en funktionsutredning med syfte att hitta individens styrkor(inte som idag när det fokuseras på det som inte fungerar)

3) Gör en planering med steg för steg och låt personen själv vara aktiv och drivande och våga sätta mål

4) Samarbeta med ett flertal arbetsgivare för att det skall finnas arbetsplatser att testa sin förmåga på och där det finns handledare

Det är dags att  fokusera på individens styrkor och bygga vidare på dem för att på så sätt minimera inlåsningseffekten som finns i Socialförsäkringen och att vi får en kompletterande arbetsmarknad så allas förmåga kan tas tillvara 

Människan i centrum <3

I gårdagens VK kräver Linda Lundqvist och Gini Mohlin i föreningen RUNG att Umeå kommuns nyvalda kommunalpolitiker måste förhålla sig till att Romerna som kommit till Umeå har för avsikt att stanna. Ett tufft krav om förväntan så bara skulle gälla att fixa bostäder åt de Romska medborgarna som vistas i Umeå. Ytterligare en dimension är att det finns fler bostadslös i Umeå.

De nyvalda politikerna träder i tjänst 1december och bostadsbristen är mer akut än så trots att det byggs och byggs i Umea men hotellrum är knappast till gagn för romerna eller andra bostadslösa i Umeå.

Romernas situation är bekymmersam och därför ordnade Centerpartiet ett öppet möte med kommunen och föreningslivet redan i maj, syftet var att hitta en lösning där kommunen tar sitt ansvar samtidigt som man tar hjälp av föreningslivet för att lösa sånt som Socialtjänsten inte kan eller ska bidra med.

Idag har vi flera romer som nyttjar möjligheten att i 3månader fritt vistas i ett annat europeiskt land, med förhoppningen att få ett bättre liv och mat på bordet till sina barn. Vi har också de som väljer att stanna längre. Inte så konstigt då dom lever i fattigdom utan vatten, el, bostad eller tillgång till utbildning och med ett hemland vars regering vägrar ta mot EU-bidrag som skulle garantera deras barn en skolgång och där romer inte ses som likvärdiga medborgare.

Problemet är inte att det finns fattiga rumäner som tigger i Umeå problemet är att de inte har möjlighet att leva ett värdigt liv i sitt eget hemland och att vi inte vet hur vi skall hantera deras svåra situation så att det verkligen gör skillnad. En skillnad som innebär att de faktiskt har samma rättigheter som sina landsmän och andra EU-medborgare. En skillnad som gör att dessa rumäner får tillgång till utbildning och arbete, en skillnad som gör att de får en tilltro till sin egen förmåga.

Vi vet inte heller hur vi skall orka se dessa människor frysa häcken av sig utanför stans butiker så att vi i vårt överflöd skall kunna sova gott om natten utan att skämmas ögonen ur oss.

Så frågan är vad måste vi göra, vad kan vi göra, vad vill vi göra och vilka rättigheter och skyldigheter man har som EU-medborgare.

Min fasta övertygelse är att det måste ske på flera nivåer samtidigt och att politiker och tjänstemän håller sig till lagstiftningen samtidigt som det behövs en hjälpande hand från civilsamhället men det är viktigt att det finns ett utrymme att agera på ett sätt som var och en anser bäst utan att för den skull dömmas för sitt agerande eller sin passivitet.

På EU-nivå borde det ställas krav på att medlemsländerna ansvarar för alla sina medborgare oavsett etnicitet eller religion eller vad det nu är som faller utan för normen. För Centerpartiets del är jag trygg i att Fredrick Federley driver frågan i EU-parlamentet.

På kommunal nivå skall EU-medborgaren erbjudas det lagstiftningen säger att de har rätt till. De med uppehållsrätt skall behandlas som Svenska medborgare och de EU-medborgare som har Umeå som vistelsekommun får klara sig med hjälp av civilsamhället förutom i akuta situationer då Socialtjänsten är ytterst ansvarig.

Om kommunens politiker och tjänstemän agerar enligt ovan följs lagstiftningen och de följer också de uppdrag de fått av skattekollektivet.

Den humanitära hjälp som så många efterfrågar för Romernas räkning och den humanitära hjälp som så väl behövs för dessa människor ligger inte inom socialtjänstens ansvar och därför måste vi hitta alternativa lösningar. Syftet med de föreningsbidrag som det beslutats om i stor politisk enighet är att skapa en humanitär hjälp där drivkraften finns i civilsamhället hos privatpersoner, kyrkliga samfund och hos privata företag som vill göra en humanitär insatts. Dessa krafter kan ge exakt den hjälp dom vill, helt förbehållslöst och det finns ingen bortre gräns för vad dessa aktörer kan gör för att hjälpa.

Det civila samhällets och föreningslivets enorma styrka kommer verkligen att behövas.