Vedspisar förbjuds

Av , , 1 kommentar 12

Av en slump stötte jag på senaste nytt inom avdelningen klåfingriga byråkrater. Med hänvisning till ett eventuellt kommande EU direktiv, EU:s ekodesignreglering, har Boverket beslutat i sin vishet att införa ett förbud mot nyinstallation av bland annat vedspisar. Visserligen är det fortfarande helt ovisst om detta direktiv överhuvudtaget kommer att träda i kraft och iså fall när. Boverket skriver själva att det dröjer. Men för att vara på den säkra sidan införs förbudet redan nu. EU har ju andats, alltså måste Svenska myndigheter i sedvanlig ordning tolka det som en annalkande storm.

Problemet med vedeldning är enligt Boverket att det är för mycket rökgaser som kommer från vedeldning och att uppemot 1000 personer dör i förtid enligt Naturvårdsverket. Hur de mätt att detta beror på just vedeldning och enbart den, framgår inte. Nu rör det sig inte enbart om vedspisar utan även braskaminer, pelletspannor, fastbränslepannor, kökspannor och insatser. Avgörandet om en nyinstallation får göras skall fattas av kommunens byggnadsavdelning. Det vill säga Boverket tvår sina händer, men dess budskap är klart. Förbjud annars fortsätter folk att dö på grund av vedeldning.

Jag har några ytterligare tipps till Boverket om lämpliga nya förbudsobjekt. Grillning, alla som startat upp en grill vet hur mycket rökgaser som dessa alstrar. Dessutom är grillkol och grillbriketter vedbaserade. Eller varför inte förbjuda majbrasor. Detta oskick som sprider rökgaser långt upp i luften och vida omkring. Att göra upp en kaffeeld i skogen torde också inverka med högre dödlighet för de djur som vistas där eller vandrare som passerar i närheten.

Boverkets och andra myndigheters uppfinningsrikedom när det gäller att detaljreglera vet idag inga gränser. Jag tycker faktiskt synd om de kommunala tjänstemän/kvinnor som skall granska och godkänna bygglov. Det kan inte vara lätt att veta när alla detaljregler uppfyllts. Göran Person blev som skolminister less på dåvarande Skolverkets oförmåga att anpassa sig efter direktiv och intentioner från politiker. Han lade helt sonika ned Skolverket. Den politiska viljan idag, och det oaktat partifärg, är att förenkla och skynda på byggprocessen. Det har uppenbart inte gått hem hos Boverket. Gör en Göran Perssonlösning med Boverket och börja om från början.

Vi som redan har vedspisar inmonterade fortsätter att elda i dessa ( tillåtet än så länge) i trygg förvissning om att vid strömavbrott, eller varför inte i en krissituation för landet, kan vi fortfarande få värme och laga mat. Vedspisen har räddat oss många gånger vid de otaliga strömavbrott som varit genom åren. Dessutom håller regler som hittats på av Svenska myndigheter med hänvisning till EU att vara så många att det inte går att uppfylla alla. Nya ”cykellyselagar” tillkommer hela tiden. Och det är gott om dessa. Lagar som finns men som folkmajoriteten inte kan inse storheten i. Alltså struntar man i dem. Är det en sund reaktion eller ett tecken på att vi har ett överreglerat samhälle?

 

 

1 kommentar

Nyckelbiotoper

Av , , Bli först att kommentera 4

”Nyckelbiotoper är ett undantag-ingen skyddsform” skriver chefen för skogsavdelningen Skogsstyrelsen, i en debattartikel i Skogsland. Detta undantag omfattar idag ca 470.000 hektar och en skattning som gjorts, av Skogsstyrelsen, är att ca 800.000 hektar borde klassas som nyckelbiotoper. Vissa hävdar att det är en skattning i underkant utan en mer korrekt siffra snarare är runt 1.000.000 hektar. Hur arealmässigt stort ”undantaget” i slutänden blir lär den förestående inventeringen utvisa.

Vad innebär då en nyckelbiotop för den enskildas skogsägaren? Visserligen förväntas vi skogsägare bistå med frivilliga avsättningar med ca 5 % av skogsarealen, men i den siffran innefattas inte tvingande åtgärder, som naturreservat. I en nyckelbiotop finns inget hinder för avverkning, vilket motiverar utebliven ersättning. Det låter rimligt så länge som man inte ser baksidan på det system som byggts upp och som många enskildas markägare även lurats in i. Systemet heter miljöcertifiering. Virkesköpare som är anslutna till något av certifieringssystemen FSC eller PEFC förbinder sig att inte köpa virke som avverkats i ett område som klassats som nyckelbiotop.

Systemet med nyckelbiotoper är ett raffinerat upplägg där enskilda markägare sitter med Svarte Petter. Du får avverka, alltså ingen ersättning, men du får ingen köpare av virket, alltså kan du inte avverka. Med den utveckling av arealen nyckelbiotoper som nu sker är det inte längre ett undantag.  Det är ett systemfel, ett systemfel som definitivt inte följer den ursprungliga tanken med nyckelbiotoper. Jag har lite svårt att se varför skogsägarnas egna organisationer eller övriga virkesköpare häger kvar i miljöcertifieringssystem som så uppenbart missbrukas. Arrogansen från Skogsstyrelsens sida talar sitt tydliga språk. Alltså, för skogsägarnas organisationer och övriga virkesköpare, gör om, gör rätt och medverka inte i detta missbruk av enskild egendom. Som markägare borde du nog tänka dig för innan du skaffar en ”grön skogsbruksplan” och hamnar i certifieringsfällan. För allt bygger på just certifiering.

Arealen nyckelbiotoper som beräknas bli en miljon hektar, svarar mot 10.000 km2. Hur mycket är det, egentligen?  Ytmässigt motsvarar det Skåne, men om man tar vårt eget län så svarar det mot 1/3 av all produktiv skogsmark i Västerbottens län. Men det är heller inte riktigt hela sanningen, för Västerbotten är välförsedd med de olika skyddsformer som grasserar och begränsar användningen av produktiv skogsmark.

Nyckelbiotoper är således ett mycket stort undantag som används som ett medel för att inskränka äganderätten utan egentliga ekonomiska konsekvenser för staten.

Bli först att kommentera

Vad är skogen värd?

Av , , 1 kommentar 15

För första gången, mig veterligen, har det statliga övergreppen på skogsägare uppmärksammats av TV. Givetvis inte SVT utan TV4, som för övrigt saknar lokalredaktioner. Reportaget beskriver hur enskilda markägare tvingats avstå från att avverka utan ersättning från staten.

Staten i detta fall är inte politiker i riksdag eller regering, utan enskilda tjänstemän inom ”natursektorn” i olika statliga myndigheterna. Dessa lever ett helt eget liv avskärmade från sådan triviala saker som grundlag, övrig lagstiftning eller den förordning om mänskliga rättigheter som är en del av den svenska lagstiftningen. De har en alldeles egen agenda och skapar sina egna lagar eller lagtolkningar.. En agenda som står högt över allt som kan begränsa den storskaliga plan som byggts och fortsätter att byggas när det gäller svenska skogar. Nästa fas i detta byggande är det förslag som håller på att utarbetas, nämligen landskapsvård. Naturvårdsverket beklagar att det finns allt för många enskilda fastighetsägare och undrar om det inte är dags att ändra grundlagen och inskränka äganderätten, så att deras version av Sverige och svenska skogar går att genomföra.

Debatten som förs på tidningarnas debattsidor eller i reportage utmärks av att alltför ofta förs den av individer som har liten eller ingen förankring i skogsbruk, typ poeter och kulturjournalister, eller miljöorganisationer som måste hitta nya strider att elda på i medlemskåren med. Men här gäller inte begreppet ”fake news” trots att många påståenden inte ens tål en ytlig granskning. Eller varför inte olika stadsbor som aldrig varit i en skog, men givetvis har många åsikter om hur skogsbruk skall bedrivas. Aldrig kommer landsbygdens folk, vars närmiljö berörs, till tals. De är ofta de enskilda markägare som drabbas av inskränkningar och förbud. I stället framställs de som miljömarodörer, som skall ”tåla” inskränkningar för ”det allmännas bästa”.

Vad är då skogen värd? För Sverige i form av exportinkomster, eller för oss alla som väljer trä i stället för betong, eller för alla hushåll som använder sig av produkter som kommer från svenskt skogsbruk. Det beror på vilket perspektiv som läggs på skog och skogsbruk. Miljöorganisationerna anser att skogen saknar ekonomiskt värde. Samma ståndpunkt verkar statliga tjänstemän inta. Den mytiska biologiska mångfalden, svagt definierad givetvis, har större värde än rent ekonomiska. Även om biologisk mångfald är svår eller i princip omöjlig att fastställa. Biologisk mångfald är inget statiskt tillstånd. I princip all mark i Sverige är brukad och påverkad av mänskliga aktiviteter och naturen anpassar sig därefter. Mycket av det gamla jordbrukssamhällets flora och fauna är idag borta.

Låt oss därför fråga oss, vill vi ha eller behöver vi exempelvis produkter som  toapapper, hushållspapper, papperskassar, möbler i trä, hus byggda i trä, altaner av trä, kompositmaterial baserat på trä, viscos, tallolja som är en del av inblandning i drivmedel etc? Titta runtomkring i ditt hem så får du en känsla av hur beroende vi är av trä och träprodukter. Om skogsbruket kraftigt skall inskränkas, om rätten att bruka skog skall bli underställd dåligt underbyggda påståenden om ”värdefulla biotoper”, vad skall vi då avstå ifrån? Eller ska Sverige av grumliga miljöskäl förbjuda stora delar av skogsbruket och i stället, som vanligt, förlita sig på import. Denna gång av skogsråvara från länder med helt annan syn på skogsvård och miljö. Exempelvis skogsplantager i Brasilien. Frågan vad är vi beredd att betala för de produkter som kommer från skogen. En högst relevant fråga som drunknar i alla diskussioner om skoglig produktion. Ta exempelvis en tryckimpregnerad bräda till sommarens altanbygge.

En av våra rikstäckande byggvaruhus säljer tryckimpregnerade brädor, altanvirke, för 9,95 per löpmeter. Av det priset är moms 2,98 kr, vilket ger 7 kr per löpmeter till sågverket som sågat, hyvlat och impregnerat brädan samt skogsägaren som skött om och vårdat skogen fram till avverkningsmognad.

Förslag om ändrade avverkningsmetoder, som exempelvis hyggesfritt skogsbruk, ändrar inte kostnaden för avverkning. Fortfarande är det maskiner som sköter avverkningen och de får betalt per avverkad kubikmeter. Hyggesfritt skogsbruk ger rimligen högre avverkningskostnader eftersom mindre volymer kan tas ut per hektar.  Det är fortsatt så att maskinerna måste betalas, maskinförarna ha sin lön och drivmedelsåtgången per kubikmeter skall betalas. Skogsägaren som får betala avverkningskostnaden torde inte nöja sig med de prisnivåer som råder idag. Dessa baseras på rationellt drivet skogsbruk med hyggen som metod. Ska vi dessutom bibehålla samma volymer av skogsråvara så torde, rimligen, större arealer behöva skattas. Hur går det ihop med alla de inskränkningar som idag påverkar skogsbruket?

Så, är 100%, 200%, 300% ökning eller mer av priset för altanvirket eller toapapperet helt ok? Eller ska vi avstå från att använda trä och träråvara, trots att vi är ett skogsland?

Det är hög tid att våra politiker tar tillbaks initiativet från de statliga tjänstemännen som idag tillåts härja fritt och leka med andras egendom. Det är hög tid att våra politiker faktisk går ut och försvarar en näringsverksamhet som är en av de absolut viktigaste för svensk ekonomi. Det hög tid att politikerna förklara hur ett fosilfritt samhälle skall kunna förverkligas utan brukande av svenska skogar. Det är hög tid att sätta ned foten och värna och säkerställa äganderätten och dessutom stärka den. Det är en del av vår grundlag. Om inte det görs, vilka andra av grundlagarna skall vi börja rucka på? Riksdag och regering har abdikerat från ansvar i alltför många frågor. Och grundlagen kan aldrig vara dispositiv. Om den är det upphör samhället att fungera.

1 kommentar

Pension för oss och andra

Av , , Bli först att kommentera 14

1990 när den underbara natten inträffade och de politiska partierna gemensamt beslöt ändra i pensionssystemet var etableringsåldern för män 21 år och kvinnor 20 år. Med etableringsålder menas när minst 75% av en årskull är etablerad på arbetsmarknaden. Ett nytt pensionssystem skulle minska kostnaderna för samhället. Ut med ATP och in med något nytt. Idag år 2017 så är etableringsåldern för män 26 år och för kvinnor 29 år. Dags igen att göra om pensionssystemet.

En förändring av attityder till arbete och egen försörjning kan ses mellan de som är födda i början av sjuttiotalet och de som är födda på nittiotalet. Det är ingen skillnad på utbildningstidens längd. Fortfarande är det 9-årig grundskola, fortfarande tar gymnasieutbildningen tre år och fortfarande tar en normal universitetsutbildning, för de som väljer att  läsa vidare, ca tre till fyra år. En skillnad är att den allmänna värnplikten som för män 1990 ”stal” 10 till 15 månader försvunnit för dagens 90-talister.

Varje generation förväntas ta ansvar för sitt eget liv. Det är det som samhällskontraktet bygger på. Det är så det ser ut i de flesta länder i världen. I Sverige verkar det gå det motsatta hållet  Ökningen av etableringsåldern på arbetsmarknaden är inte rimlig. Kanske är det så att världens mest ”kränkta” befolkning med curlade barn inte ser ett samband mellan arbete och levnadsstandard. Man kan också fråga sig vad lever dessa män av tills de fyllt 26 år eller kvinnorna till de fyllt 29 år? Föräldrarna, samhället eller ströjobb så att de kan resa jorden runt och ”finna sig själva”.

I det här perspektivet framstår den ungdomsfixering som finns i samhället som märklig. Myndighetsåldern är 18 år. Vid den åldern skall alla ta ansvar för sina egna liv. När det dröjer runt 10 år innan det sker kanske det är dags att ompröva beslutet om myndighetsålder. Var sänkningen från 21 till 18 år riktig. Gårdagens 21-åringar hade arbetat i fem, sex kanske sju år och levererat in skatt till stat och kommun innan de överhuvud taget kunde tillåtas påverka samhället genom att utöva sin rösträtt. Ännu märkligare blir det när politiska partier går ut och säger att 25% av valda politiker skall vara under 35 år. I runda tal är 27% av Sveriges befolkning 65 år eller äldre. Den delen av befolkningspyramiden har under årtionden levererat skatt och genom sitt arbete byggt landet. Och de fortsätter att betala skatt. Rimligen borde detta också avspeglas i det politiska systemet. Men icke.

Kanske är det så att det på allvar skulle äventyra det pensionssystem som byggts upp för våra politiker och som gör att riksdagspolitiker lugnt kan luta sig tillbaka efter två mandatperioder i trygg förvissning om att, nu har jag min tillvaro tryggad. Arbetslinjen som förespråkats av alliansen verkar gälla alla utom de själva. Självklart skall även politiker ges en chans att ställa om efter en ”uppsägning”, vilket det de facto är när de inte längre är valda, men hur stor skall fallskärmen vara? Ett år, två år eller livsvarigt?

Det är helt riktigt att anpassa pensionssystemet till den nya verkligheten. Det är också riktigt att det finns en reservutgång för de som arbetat i 40 år eller mer. Däremot är den nivå på årsinkomster som skall utgöra underlag för beräkningen av arbetstidens längd mist sagt tveksam. Nivån borde spegla en normal inkomst inte som förslaget ligger 19000 kr per år.

Det vore också på sin plats att samtidigt se över politikerpensionerna och även hos politiker trycka på att ”arbetslinjen” gäller. Budskapet borde vara detsamma. Delta isamhällsbygget med arbete och skatteinbetalningar. Det finns inga frifiler.

Bli först att kommentera

För sent skall syndaren vakna

Av , , 2 kommentarer 12

Vi är nu i överflödets högtid. Mat, inköp av presenter som spräcker mångas ekonomier och massor med ”måsten”. Vi är också i slutet av den eviga fredens dagar. Äntligen har våra politiker vaknat upp och inser att den fantasivärld som målades upp när beslutet om, i princip, nedläggning av svensk försvarsförmåga, i vid mening, aldrig existerat.

Avrustningen av Sveriges försvarsförmåga under slutet av förra decenniet torde sakna motstycke i offentligt slöseri. Slöseri är inte rätt ord egentligen, snarare misshushållning med offentliga resurser. Fullt fungerande utrustning reades ut eller i princip gavs bort. Maskiner, kläder och utrustning för att inte tala om byggnader, fastigheter, markområden och utbyggd infrastruktur för totalförsvaret. Nu när försvaret återigen skall byggas upp märks misstagen. Försvaret har inte längre tillgång till övningsområden eller kasernområden. Det kommer att kosta åtskilligt att återskapa den militära infrastruktur som politiskt kortsiktigt tänkande förött. För det är väl fortfarande så att hela Sverige skall kunna försvaras. eller?

I totalförsvaret ingick även ett civilt försvar, med beredskapslager i form av livsmedel, kläder, drivmedel mm och sådana triviala saker som utsäde och gödsel för att kunna odla och försörja befolkningen. Även viss industriell verksamhet, som exempelvis att inom Sverige själva kunna producera skor och kläder, understöddes som en del av totalförsvaret. Allt detta kastades ut tillsammans med det militära försvaret. Lagren avvecklades, försåldes eller brändes upp. Vi var ju gubevars medlemmar i EU och det skulle lösa allt. Inte heller den allmänna värnplikten ansågs nödvändig, i och för sig inte konstigt eftersom det inte längre fanns regementen eller lokaliteter där värnpliktiga kunde få sin utbildning. Det beslutet var den sista spiken i folkförsvarets kista.

Nu börjar en tillnyktring, givetvis med protester från olika håll. Försvaret behövs plötsligt igen. Det som pågått under ett flertal år i Ryssland med militär upprustning och aggressiva angrepp på grannländer börjar vinna insikt hos politiker att det kan utgöra ett hot även mot Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kastade ut en försiktig trevare för något år sedan. Alla svenskar bör klara en katastrofsituation som varar i 72 timmar. För någon vecka sedan kom en rejäl käftsmäll från en utredning ledd av Björn von Sydow. Sverige saknar förmåga att skydda och försörja sin befolkning. Efter en veckas avspärrning börja folk svälta. Butikerna är tömda.

Därför skall en ”kraftfull” satsning göras för att om en tio femton år uppnå den självförsörjningsnivå vi hade före avrustningen. Vilka katastrofer kan då uppstå. Krig i närområdet eller mer troligt angrepp på svensk infrastruktur. Sverige är ett vidöppet samhälle som förlitar sig på IT lösningar med, faktiskt, i långa stycken rudimentärt säkerhetstänkande. Att slå ut den svenska elförsörjningen är enklare än ett kostsamt militärt angrepp. Nu kommer en fas av utredningar, betänkanden och förslag från myndighetssverige. Fullständigt onödigt. Ta lärdom av vårt grannland Finland och kopiera deras försvarsupplägg. Såväl civilt som militärt. De har erfarenhet av krig och avspärrning på ett helt annat sätt än Sverige, Vi kan lära mycket av Finland.

Nu när syndaren äntligen vaknat så blir de svenskar som inser allvaret i rapporteringen om bristerna svensk civil beredskap  i högre utsträckning än tidigare ”preppers”. Det kanske även får genomslag hos den pajas som i TV stod och utvecklade sin egen syn på att klara sig i 72 timmar. Han hade vin så ha kunde klara sig i tre dagar.

2 kommentarer

Tomteflyg och ”ekologiska julgranar”

Av , , 2 kommentarer 15

Jag är en nörd, skall erkännas. I vart fall när det gäller vissa saker. Som flyg- och båttrafik. Därför har jag två appar, där man på den ena kan följa båttrafiken och den andra flygtrafiken. Den här nördigheten tillhör för de flesta avdelningen mindre värdefullt vetande, men den har för mig i vart fall öppnat ögonen när det gäller två saker. Dels hur omfattande fartygstrafik som faktiskt trafikerar vår kust med nyttigheter och dels hur många flygplan som korsar vårt län.

Nu under december pågår tomteflyget för fullt. Inte så att det är tomten a la Disney med släde och renar, utan en ständig trafik från Storbritannien och Irland på väg till Kittla, Ivalo eller Rovaniemi.  Vi ett och samma tillfälle räknade jag till 15 flyg i luften samtidigt. Har ingen aning om hur många flyg som passerar vårt län på väg till snö och tomte, men utifrån omfattningen vi ett givet tillfälle så torde det röra sig om ett femtiotal flyg om dagen. Inget ont i att engelsmän eller irländare vill uppleva julstämning med ”riktiga” tillbehör, som exempelvis snö. Men det får en att fundera. Tillsammans med alla andra kommersiella flyg som passerar vår landsända på väg till eller ifrån Nordamerika och Asien så lär koldioxidutsläppen från flyget vida överskrida norrlänningars personbilstrafik .

Men givet det gängse synsättet är bilen en miljöbov och flyget undantaget.

I samma anda lyssnar jag till Naturskyddsföreningens förslag till en ekologisk jul. Man skall köpa ekologiska julgranar. Vad är det för något? En plastgran är inte ekologisk, givetvis med det undantaget när tillverkaren/importören betalat en dusör för att få den klassad som ekologisk. Är inte granar som växer i skogarna ekologiska. Eller är det så att först måste man betala till Krav eller någon annan organisation för att få den klassad som ekologisk. Möjligen är det så att tomteflyget också är ekologiskt. Vem vet.

2 kommentarer