Flyg och klimatförändringar

Av , , 2 kommentarer 12

Vi som levt ett tag har varit med om en hel del snabba kast i klimatet. Vintern 1966/67 befann vi oss i Kung Bores järngrepp i en dryg månad med temperaturer som aldrig översteg minus 20 garder. Några år senare hade vi ett antal gröna vintrar efter varandra. Det som nu sker är annorlunda, Vinterns ankomst sker bara senare och senare. Vi håller på att få Skånska vintrar, men med den skillnaden att vi får häftigare snöfall utifrån att havet i princip aldrig lägger och snökanonen är verksam.

För att möta detta så straffas vi som bor på landsbygden med ständigt högre avgifter på det enda tillgängliga transportmedlet, bilen. Några ändra alternativ finns inte, hur man än förskönar beskrivningen med ”satsningar” på kollektivtrafiken. Men det finns en helig ko som aldrig berörs när det gäller klimatpåverkande utsläpp, och det är flyget.

Så frågan är hur mycket bidrar egentligen biltrafiken med i form av utsläpp av växthusgaser. Biltrafiken är otvivelaktigt största utsläppskälla, än så länge skall tilläggas, men utifrån forskning kommer vi inom en nära framtid att ha en ny värsting, flyget, om prognoserna håller. Flyget omfattas inte av samma regelverk som bilar när det gäller utsläpp. Låt oss därför se vad en flygresa egentligen skulle innebära i koldioxidskatt om beskattningen var densamma som för bilen.

Ett flygplan drar mellan 3 och 5 liter milen per passagerare. Lite beroende av flygplanstyp och reslängd. Visserligen är inte all flygtrafik enbart nöjesresor men om fokus i stället riktas mot dessa och vi väljer ett populärt resmål, Thailand, så är innebär en tur- och returresa en sträcka på 1682 mil. Med en genomsnittlig förbrukning av 4 liter per mil, så innebär det att varje Thailandsresenär förbrukar 6700 liter flygbränsle. Hur flygfotogen förhåller sig till bensin när det gäller koldioxidutsläpp skall jag låta vara osagt, men det torde inte skilja speciellt mycket. Med den koldioxidskatt som idag läggs på bilar skulle skatten för varje passagerare till Thailand vara ca 16700 kronor. Om man sedan räknar om bränsleförbrukningen till biltrafik blir siffrorna rätt anmärkningsvärda. Om en svensk bil drar i genomsnitt 0,7 liter per mil och enligt Trafikverket rullar den svenska genomsnittsbilen cirka 1300 mil per år så svarar en enda Thailandsresenär mot samma bränsleförbrukning som sju bilar drar per år.

Flyg har många funktioner. Dels som effektivt och snabbt kommunikationsmedel inom landet och dels som en länk som förkortar avstånden. Men flyg som enbart används som nöje, till Thailand reser varje år ca 300,000 svenskar, till Medelhavsområdet och Kanarieöarna betydligt fler, är uppenbarligen inte en källa för klimatförändrande utsläpp. Ja, det är sant, det går alltid att klimatkompensera genom att köpa utsläppsrätter. En åtgärd som tydligen återkallar redan gjorda utsläpp från flyget.

Nu höjs klimatmotiverade skatter igen på biltrafiken och alla transporter med lastbil skall beläggas med kilometerskatt. Men nöjesflyget törs ingen politiker ge sig på. Hu så hemskt, det skulle i första hand drabba alla storstadsbor. Bättre då att fortsätta bestraffa alla som bor i periferin. Klimatskatterna är bara en humbug, ett sätt att stärka statsfinanserna under täckmantel av ”klimatnytta”. Kilmatskatterna har ingen trovärdighet utan är bara ett sätt att bestraffa alla som bor på landsbygden. Om det fanns någon form av seriositet skulle turistflyget som utgår från Sverige beläggas med samma ”klimatskatter” som bilisterna. Men icke, så sker inte, det kommer aldrig att ske. Men för statsfinanserna skull en halvering eller mer av utlandsresorna vara en fördel.

2 kommentarer

Kommunala bolag

Av , , Bli först att kommentera 9

I samband med VK:s genomgång av bolagisering av kommunal verksamhet har det framkastats en föreställning från vissa håll att bolagen skulle vara underställda kommunallagen. Inget kan vara mer fel. Aktiebolagslagen är absolut inte underställd kommunallagen. Aktiebolagen lyder i allt under aktiebolagslagen oavsett hur ägarkretsen ser ut.

Det vill säga ägarna, i detta fall kommunen, utser på bolagstämman styrelse. I samband med denna kan ett antal ägardirektiv också utfärdas, uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter. Styrelsen kan bara avsättas via ordinarie eller extra bolagsstämma. Styrelsen är obegränsat ansvarig för verksamheten. Det innebär också att de, styrelsen alltså, kan ställas till svars för sina aktiviteter. Och det innebär också att styrelsens ledamöter är personligt, även ekonomiskt ansvariga, om så skulle krävas på grund av oaktsamhet, slarv etc. för skada som orsakats bolaget. Det innebär att styrelsen inte behöver ta hänsyn till eventuella ägardirektiv som kan risker att skada bolaget. Styrelsen överlåter i sin tur det operativa ansvaret till en verkställande direktör. Till skillnad från styrelsen kan en VD avsättas av styrelsen med omedelbar verkan, utan att efterhöra ägarens åsikter om styrelsen bedömer att VD inte uppfyller de krav som verksamheten kräver.

Genom det personliga ansvaret som åvilar varje enskild styrelseledamot så hamnar ägrens eventuella synpunkter lätt i skymundan om dessa skulle äventyra bolagets existens eller betalningsförmåga. Eller för den delen, om direktiven är av sådan art att de ställer styrelseledamöterna i en risksituation där det personliga ansvaret riskerar att utkrävas. Det personliga ansvaret för styrelseledamöterna innebär också att styrelsen är suverän i förhållande till bolagets ägare.

Skall ägarna kunna utöva makt över bolagen krävs dels att de är kunniga, kompetenta och tar aktiv del i bolagets styrelse. Frågan är om kommunpolitiker i gemen har den förmågan eller kunskapen. Frågan är också om vi har en kommunledning som är tillräckligt stark. Jag tillåter mig tvivla. Umeå kommunkoncern styrs av dess anställda, inte av politikerna eller politiska företrädare i de olika styrelserna. De politiska tillsatta styrelseledamöterna blir lätt en gissla om de inte inser sitt ansvar som styrelseledamöter.

Det här blev ett långt och tungt inlägg men jag tror det behövs ett förtydligande om spelreglerna. Kommunallagen är inte överordnad aktiebolagslagen.

Bli först att kommentera

Socialdemokratisk härdsmälta

Av , , 2 kommentarer 21

Utifrån det som hänt i kommunen den sistan tiden med egensinniga förvaltningschefer som går till synes oförstående och obekymrade till de misstag som de gör inställer sig frågan, hur är det egentligen ställt inom Umeå Kommun? Att gällande personalpolicy inte följs eller att förneka inför domstol existensen av handlingar som finns i kommunens ägo visar på stora attitydproblem och en total okänslighet för vad det innebär att vara chef i en skattebaserad verksamhet. Är det som VK lyft fram allt eller bara toppen på ett isberg?

Förvaltningscheferna är underordnade den politiska ledningen. Visserligen finns en mellanstation i form av en stadsdirektör, men den politiska ledningen är heltidsarvoderade för att sköta kommunens verksamhet. Om inte så är fallet, varför sitter de då där? De socialdemokratiska ”språkrören” som via bloggar uttalar sig om det som VK avslöjat torde spegla en allmän syn inom socialdemokratin. Egentligen hoppas jag att det inte är så, för det som de framkastar speglar definitivt inte den socialdemokrati som jag känner.

Vi har bloggaren som varit ”hög chef inom det privata näringslivet” och som försvarar reslusten hos förvaltningschefen med att så här är det i näringslivet. Så här är det definitivt inte till i näringslivet. En person med chefsbefattning som chikanerar och ställer organisationen i en dålig dager, som dessutom verkar totalt oförstående till vari problemet finns, har omedelbart fått städa sitt skrivbord och sin lämna befattningen. För det är så att de skador som dessa förvaltningschefer gjort med kommunens anseende kommer att ta lång tid att reparera. Om det överhuvud taget går. Sedan infinner sig fråga utifrån det ihärdiga försvaret av chefernas agerande, inte minst av tidigare kommunalrådet, är de tillsatta utifrån kompetens eller utifrån politiska meriter? De bloggar som tidigare kommunalrådet skrivit den sista tiden med påhopp på VK, där den senaste torde ta priset, och visar att han för länge sedan förlorat all markkontakt. Problemet är inte det som avslöjats utan problemet är att VK har haft ofinheten att ifrågasätta det som sker inom kommunen och hur våra skattepengar används.

Nu vidtas en undersökning. Lite förvirrande hur denna skall ske är det dock. Det verkar som om ingen vill ha apan på sin axel utan frågan bollas runt. Kommunalrådet på stadsdirektören, stadsdirektören på förvaltningschefen, som skall utreda sig själv. Visserligen skall kommunrevisionen på något sätt vara inblandad, även om de uppenbarligen inte själva känner till det. Kommunrevisionen verkar dessutom vara den lekmannaorganisation som är politiskt tillsatt och inte en professionell revisionsbyrå bestående av kvalificerade revisorer.

Jag hade en gång en chef som klarsynt uttryckte ”Gör inget eller ta inga beslut som du inte kan stå för inför din familj eller dina vänner”. Jag undrar om Kommunalrådet eller den politiskt ansvarige i frågan om Bullmark och Botsmarks skolorna kan leva upp till det. Jag tvivlar.

2 kommentarer

Ornitologiska vargföreningen

Av , , Bli först att kommentera 14

Ornitologiska föreningarna i Ångermanland och Västerbotten har överklagat Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på varg. Varför? Jo vargen är gynnsam för rovfåglar eftersom de lämnar kadaver efter sig. Det är också bra för den ”biologiska mångfalden”, det vill säga floskeln som alltid används i tid och otid. Det är också bra för att de, vargarna alltså, inte ornitologerna, håller ned älgstammen. En stor älgstam är bekymmersam för fåglar eftersom de, älgarna, äter av lövträd på vintern. Lövtröd som skall vara förbehållet fåglar.

Den biologiska mångfalden gynnas också genom att vargen tar död på rödräv, mård och grävling. Arter som uppenbarligen inte fyller någon funktion i ”den biologiska mångfalden” enligt ornitologerna och kan därför utrotas. Fåglar tillhör deras bytesdjur. Sedan hänvisas givetvis till någon EU bestämmelse och att ”samerna har tillräckligt med betesområden för sina djur ändå”. Vad de, ornitologerna, uppenbarligen missat eller rättare vad de struntar i, är att efter en långa och segdragna rättsprocesser mellan markägarna i aktuellt område och samebyarna har högsta domstolen fastställt renbetesrätten. Men det är klart att tilldömd rätt inte existerar i ornitologerna ögon. Kanske någon fågel är hotad av renarna. Kanske skall man för ”den biologiska mångfaldens” skull också utrota renarna.

Vad som nu sker visar ytterligare en gång hur absurd rätten att överklaga är. Överklagan som kostar samhället, enskilda, företag och kommuner avsevärda belopp varje år. För att inte tala om den belastning i tid och kostnader som det innebär för domstolarna. Den som överklagar beslut tar inga ekonomiska risker. De ekonomiska konsekvenserna av ett överklagande får andra stå för. Jag undrar om det finns ett samband mellan ornitologerna och den organisation som först överklagade och sedan avvisades därför att de hade för få medlemmar.

Ornitologernas överklagan visar inte bara på en biologisk enfald utan också vill jag påstå med inslag av ren rasism. Samebyar har renbetesrätten och om jag vore same med renar skulle jag omedelbart flytta dessa till Degernässlätten. Det område som iordningsställts för miljontals kronor och specialanpassats för ornitologerna. Betestillgången för ren torde vara bra där och risken för vargattacker minimal. Och skulle det mot förmodan ske vargattacker där kan ornitologerna på ort och ställe se effekterna på ”bytesdjuren” och njuta av blodbadet som skapar efterfrågade kadaver.

Bli först att kommentera

Sveriges försvar

Av , , 2 kommentarer 7

Så har verkligheten även uppenbarats för våra riksdagspolitiker. Sverige saknar ett försvar som kan klara de förändringar i omvärlden som nu sker. Det blev inte så att Sverige som tanken var, skulle stå för ett ”miljöförsvar” ett försvar mot ”IT angrepp” och en fredens röst i världen. Nu ser inte verkligheten ut som så. Vi har en granne i öst som under årtionde har dels uppvisat ett aggressivt beteende där respekten för andra länders gränser inte existerar och dels genomfört och genomför en kraftig upprustning. Svenska politiker har förnekat, förnekat och förnekat att det på något sätt skulle inverka på vår handlingsfrihet eller vårt oberoende. Någonstans borde man ändå lärt sig något av historien, även om man glidit igenom skolåren på en skridsko. När andra världskriget bröt ut stod Sverige med byxorna nere vid fotknölarna. Vi hade inget försvar. Alla signaler från ett aggressivt Tyskland under Hitler negligerades. Först ungefär fem år  efter andra världskrigets slut hade vi en försvarsförmåga som kunde stå emot ett angrepp.

Våra grannländer som Finland, Norge och Danmark som alla upplevt krigets fasa, har alla starkt försvar och dessutom beredskapslager som anpassas hela tiden till omvärldsförändringar. Det saknar Sverige. Sverige satsar i pengar räknat lika mycket, men det är mer ett industriellt stöd tii olika försvarsindustrier som i långa stycken inte längre ägs av svenska intressen. Situationen blir rätt absurd när det gäller Sveriges försvarsförmåga att om Finland, med halva Sveriges befolkning skulle bestämma sig för att invadera och erövra Sverige skulle vi inte ha någonting att sätta emot.

Hur har nu denna situation kunnat uppstå? Det finns, om jag nu inte mins fel, tre huvudaktörer. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet. De är arkitekterna bakom nedmonteringen av Sveriges försvarsförmåga. Inte bara det, en följd av tidigare försvarsbeslut är att vi inte heller har en civil beredskap. I en avspärrnings situation svälter vi ihjäl när affärsbutikernas hyllor är tömda. Beredskapslagren är avvecklade. De militära investeringar som gjorts har reats bort eller till och med skänkts bort. Här i vårt län har vi flera exempel. I20-området med sina kaserner och övningsfält är nu något som kallas Umstan, löjligt namn för övrigt, flygbaserna i Åmsele och Gunnarn nedlagda, kustförsvaranläggningar vattenfyllda och plomberade. Men säger vän av ordning, all utrustning var gammal och omodern. Det krävs ny teknologi och ett mer professionellt försvar än det gamla värnpliktsförsvaret. Gunnarnflygfältet genomgick före nedläggningen en omfattande upprustning. Det är ett flygfält där i princip allt som kan flyga också kan landa. Totalt sett i Sverige har slösats bort och reats ut många hundra miljarder, kanske till och med tusentals miljarder i försvarsinvesteringar genom fattade försvarsbeslut. Och nu måste vi börja om. Försvaret annonserar så gott som dagligen efter personal. Den yrkesarmé med fokus på internationell inriktning är inte, ens den fulltalig. Hemvärnet, en organisation som under en period inte ansågs nödvändig söker folk. Civilförsvaret behöver byggas upp igen  Listan kan göras lång.

Avvecklingen av värnplikten torde vara en av århundradets största misstag. Nu har även de största motståndarna till att Sverige behöver ett försvar börjat inse att det var ett misstag. Det är bara att börja om, men till extremt höga kostnader. Ta bara Gotland där försvarets anläggningar sålts och där Sverige med nymornat intresse upptäckt att ön är försvarsmässigt och strategiskt betydelsefull. Men var skall ”armen” hålla till?

Gunnar Hökmark, moderat EU politiker skrev för någon månad sedan en artikel och krävde att Sverige skulle omedelbart göra investeringar på 45 miljarder för att aktivera de slumrande resurser som fortfarande finns kvar inom försvaret och att få en bas för en snabb uppbyggnad i vår försvarsförmåga. Han har rätt. Det är ungefär den summa som vi årligen lägger ned på ”ensamkommande flyktingbarn”. Om vi inte kan försvara vår frihet eller göra troligt att vi har den förmågan kan vi inte skydda dessa eller våra barn.

Sedan borde de politiska partier och politiker som är ansvariga för dagens situation ställas till svars och tvingas förklara hur man nu skall återta förlorad mark. Det skall inte vara möjligt att smita undan sitt ansvar bara för att man är politiker utan långsiktiga perspektiv.

2 kommentarer

Efterlysning, 220 miljoner är borta

Av , , 1 kommentar 19

Hittelön utlovas med en plats i den nya avdelningen för Petflaskors återbruk inom Region Västerbotten, Så kunde en annons från Landstinget vara utformad.

Sjukvården går inte ihop, ny budgetmiss, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Det tillhör ett förväntat utfall av Landstingets budget eller rättare det önsketänkande som uttryckts i budgeten. Vad göra för att hitta dessa 220 miljoner? Höja skatten? Det reptricket har praktiserats åtskilliga gånger utan resultat. Eller faktiskt börja prioritera och fokusera på sjukvården? Det vore ett nytänk som aldrig tidigare prövats. För jag gissa att anslaget till Region Västerbotten har som vanligt utbetalats enligt budget. Inga nedskärningar där, till en organisation som enbart är tärande på de skatteresurser som vi ställer till kommuner och Landstingets förfogande.

Alla kommuner i Västerbotten kämpar med underskott i sin verksamhet, alla kommuner har svårt att leva upp till sina åtaganden i sin primära verksamhet som skola, sjukvård, åldringsvård och övrig omsorg. Alla kommuner utom möjligen en, Skellefteå kommun, som är en av Sveriges starkaste kommuner. Mycket beroende på förutseende kommunpolitiker som på 1950 och 1960 talet bestämde sig för att vattenkraften som fanns i älven med stadens namn också skulle komma kommunen och dess medborgare tillgodo.

Men Region Västerbotten lever sitt eget liv, oberoende av vilka problem som ägarna, det vill säga kommunerna och Landstinget har. Där finns inga begränsningar utan det är bara att fortsätta i en rosaskimrande vardag med nya spännande sätt att ”utveckla” och expandera verksamheten. Lite problematiskt blev det trots allt när SD fått hyra Grand Hotells lokaler för möte med olika europeiska partier på högerkanten. Upprörda känslor och hot om inställd föreställning. Men det seglade snabbt förbi för att få glassa någon vecka på Grand Hotell vägde tyngre än de politiska problem som syntes föreligga. Sedan skall vi inte glömma att Region Västerbotten också har del av sin verksamhet förlagd till Stockholm med lokaler och anställda. Hur verklighetsfrånvänd denna organisation är och hur fritt den lever från kommunerna och landstinget visas i när Region Västerbotten i annons söker efter en bibliotekarier. Oj då, Har Region Västerbotten en så omfattande boksamling att en bibliotekarie måste anställas. Detta samtidigt som biblioteksverksamheten i skolorna brottas med besparingskravs från kommunerna, ägarna.

Ett tips till Landstinget. Lägg ned Region Västerbotten så finns pengar till sjukvården. Region Västerbotten tillför inte länet något som till närmelsevis svarar mot deras kostnader. Landstinget har i bidrag och medfinansiering av olika projekt pumpat in flera miljarder i den organisationen. Miljarder som gått sjukvården förbi. Sötebrödsdagarna för denna organisation som lever i en skyddad verkstad måste vara förbi nu. Region Västerbottens existens måste upp på den politiska agendan. Och det snarast. Saknas pengar till sjukvård så har Region Västerbotten inget existensberättigande. Saknas pengar inom kommunerna till skola, vård och omsorg så har Region Västerbotten inget existensberättigande.

Dessutom är det en odemokratiskt uppbyggd organisation som inte vilar på ett demokratiskt fundament, om det nu inte är så att man ansluter sig till den gamla Sovjetiska modellen,  Representativ demokrati. Detta trots att organisationen tär på skatteresurser. Hur var det nu, folket har rätt att sig själv beskatta och all makt utgår från folket. Men varje förslösad skattekrona är en stöld från medborgarna. Och det är vad Region Västerbotten ytterst symboliserar. Förslösade skattekronor.

1 kommentar

Ekobrott och andra godsaker

Av , , Bli först att kommentera 8

2014 fick finanspolisen ett nytt verktyg, en lag som gav dem rätt att under 48 timmar frysa penningtransaktioner som misstänks vara ett led i finansiering av terrorverksamhet, penningtvätt eller andra typer av brottslig verksamhet. Sverige anslöt sig därmed efter omfattande kritik från andra EU-länder lagstiftningsmässigt till de regler som gäller för andra EU länder. Sedan tidigare, i realiteten ett årtionde, har kravet på banker varit att till finanspolisen rapportera alla misstänkta transaktioner. Och det har skett i stor omfattning. I och med skärpningen av lagstiftningen ställdes ännu större krav på bankerna. Kontanttransaktioner över vissa summor skall dokumenteras och legitimation avkrävas. Här handlar det inte om några jättebelopp utan kravet omfattar i princip alla kontanttransaktioner. Detta har fått till följd att antalet av bankerna till finanspolisen anmälda transaktioner ökat högst väsentligt. Vad har detta då lett till? Ingenting och Sverige riskerar att ånyo dra på sig internationell kritik. Bankerna kan inte annat än genomföra finansiella transaktioner trots att alla varningsklockor ringer.

Skattemyndigheten är effektiv när det gäller skattebrott. De går in, utreder, begär kvarstad på konton om så anses krävas och åtalar eller eftertaxerar med skattetillägg. Det är inte konstigt, för tycka vad man vill om skattelagstiftningen så är den ett under av tydlighet jämfört med olika former av terrorlagstiftning. penningtvättslagar och annat. För att bli åtalad och dömd för exempelvis bokföringsbrott krävs att den åtalade är en jubelidiot och att denne också inför domstol erkänner brott.

Nu har vi nästa nya försök från Europa och EU att stoppa korruptionen som pågår med EU bidrag och EU finansierade projekt. Det skall även verka mot terrorfinansiering, penningtvätt, mutbrott och förskingring. De Europeiska länderna vill införa en gemensam åklagarmyndighet som kan operera gränsöverskridande, givetvis med hänsyn till varje nations integritet.  Vad händer då i Sverige. Sverige säger som ensamt land nej. Detta land som alltid inför varje förslag eller förordning, gärna med egna tillägg som går längre än det ursprungliga förslaget eller förordning, och alltid med hänvisning till EU. Varför? Jo en sådan åklagarmyndighet står inte under nationella tillsynsmyndigheter, Sverige är bättre skickad att själva sköta eko- och terrorrelaterad brottslighet med nationella resurser. Att det finns ett bekymmer med utbredd korruption inom EU som förhindrar ett effektivt hanterande av ekobrottsrelaterad verksamhet bekymrar inte Sverige. För i Sverige finns ingen korruption. Eller?

Vi har i dagarna sett hur en terrormisstänkt resenär som suttit fängslad i Turkiet eftersom han via Turkiet tänkt sig in i Syrien och ansluta sig till IS. Han åtalades i Sverige utifrån den nya lagstiftning som skall förbjuda ”terrorresor”. Utslaget i domstol visar hur svensk lag skrivs. eller rättare sagt hur ofullständig lagstiftningen är. Han är friad av såväl tingsrätt som hovrätt för, ”det går inte att bevisa att avsikten var att utöva terrorverksamhet”. Så motståndet från Sverige som enda EU-land mot en gemensam åklagarmyndighet, och som i sin tur kommer att  medföra att förslaget inte blir verklighet, bottnar mer i att Sverige förmodligen inte vill avslöja hur tandlös vår lagstiftning mot ekobrott är och hur ineffektiv kampen mot ekobrott är. Det saknas inte vilja inom ekopolis och ekobrottsmyndigheten. Det saknas resurser. Det saknas en lagstiftning som åtminstone ger möjlighet att uppfylla den intention riksdagen haft när lagen föreslogs.

Behöver jag säga att kritiken till Sveriges ställningstagande när det gäller en gemensam EU-åklagare är rätt hård.

Bli först att kommentera

Skattemyndigheten och Umeå Kommun

Av , , Bli först att kommentera 9

De artiklar som publicerats av VK och som avslöjar en kultur inom delar av Umeå Kommun där skattemedlen uppenbarligen betraktas som allmän gåva till vissa anställda får en att häpna. Det svar som förvaltningschefen lämnar till journalisterna uppvisar också en syn på den egna verksamheten, dess uppgift och hur skattemedlen skall användas som ger åtminstone en delförklaring till varför Umeå Kommuns kostnader för förvaltning vida överstiger andra jämförbara kommuners, som exempelvis Lund. Är det likadant inom andra förvaltningar månntro? VK lär ha ett gediget arbete framför sig för de grävande journalisterna.

Artikeln om surfplattorna är ett rätt anmärkningsvärt avslöjande som får mig att fundera över hur står det egentligen till med omdömet för de som beslutat om inköpen och deras syn på hur skattemedlen skall användas på ett effektivt sätt till fromma för medborgarna. Det är faktiskt så att vi som skattebetalare förvänta oss att få valuta för det privata köputrymme som vi avstår ifrån. Det är ingen gåva till kommunens personal.

Med utgångspunkt från det som nu avslöjats, inte bara bör, utan måste Skattemyndigheten göra en revision av Umeå Kommun. Interna utredningar hjälper inte. En fullständig granskning ur förmånsbeskattningssynpunkt, gärna av fler förvaltningar, är det enda som kan stävja en osund kultur. För det är vad det är frågan om. Kommunen kan inte vara en helig ko utifrån skatterevision även om de inte bedriver affärsmässig verksamhet. Kommer en skatterevision fram till att några av de excesser som beskrivits hittillsvarande artiklar är förmånspliktiga, med skattetillägg och efterbeskattning, så lär det ha en preventiv effekt för fortsättningen.

Bra jobbat VK och fortsätt att gräva för Varje förslösad skattekrona är en stöld från medborgarna.

Bli först att kommentera

Tryckfrihetsförordningen

Av , , Bli först att kommentera 10

Så firar en av våra viktiga grundlagar 250 år. Tryckfrihetsförordningen. Visserligen har den inte varit grundlag hela 250-årsperioden, men den är en väsentlig del av skyddet av medborgerliga fri och rättigheter. Den och andra grundlagar är de dokument som samlat generationers erfarenheter om hur ett tryggt och demokratiskt styrelsesätt skall utövas. Det pågår nu i media en förvirrad diskussion om vad som är ”Svenskhet och svenska värderingar”. Grundlagen torde vara det som bäst speglar detta. Det är vår författning, det som vår demokrati vilar på. Utan grundlag eller författning fladdra demokratin som ett rö i olika politiska vindar.

Lite förvånade och samtidigt skrämmande är de krafter som nu börjar ivra för begränsningar i yttrandefriheten med hänvisning till hur olika internetsidor används. Mest förvånande är att det faktiskt är rätt många inom vad man kan kalla fri yrken som för fram olika diskussionsunderlag och som för rätt virrig argumentering kring yttrandefriheten. Begränsningar i inlägg som kan anses kränkande för religiösa utövare, för olika sexuella läggningar mm och motiveringen är att aldrig tidigare kan förtal, spridning av kränkande såväl bild som textmaterial nå så många som idag. Under de 250 år som Tryckfrihetsförordningen existerat har många, lika djärva tekniska språng tagits som idag. Visst det finns Facebook och olika internetsidor som lever sitt eget liv där hat och propaganda med religiösa eller politiska förtecken sprids. Men är det ett skäl till att återinföra en modern form av censur? Vem skall i så fall avgöra vad som är ”rätt och riktigt”? Vem skall sätta gränserna för yttrandefriheten? Media har med hänvisning till sitt ansvar som utgivare i princip tagit bort alla möjligheter för sina läsare att kommentera olika artiklar. En bekväm form av självcensur som öppnat upp för nya kanaler där dagshändelser kommenteras av medborgare.

Bara att lyfta fram i diskussion en begränsning av en av våra grundlagar, visar hur enkelt och oreflekterat som det går att peta i det enda skydd vi har mot ren diktatur. Till det skall läggas hur lågt skydd våra grundlagar har. I teorin kan en grundlag ändras eller helt enkelt tas bort i en tidsmässigt kort politisk process med ett mellanliggande val. Vi har heller ingen författningsdomstol som de flesta andra demokratiska staterna har. En sådan betraktas som ett hinder för möjligheten att driva igenom politiska beslut i ny lagstiftning. Socialdemokraterna är de som varit mest tydliga i den frågan. Vi har således ingen rättsmyndighet som skyddar grundlagen, som bevakar att lagstiftningen inte står i strid med grundlagen, som granskar att ny lagstiftning går att tillämpa även av domstolar. Vi har åtskilliga exempel där rättstolkningen skall bekostas av enskilda medborgare eftersom lagen är alltför otydlig.

Turkiet snabba omvandling mot en diktatur, där oliktänkande arresteras i parti och minut, eller Kina som begränsar tillgången till information och internetanvändning med flera stater borde åtminstone lända till viss eftertanke. Att peta i och förändra grundlagen har blivit lite av ett signum för vår tid. Att populistiskt föreslå ändringar som skall tillfredsställa det ena eller andra intresset gör att grundlagen blir mer och mer dispositiv.

Det finns en ändring i Regeringsformen som dock borde göras och det är att grundlagen inte får förändras med mindre än att det tas två beslut med två mellanliggande val. Det vill säga det skall gå en valperiod om fyra år mellan besluten. Det skulle åtminstone ge tid till eftertanke och besinning och förhindra att ministrar eller andra som anser sig stå för bättre vetande och insikt än alla andra att trumfa igenom publikfriande förändringar av grundlagen. Det är vår demokrati värd.

Bli först att kommentera

Tack Gode Gud för Icebuggs

Av , , Bli först att kommentera 6

Vi går mot mer Skåneliknade vintrar. Ömsom snö, ömsom regn. Vintern vill inte riktigt etablera sig. Med en logisk följdverkan. Det blir halt. I fjol provade jag för första gången under mitt snart sjuttioåriga liv att gå ned i spagat. Halkade utanför carporten och där låg jag med ett ordentligt bräs och med svimningskänslor. Det tog väl tio minuter innan jag kunde börja röra mig. Som tur var så hade jag ärvt min morfars käpp så jag kunde ta mig hjälpligt fram under eftermiddagen. Dagen efteråt, in till stan, för inköp av Icebuggs. Spikskor som gör att man kan röra sig utan risk för ytterligare gymnastiska övningar som tillhör en betydligt yngre generation.

Som sagt, tack Gode Gud för Icebuggs.

Bli först att kommentera