Skog och Malm

Vi har i vårt län stora skogsarealer. En skog som har ett enormt värde. I princip allt som idag har sin grund i petroleum kan ersättas med skogen som bas. Mycket av den bomull som idag används kan även ersättas med skoglig råvara.

Att det finns icke nedbrytningsbara mikroplaster i havet som hotar hela fiskbestånden, att bevattning sker som torrlägger hela sjösystem för odlingen av bomull, att vårt beroende av petroleumbaserade drivmedel inte minskas, att vi importerar och bränner sopor, att vi importerar etanol och kallar det för miljövänligt, uppräkningen kan göras hur lång som helst. Men grunden är den att vi som skogsnation valt att inte satsa vare sig tillräckliga forskningsresurser eller att våra politiker och beslutsfattare uppenbarligen inte inser vad vi kan göra med denna enorma tillgång är minst sagt märkligt.

Hur hanterar vi då skogen? Det som verkar vara viktigast är något som så vackert kallas ”ekosystemtjänster”, ett begrepp som få, om ens någon kan förklara, eller varför inte ”ekoturism”. Men omkring den hårda delen av skogen, det vill säga trä och trädelar, finns uppenbarligen ingen utvecklingspotential. Och de idéer som finns, och det är gott om dessa inom forskarsamhället leder inte till konkret utveckling. Detta trots att vi inte har någon verksamhet i övrigt som överhuvudtaget kan komma i närheten till de möjligheter som skogen ger. Redan idag svarar skogen för en nettoexportintäkt som är högre än någon annan verksamhet. Men, skogen har idag blivit något som skall ”bevaras” utifrån ytterst luddiga förutsättningar. De ”höga naturvärden” som finns i delar av skogen är sedan något årtionde redan skyddade. Idag sitter tjänstemän, med stöd av en Miljöbalk som lämnar mycket i övrigt att önska när det gäller rättssäkerhet, och ritar kartor över vårt län. Ett arealmål skall uppfyllas. Att alla dessa nya reservat, som ivrigt påhejas av diverse miljöorganisationer, samtidigt undanrycker möjligheter för landsbygdens utvecklig och framtiden möjligheter till användning av skogen verkar inte bekymra. Ett skräckexempel är Jokkmokks kommun, en kommun som är lika stor som mer än halva Skåne, och där nu upp mot 70% av kommunens areal är ”skyddad”. Ett ”skydd” som är en rent kolonial förhållningssätt till kommunen. Men det är klart, med dagens system för ersättning, så är det billigast att göra reservat här upp i norr.

Däremot, finns inga problem att på löpande band öppna nya gruvor i vårt län. Diverse lycksökare tillåts, utan tillräckliga finansiella muskler. att exploaterar vår natur. Där är det aldrig fråga om ”ekosystemtjänster eller ekoturism”, Värdet av denna gruvverksamhet är negativ. När dessa gruvor efter något år har lagts ned, därför att de som startat dem inte har ekonomi för att fullfölja, så står samhället för kostnaden. De skador på såväl natur som miljö som de förorsakar kan i princip aldrig repareras. Ta bara Blaikengruvan, som kommer att kosta hundratals miljoner i sanering. Konsekvensen av gruvdriften i Blaiken stäcker sig ganska långt. Blaiken är ett område där det sedan tidigare är känt att berggrunden innehåller höga halter av radon. Var ligger den samhällsekonomiska kalkylen för denna gruva? Enbart renskötseln inom området ger mer i samhällsekonomisk nytta än gruvdriften. Och de pengar som nu måste sättas till för att hjälpligt täcka det miljömässiga misstag som tillståndet att öppna gruvan medfört skulle kunnat användas bättre i skoglig forskning.

All satsning på forskning för att utnyttja den skogliga råvaran är långsiktig och all verksamhet som kan komma ur denna forskning är, till skillnad från gruvverksamhet, eller för den delen ”arealreservat”, något som ger bestående värde för länest och landsbygdens utveckling. Att avstå från de möjligheter som skogen ger, och att inte utnyttja dessa visar på läpparnas bekännelse, men i konkret handling ett ointresse, för såväl miljö som framtid. Men kanske är ett län som enbart består av naturreservat med ett antal gruvhål som skall saneras det som är länets framtid för våra politiker.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>