Kollektivtrafik

I Umeå ”satsas” det på kollektiva trafiklösningar. Det är bussar med gas, el eller dieseldrift. Det byggs cykelbanor som skall ersätta ett trafiknät som inte är anpassat till stadens storlek. För den trafikapparat som vi har i Umeå är från 1970-talets trafikplanering. Det enda som händer är att de kommunikationsleder som då skapades succesivt stängs av eller begränsas för trafik. Resultatet är kaosartat i stora delar av centrala Umeå.

Numera kan vi med en timmes flyg direkt från Umeå ta oss till Helsingfors, eller Helsinki som det egentligen heter. Det är en resa som våra kommunala politiker borde företa för att studera hur en stad som är tre, fyra gånger så stor som Umeå löst sin kollektivtrafik. De har spårvagnar som går med hög turtäthet. Enkelt, smidigt och rationellt. Det märks även i trafiken. Bilköerna är mindre, framkomligheten i staden större än, enligt min upplevelse i vart fall. i Umeå. Helsinki har dessutom ett klimat som inte nämnvärt avviker från Umeås. Spårvagnstrafiken har funnits i Helsinki i ca 100 år, eller sedan den tid när befolkningsunderlaget var ungefär som Umeås av idag.

Umeå borde göra som Helsinki. Bygg kollektivtrafiken spårbunden. Tekniken är beprövad och de spårvagnar som fungerar i Helsinki torde utan problem fungera även i Umeå. Det behövs inte speciellt många linjer för att fånga in det trafikflöde som krävs för arbetspendling i Umeå. En slinga Öst, en slinga Väst, en slinga Syd och en slinga Nord, så har man fångat in Universitet, Teg med flygplats, Ersboda och Umedalenområdet. Den ringled som planeras kring Umeå kommer aldrig att kunna lätta på trycket i Umeå. Umeå som stad är och förblir, vilket trafikplanerarna verkar glömt bort, planerad utifrån att det skall finnas biltrafik för att kunna röra sig mellan de olika stadsdelarna.

Med avgångar var sjunde eller femtonde minut betraktas spårvagnarna i Helsingfors som Helsingforsbornas fötter. Snabbt enkelt, smidigt, långsiktigt hållbart och en betydligt bättre lösning än elilar.

En kommentar

  1. Dag Lindgren

    Spårvagnar är farliga. De kan inte väja och har lång bromssträcka och går delvis där det är mycket gott om fotgängare. Min dotter blev påkörd av en spårvagn för fyra månader sedan. Sjukskriven på heltid tre månader men nu tillbaks till arbetet på 25%.
    Hellre elbussar som är bra som ide även om det varit mycket stora problem med Umeås elbussar. Och man bygger inte fast sig i ett system för ett sekel som med spårvagnar. Men även elbussar tycker jag Umeå skall vänta några år att köpa fler eftersom erfarenheterna varit dåliga.
    Helsingfors har haft spårvagnar i hundra år och är en miljonstad. Det kan finnas goda skäl att hålla nätet vid liv. Men jag avråder från att bygga ett nytt nät i Umeå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>