Källkritik

I Umeå Tidnings senaste nummer finns ett helt uppslag omkring, det rinner ned till detta, ”källkritik”. På en uppslaget påstår en företrädare för en organisation som kallas ”Internetstiftelsen i Sverige” (IIS) att vuxna över 35 år saknar tillräcklig kunskap av källkritik. Vad är då källkritisk förmåga som vi över 35 år anses sakna? Varför inte gå till en oberoende källa, Nationalencyklopedin, och se hur de definierar källkritik. Eller är kanske NE inte en källa som är tillförlitlig?  Bättre med Wikipedia?

Källkritiken baseras på ett antal central moment. Identifikation av källan, vem är upphov till källan, hur har den uppstått och vad är avsikten. Därefter skall källans äkthet bedömas det vill säga om källan utsagor svarar mot vad den säger sig vara. För att fastställa detta används tre kriterium: Samtidighetskriteriet- har källan närhet eller kunskap om den information den förmedlar, Tendenskriteriet- har källans upphovsman ett intresse att påverka en opinion i en bestämd riktning och slutligen Beroendekriteriet- finns ett beroendeförhållande till olika källors samstämmiga uppgifter.

Denna förmåga till analys saknas uppenbarligen hos alla över 35 år. Så systematiskt som källkritiken  beskrivs ovan är inte vardagen. Men det finns en faktor som brukar kallas förförståelse som påverkar vår bedömning av informationsflödet. Erfarenhet, har jag sett eller hört om detta tidigare, allmänbildning, är informationen trovärdig utifrån tidigare inhämtad kunskap, känns information som en sammanhållande enhet eller är det något som ryckts ur sitt sammanhang ( en inte alltför ovanlig företeelse i politiska sammanhang) är den som förmedlar informationen trovärdig, vilka erfarenheter har jag av informationslämnaren och slutligen kan man se ett underliggande syfte med informationen.

Så tillbaks till artikeln och rubriken, ”Otillräcklig digital kompetens hos vuxna” Det vill säga definierad som alla över 35 år. Ett påstående som bottnar i ett definierande att personer över 35 år saknar källkritisk förmåga och datorerfarenhet. Källkritik, IIS är en stiftelse som ansvarar för domännamnen .se och ansvarar för driften av toppdomänen .nu. Affärsidén är att ”leverera ett unikt och attraktivt domännamn” samt att de har en vision att utveckla nya produkter, stärka varumärket IIS, öka domännamns försäljningen.  De tillhandahåller även utbildningar. För att råda bot på dessa brister hos 35 plussare anordnas ett utbud av texter och filmer på sociala medier, framförallt Facebook. (Sic)

Allt fler unga slutar att använda Facebook och detta sprider sig  även till äldre. Det är trickigt att avregistrera ett Facebook konto, men det går. Även jag som är 35 plus med råge har lyckats.

Källkritik handlar också om förmåga att se igenom de mediadrev som med jämna mellanrum dyker upp. Där en fjäder görs till en höna och slutligen en hel hönsgård. Vad är syftet med drevet?  En allmän indignation över en separat händelse, rena hämndaktioner, lösnummerförsäljning mm? Alla går åt samma håll, inge vågar ha en avvikande uppfattning för att inte själva hamna i stormens öga. Ett annat lämpligare ord för mediadrev är lynchmobb. Det här ställer höga krav på media och journalister. Svårt i en tid av pressad ekonomi som inte tillåter mer djuplodande analyser, svårt när allt i nyhetsväg har en kort bästföredatum och svårt när alla medier springer åt samma håll. Vi närmar oss nu ett val och då krävs av oss alla en osedvanligt stark portion av källkritik. Vad ger den information som jag söker? Partiledardebatter, pamfletter, reklamfilmer från politiska partier eller media rent allmänt? Det blir ännu mer intressant när frågor som var tabubelagd i föregående val plötsligt upplyfts till centrala frågor i denna valrörelse.

Det finns bara en ingång till ett källkritiskt förhållningssätt och det är en bred allmänbildning. Och den skall grundas redan i skolan.

 

En kommentar

  1. Lars Flemström

    Journalister har ingen utbildning i källkritik. Det är bara som de själva tror. Deras mantra ”sant och relevant” har inget att göra med källkritik och är dessutom självmotsägande. Allting om skadar den politiska motståndaren är ju ”relevant” även om det inte är sant. Inom den historievetenskapliga forskningen bedriver man källkritik, och jag har faktiskt en utbildning i det ämnet från Uppsala universitet. Men källorna är många gånger så osäkra så att man inte kan dra några säkra slutsatser. Om man då hoppar över det tidsskedet blir det också fel. Kan det verkligen ha gått hundra år utan att någonting alls har skett, när man vet att en våldsam revolution inträffade i början av nästa hundraårsperiod. Som en blixt från en klar himmel…

    När sedan ansvarige utgivaren tar publiceringsbeslut, är motiveringen ofta ”allmänintresset”, även om det är rent förtal. ”Allmänintresset” är i praktiken allting som höjer upplagor och tittarsiffror. Rent allmänt torde äldre människor ha lättare än yngre att genomskåda mediadrev och fake news. Äldre har ofta egna minnen, om inte alltid från själva händelsen, men dock av medias rapportering direkt efter händelsen, innan reportrarna insåg hur händelsen skulle kunna komma att utnyttjas i kommande valrörelser.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>