Fake news

Fake news är ett begrepp som får större och större utrymme i media. Falska nyheter, som är ett mer adekvat begrepp eftersom vi bor i Sverige, finns i alla former alltifrån rena foliehattnyheter till mer subtila varianter. Men eftersom det nu finns falska nyheter så måste det rimligen också finnas ”Äkta nyheter”. Hur vet man då om en nyhet är äkta eller falsk? Och var går gränslinjen. En äkta nyhet borde rimligen vara helt fri från nyhetsförmedlarens egna subjektiva värderingar, helt frikopplad från alla politiskt betingade hänsynstaganden och värderingar, inte ta vare sig kulturella, etniska eller religiösa hänsynstaganden och slutligen genomgått en minutiös faktakontroll innan nyheten publiceras.

Det säger sig självt att detta är en omöjlighet vilket gör att det finns en ganska bred gråzon där övergången från eller till falska nyheter inte är självklar. Nämn ett enda media som är helt fri från politiska hänsynstagande, reporterns eller nyhetshusets egna värderingar eller där nyhetsvärdet värderas utifrån andra faktorer än rena fakta. Dessa medier existerar inte.

Den första vågdelaren är vad skall publiceras och inte, det vill säga valet av nyheter. För det är fullständigt klart att det hela tiden sker ett urval i nyhetsflödet. Om nu någon annan gör ett annat urval är det då falsk nyheter? Den här vågdelaren blir dessutom extra tydlig när mediahusen, nu menar jag de som dominerar nyhetsflödet är så starkt koncentrerad till framförallt Stockholm. Speglar dessa relevanta nyheter för hela landet eller är de enbart präglad av det umgänge och det resonemang som finns inom en begränsad  grupp. Metoo avslöjandena visar på olika dimensioner, men vad som frapperar är vilka sjuka subkulturer som finns inom media, artist och kulturvärlden. Inställningen till användande av narkotika, det vill säga stöd till de kriminella nätverken, synen på samhället i stort och bugandet för maktstrukturer är i en egen dimension. Det som är mest påtagligt i dessa avslöjanden är att det inom denna grupp som agendan för vad som är en nyhet sätts. Det påverkar vad som ses som en nyhet. Vad som definierar samhället och dess problem. Genom Facebook och Twitter skapas den egna nyhetsvärden som många gånger ligger till grund för vad som blir en ”äkta nyhet”.

Var och en får själv värdera var någonstans i gråzonen som de egna favoritmedia ligger. Men det är inte bara vid ett enstaka tillfälle som man känner att något led i nyhetsrapporteringen saknas. Å andra sidan så skulle nyheten inte vara en lika stor och tillspetsad nyhet om det ledet tas med. Vad som kännetecknar en sådan rapportering är när en huvudnyhet under några dagar upprör ”alla” för att sedan bara försvinna fullständigt. Nu är det valår. Det är förmodligen mycket små problem för personer som inte bygger hela sitt informationsflöde på vad som sägs inom olika Facebook grupper eller Twitter konton att avgöra vad som är en falsk nyhet. Problemet blir när nyheter som är tendensiösa får genomslag i större publika medier. En fråga som man alltid måste ställa sig är det en nyhet som ligger mitt i eller mer åt det vita hållet i gråzonen. För all nyhetsrapportering är på ett eller annat sätt färgad av redaktionen eller den enskilda reporterns referensram. Det är bara att titta på hur tidningarna definierar sig själva. Liberal press, arbetarpress mm.

Fake news går att hantera men gråzons nyheter är svårare att se igenom.

En kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>