Vem får äta?

Vem får äta och vad skall vi äta? Frågan kan vara irrelevant med tanke på det överflöd av livsmedel som  omger oss. Dagens svenskar kan kosta på sig att vara rätt petig i vad som kan accepteras som föda. Ingen laktos, ingen gluten, inga animaliska produkter men gärna processad soja, konstgjorda drycker som kallas mjölk, för varje år drycker det upp nya produkter som de mest miljönyttiga, de klimatsmartaste och framförallt mycket bättre än allt som vi tidigare konsumerat. Allt går att sälja med mördande reklam.

I en dystopisk framtid, och det är inte speciellt avlägsen kommer pågående klimatförändring att höja jordens  medeltemperaturen så att odling blir omöjlig, eller i det närmaste omöjlig i de folkrika områden som omger ekvatorn och då framförallt i Sydostasien. Samtidigt ökar levnadsstandarden för den befolkningen och de vill ha del av del överflöd av mat som vi vant oss med. Mer kött, mer kyckling, mer fisk. Den här kombinationen, ökning av jordens medeltemperatur och ökad levnadsstandard kommer att medföra, med största snorlikhet , att en akut brist på livsmedel uppstår. Och det inte i övermorgon utan mer sannolikt i morgon.

Samtidigt gör vi i Sverige allt för att motarbeta våra egna möjligheter till självförsörjning. Odlad mark skall återbeskogas och i stället skall industriområden i städer utnyttjas i odlingshänseende med hjälp av artificiellt ljus och konstgödsel. Det låter som en saga men det är vad ”stadsolarforskare”  på allvar föreslår. Om det skulle misslyckas så kan vi alltid förlita oss på att länder som Brasilien fortsätter att hugga ned regnskog för att odla soja.

När man nu från politiskt håll beslutat att Sverige skall vara helt fosilfritt år 2030 kan man faktiskt kräva en mer konkret plan för hur detta skall kunna genomföras i stället för visioner och önsketänkande. Hur skall vi odla, hur skall vi få fungerande transporter hur skall vi få fram tillräckligt med energi för att försörja elfordon som skall ersätt de fosildrivna, hur skall vi leva och bo? Skall landsbygden överhuvud taget ha någon roll i detta framtida samhällen som ligger enbart 11 år framåt i tiden.

Men det är klart med politiker som inte har mer begrepp landet utanför Stockholms tullar än exempelvis Liberalerna. Deras tänkta slogan ”det skall vara lika lätt att ta tåget till Paris som till Piteå” låter bra. Problemet är bara att till Piteå går ingen järnvägsförbindelse. Hepp.

En kommentar

  1. Jonsson

    Matfrågan är befogad. Under missväxt- och svältåren på 1860-talet var det Londons droskhästar som fick äta svenskt spannmål. Medan bl a norrlänningar dog i svält – de hade inte råd med överpriserna (B. Elmbrant, 2019). Förhoppningsvis är det en vandringssägen att svenska pensionärer tvingas livnära sig på den billigaste hundmaten. Jag är okunnig om dessa produkters näringsinnehåll, men man bibehåller kanske ett vackert hårsvall som tröst främst för utebliven smakupplevelse.
    Jag tänkte slå till på billig pasta igår. Men, den innehöll spår av soja, så det blev ingen affär.
    Hur provinsen Sverige ska lyckas ta hem importvaror bl a livsmedel framöver – det förblir en stor gåta. Flygledes verkar uteslutet och sjövägen måste nog vara helt el- och vinddriven. Exporten blir kanske en fråga för de klimatsmartaste – de mest knipsluga Mp-politikerna?
    Försvaret kan också komma att få problem. Det blir inte ens tal om ett slag i luften om flygplan och helikoptrar ska omfattas av soppatorsken.
    Lösningen kanske är att hyra in lojala resurser utrikes ifrån som tar CO2 utsläppen på sina länders konton.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>