Stockholmare kör mest bil-felaktigt?

Av , , Bli först att kommentera 18

Med statistik kan man formulera vilka påståenden som helst. Samma underlag kan tolkas på helt olika sätt beroende på vad som lyfts fram och vad som utelämnas. Nu ha en analys gjorts om hur det egentligen är med Stockholmares bilanvändare. Genom att först titta på körsträckan för privatägda personbilar och sedan även företagsägda bilar så har analytikerna kommit fram till att Stockholmare kör minst antal mil per bil och innevånare. Mest kör man i Jämtland.

Ergo, vilket skulle bevisas. Det är på landsbygden som de största utsläppen av koldioxid sker baserat på personbilstrafik. Det pågående bensinupproret är därmed också något som kan definieras som allmänt gnäll från ”bystan”

Men vad visas egentligen i statistiken. Stockholmare kör personbil 588 mil och Jämtlänningar, som kör mest, 791 mil. Alla personbilar är då inberäknade, även företagsägda. Helt rimligt eftersom så kallade förmånsbilar är betydande i Stockholm. Samtidigt borde Stockholmares bilanvändande vara ännu lägre med tanke på hur, jämfört med Jämtland och övriga landsbygdslän, den väl utbyggda och statligt subventionerad kollektivtrafik som finns i Stockholm. Tunnelbana, pendeltåg och lokalbussar.

I Stockholms län finns 931771 personbilar i trafik och i Jämtlands län finns 73781 personbilar i trafik. Totalt finns i de fyra nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland, det vill säga mer än halva Sveriges yta, 485771 personbilar i trafik. I princip hälften av antalet i Stockholm. Om nu Jämtlänningarna kör 791 mil per bil och år så rullar Jämtlänningarnas bilar 58 miljoner mil per år. Stockholmarnas bilar å andra sidan rullar 547 miljoner mil per år. Om man använder Jämtlands milantal och applicerar det på de fyra Norrlandslänen så kör vi Norrlänningar 384 miljoner mil per år, det vill säga långt ifrån Stockholmares bilåkande..

Det blev många siffror men det visar på ett tydligt mönster. Går det att hitta en vinkling som flyttar fokus från Stockholm och den befolkningskoncentrationeens belastning på miljön så används varje halmstrå. Egentligen visar det att Stockholm inte på något sätt betalar för sin miljö- och klimatskuld. När det nu gäller drivmedelsbeskattning skulle det rimliga vara att lokalt i Stockholms län skulle drivmedelsbeskattningen höjas med 10 kr per liter och i norrlandslänen sänkas med 5 kr per liter. Och det skulle utan problem fungera genom att lägga skatten direkt på mackarna.

Det är dags att Stockholmare börjar använda sin väl utbyggda kollektivtrafik. Fungerar det i en megastad som Tokyo som borde det inte vara något problem i en , i jämförelse med Tokyo, landsortshåla som Stockholm.

 

Bli först att kommentera

Vi lever sååå billigt på landsbygden

Av , , 2 kommentarer 26

Det började för några decennier sedan när en socialdemokratisk Stockholmsminister var i Åsele, tror jag att det var, och försvarade skattehöjningar på drivmedel och fordon. Hon tyckte att det inte var någon fara för landsbygdsborna eftersom här upp i Norrland lever vi sååå billigt. Vi äter sååå mycket soppa. Det gör man uppenbarligen inte i Stockholm. Där duger bara oxfilé.

Den idévärld som ministern förfäktade har vuxit sig så stark att Dagens Nyheter på ledarsidan den 15 maj förfäktar något i samma anda. De skriver i sammandrag att ” Människor utanför städerna framställs ju ofta som isolerade förlorare i ett stats- och laglöst land, och det är dumt. För det är inte synd om folk på landsbygden. de har själva valt att bosätta sig där, och det är ett liv som har en rad fördelar. Man kan bo stort och billigt, och naturnära. Livet på landet är också förknippad med gemenskap. och en frihet och en långsamhet som inte är så lätt att finna i staden.”

Dagens Nyheter är en av det som kallas rikstäckande tidningarna. Det som de förfäktar på ledarsidor och vilka debattartiklar som tillåts publiceras i tidningen påverkar våra politiker och övriga medier högst avsevärt. Inte sällan hänvisas till att ”folk tycker”, det vill säga kompisarna på kvarterskrogen på Södermalm. Så när de uttrycker sin uppfattning om hur ”folket på landsbygden” har det, så är det en spegel av vad våra politiker anser och vad som komma skall.

Nåväl, låt oss titta på de påståenden som görs. Vi bor stort och billigt. OK, vi har inte ettor på 28 kvm, men å andra sidan har vi inte den värdetillväxt på vårt boende som man har i Stockholm. Där skapas miljonärer på löpande band genom boendet utan att de som äger bostaden behöver lyfta ett finger. På landsbygden finns många som har fastigheter som inte är säljbara, vilket innebär att ägare får fortsätta betala fastighetsavgift baserad på en ständigt stigande fastighetstaxering.

Vi har lugn, gemenskap och bor naturnära. Självklart har vi gemenskap eftersom samhället har abdikerat och villkoren för att få livet att fungera är att vi gemensamt löser det som är en självklarhet i staden. Underhåll av vägar, snöröjning mm. Vi har lugn, det är en ironi. Våra barn bussas, för vissa i timmar, för att komma till skolan, det krävs en omfattande planering för att handla, besöka sjukvård eller tandläkare, skjutsa barnen från lugnet till kompisar eller diverse aktiviteter. Vi har inte som Stockholmare, även om de flesta rikspolitiker verkar tro det, tunnelbana, pendeltåg och bussar som går var femte, tionde eller femtonde mnut. En kollektivtrafik som vi på landsbygden finansierar med våra skattemdedel, för det är inte så att Stockholmarna själva betalar för kostnaden.

Att vi på landsbygden bor i ett stats- och laglöst land illustreras väl av ”Norrlandspolisen” där det framgår att 600 poliser av, jag tror det är 20000 bevakar mer än halva Sveriges yta. Att staten abdikerat från landsbygden är ingen hemlighet. I Stockholm finns hundratusentals statliga arbeten, många med en angelägenhet som gamla tiders beredskapsjobb. Till Stockholm ansamlas resultatet av allt det arbete som utförs över hela landet och där förslösas pengarna på extrema löner och utdelningar som inte säkerställer företagens långsiktighet.

Jag tycker att L Östling hade rätt när han ifrågasatte, vad fan får jag för skattepengarna. För oss på landsbygden, inte ett dugg. Vi är en skattemässig mjölkko. Med ständigt nya innovativa skattelösningar som skall öka belastningen för oss landsbygdsbor. Det finns ingen klyfta mellan stad och land hävdar vissa. Då ser de inte landsbygden eftersom klyfta breddats och är så djup att man inte klarar av att se över den.

För övrigt, ledarskribenter på DN, så sätter man aldrig kommatecken för ett och. Men det är kanske fel eftersom det har jag lärt mig i en landsbygdsskola.

 

 

2 kommentarer