Etanolsatsningen

Av , , 2 kommentarer 5

Etanolbilarna skulle frälsa världen. Åtskilliga miljarder i skattepengar skyfflades in i ”etanolsatsningen”. Krav ställdes på att i princip alla bensinmackar skulle ha tillgång till etanolbränsle. Miljöpartiet var de som ivrigast ställde detta krav. Tusentals bensinmackar lades ned på grund av detta och landsbygdens redan bristfälliga samhällsservice försämrades ytterligare. ”Miljöbilspremier” beviljades för inköp av etanolbilar. Undrar om någon beräkning gjorts av samhällskostnaden för detta fiasko. För i slutänden är det så att etanolen inte framställs i Sverige, annat än marginellt. Merparten av all etanol är importerad

Nu har vi nästa stora begivenhet. Elbilar och biogasbilar. En elbil kostar i klimatutsläpp i sin produktionen lika mycket som en gammal Volvo 245 bidrar med under hela sin livslängd. Krav börjar återigen att resas på att en anpassning av samhällsstrukturen skall ske för att tillgodose behoven för el och biogasbilar.

Samtidigt har vi i Sverige en tillgång som i princip är obegränsad. Skogen. Allt som idag framställs med olja som bas kan framställas av skogsprodukter. Skoglig råvara kan även ersätta en rad andra energi och klimatkrävande produkter. Vad sker då med vår skog. Vi bildar naturreservat på löpande band. Utan att det finns bakomliggande naturvärden utan det finns ett ”arealmål” som måste, enligt någon stor tänkare, uppfyllas. Använde de hundratals miljoner som idag går åt till reservatsbildning till satsningar på skoglig forskning. Där gör den bättre nytta. I Piteå har det under många år bedrivits forskning runt biodrivmedel från skog. Resultaten är entydiga. Det går att skala upp försöksanläggningen till fullskalig produktion. En produktion som kan tillgodose stora delar av vårt behov av drivmedel. Men det saknas pengar och det saknas stabila spelregler från samhället.

Det går alldeles utmärkt att i såväl bensin som diesel blanda i tallolja eller motsvarande. Det görs redan idag. Det är dessutom ett krav från staten om ökad inbladning av biobaserad råvara i vårt bilbränsle. Skogen kan tillhandahålla och förse raffinaderierna med behövlig råvara. Men då krävs också att en utbyggnad av produktionsförmågan sker, att det satsas på forskning. Det är lite av en skam för ett land som Sverige att vi idag i stället använder palmolja, en produkt som framställs med, många gånger tveksamma metoder.

Etanolbilssatsningen, detta monumentala fiasko, borde ha lärt våra makthavare en sak. Långsiktiga stabila lösningar baserad på inhemsk produktion är att föredar i stället för dessa ”quick fix” som etanol-, el- och biogasbilar. Börja tänka långsiktigt och vad som är bra för hela Sverige. Inte bara vad som är genomförbart i de större städerna.

2 kommentarer

Återvändande IS terrorister

Av , , Bli först att kommentera 10

En smått obegriplig debatt har blossat upp omkring återvändande IS terrorister. För det är terrorister och inte krigare, möjligen det föraktliga klientel som kallas legosoldater. Vår kulturminister har hänvisat till att i Umeå tar vi väl hand om dessa. Jag har lite svårt att förstå detta att vi med skattemedel understödja en ”återanpassning” av vuxna individer som valt att ge sig av till ett annat land och där idka terror. För det är vad det handlar om. Mord, avrättningar, våldtäkter, förstörelse av tusenåriga kulturminnen och hållande av, oftast minderåriga kvinnor i renodlat slaveri. Det är tydligen frågan om ett antal hundra som nu kommer tillbaks till Sverige med svansen mellan benen. Och med sedvanlig svensk syn på dylika fenomen så är det givetvis synd om dem. Inte om offren som de förorsakat lidande och kanske livslångt trauma för. Det finns en orsak till den flyktingvåg som kommit från Syrien och IS är en del av den förklaringsvariabeln.

Det är ett hån mot alla dessa som plågats, fått se sina anhöriga mördas och våldtas, som fått hela sitt liv sönderslaget att vi i Sverige uppenbarligen inte betraktar detta som krigsbrott. Det finns en internationell lagstiftning mot krigsbrott. Att Sverige inte vill pröva alla återvändande IS terrorister mot den lagstiftningen är uppenbart. De återvändande IS terroristerna skall omedelbart arresteras och de skall granskas utifrån deras gärningar och om det de deltagit i är krigsbrott. Inte hålla på att tjafsa om det är frågan om brott mot en nationell lagstiftning om terrorbrott.

Låt vara att det kan vara svårt att leda till bevis om och att de begått krigsbrott, men det är en skyldighet för oss som demokrati att faktiskt pröva frågan. Det är inte en fråga om ”islamofobi” som är svaret på allt som liknar krav eller ifrågasättande av det som sker i islams namn. Det är dessutom viktigt för alla i Sverige boende muslimer att markera att detta utgör en liten klick av alla muslimer i Sverige. En klick som missbrukat religionens namn. Med tydlig markering så kanske även de mer militanta religiösa grupperingar som verkar här i landet får lite svårare att värva nya medlemmar till sin terrorverksamhet.

Sedan skall vi inte glömma att Sverige är ett land som emottagit och är beredd att ge skydd för delar av de miljontals flyktingar som kommit från krigets Syrien. En syrisk familj som tvingats fly från våld och rena krigsbrott riskerar alltså att få träffa på någon av de IS terrorister som kanske varit med och dödat eller våldfört sig på familjen eller familjemedlemmar. Treorister som genomgår ett ”återanpassningsprogram” omhuldade av naiv svensk konfilkträdsla. Tänk dig själv hur trygg du skulle vara om du som flykting plötsligt träffar på och kan identifiera en mördare i ett land du uppfattat som tryggt.

Bli först att kommentera

Treenigheten

Av , , Bli först att kommentera 12

Det finns en symbiotisk treenighet  i form av politiker-media-medborgare. När den fungerar som den ska så är demokratin fulländad.

Politikerna är folkvalda och har sitt uppdrag av väljarna. Politikerna förväntas vara oförvitliga och orädda. Politikerna förväntas ha en klar ide om vad de vill åstadkomma. Politikerna förväntas även ha förmåga att utöva den makt som lagts i deras händer utan att snegla på opinionssiffror eller rädas för mediala vinklingar som kan skada eller ifrågasätta deras image.

Media har sin makt av att kunna attrahera en publik som är beredd att betala för att lyssna på deras analyser. Media förväntas att inte sortera eller sålla i ett nyhetsflöde utifrån politisk hänsyn eller egen agenda. Media förväntas att göra rapporteringar utan att denna tippar över i en sensationsjournalistik. Media förväntas fylla rollen som tredje statsmakt genom att vara obunden till politiker och/eller politisk uppfattning. Medierna förväntas respektera den demokratiska processen.

Medborgarna förväntar sig att politikerna faktiskt gör vad de utlovat. Medborgarna förväntar sig att media också rapportera vad som händer i samhället på ett öppet och transparant sätt, ungefär som i eden i en domstol, att intet förtiga, lägga till eller undandra. Medborgarna har sin makt i valprocessen och i sin mediekonsumtion.

Det har skett ett mycket omtumlande systemskifte för såväl politiker som media under det senaste året. Plötsligt upptäcker såväl media som politiker att medborgarna inte accepterar att bli satta vid sidan om. Att medborgarna inte finner sig i att bli ”undervisade” i vad som är rätt och fel. Att medborgarna inte accepterar att de inte tillerkänns egen tankeförmåga, analysförmåga eller att självständigt kunna bilda sig sin egen uppfattning baserad på tillgänglig information. Det vill säga förmåga till källkritik

Lokalt har vår länstidning VK gjort ett antal hedervärda insatser i form av granskande journalistik. Studiefrämjandet och nu senast Umeå Kommuns minst sagt besynnerliga syn på vilka frihetsgrader som tjänstemän och politiker kan kosta på sig med mina och dina skattepengar. Plötslig uppstår en situation där våra politiker rycks ur sin bekvämlighetszon. De är svarslösa inför det slöseri som uppdagats. Sådana här relationer skall vi väl inte ha mellan media och politik. Reaktionen från politisk och tjänstemannaledning inom Umeå kommun visar på nödvändigheten av granskande journalistik.

Den politiska och högre tjänstemannaorganisationen världsfrånvända och insiktslösa reaktionerna på slöseriet med skattemedel inom kommunen visas allra tydligast i ett uttalande om att ”tjänstemännen måste få bygga sitt varumärke”. Inom Region Västerbotten finns många individer som lär behöva bygga sitt varumärke.

Bli först att kommentera

Debattera detta på VK Debatt

Av , , Bli först att kommentera 4

Under ordet fritt kommer i stort sett varje dag ett inlägg som, förmodligen, valts ut av Ordet fritt redaktionen som ett lämpligt inlägg att debattera. Glad i hågen går man så in på Vk.se och söker detta inlägg. Mycket riktigt finns det där, men sen. Hur kommer man åt att läsa vad som sagts under detta ämne som skall debatteras? Via Facebook eller någon annan kanal? Jag kan definitivt inte hitta en ingång där jag kan läsa debattinläggen. Möjligen är jag för dum så jag inte förstått hur man går tillväga. Kanske en lite förklaring och instruktion kunde avhjälpa problemet.

Bli först att kommentera

Regionkommun Västerbotten???

Av , , 2 kommentarer 18

Efter lindrigt sagt massiv kritik av fenomenet Region Västerbotten finns nu starka krafter för att lägga ned verksamheten. Alla verkar ha förstått hur det sticker i ögonen på skattebetalarna att en verksamhet som är fullständigt odemokratiskt varje år kan stjäla pengar från sjukvården. Alla utom de som är verksamma inom Region Västerbotten. Där fortsätter nyanställningar med flera annonser varje månad. Som om inget hänt.

Landstinget har under årtionden, även före Region Västerbottens tillkomst, byggt upp en parallell organisation till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen torde vara den som är bäst skickad att hantera länsövergripande struktur-,utvecklings- och näringslivsfrågor. Problemet är att vårt län, liksom andra län, har en uppsjö av avsatta politiker som måste hitta en sysselsättning. Därför skapades detta vuxendagis som kallas Region Västerbotten. Jag skulle vilja veta en enda, endast en enda, fördel eller framgång för länet som tillkommit enbart för att vi haft Region Västerbotten. Det finns inte, allt som sker i länet med bredband, infrastruktur, näringsliv etc sker med eller utan Region Västerbotten.

När nu det finns så kraftigt ifrågasättande av Region Västerbottens existens har även styrande politiker i Landstinget vaknat till liv och meddelat att Region Västerbottens tjänster kanske inte behövs. Vad händer då? Jo, en ny Region Västerbotten skall uppstå under namnet Regionkommun Västerbotten. Allt för att alla dessa före detta politiker skall ha fortsatt försörjning på sjukvårdens bekostnad.

Lägg ned Region Västerbotten nu. Avskeda alla anställda. Ta en diskussion med Länsstyrelsen och landshövdingen om rollfördelningen mellan Landstinget och Länsstyrelsen. Länstyrelsen är statlig, styrs via uppdragsbrev från regeringen och har en mycket långvarig erfarenhet av regionala frågor. Det är den naturliga kanalen för regional utveckling. Inte vare sig Region Västerbotten eller Regionkommun Västerbotten. De arbetsuppgifter som anses nödvändiga för utveckling av länet kan nog innebära att Länsstyrelse behöver förstärka sin organisation. Frågan är bara om alla de som idag är anställda av Region Västerbotten verkligen behövs, om deras speciella kompetens efterfrågas. Om inte så finns en annan arbetsmarknad.

Detta med Landstingets verksamhet som inte är sjukvård, det enda som motiverar rätten till skatteuppbörd är en klar valfråga. Inte en krona till annat än sjukvård så länge som sjukvården behov inte är fyllda. Klarar inte Landstingets politiker av att hantera detta så finns bara en enda väg att gå. För över sjukvårdens uppgifter till staten. Först då kanske vi får en över landet jämställd sjukvård och vi slipper uppleva mer det som skett i Sollefteå. Jag gissar att Region Västernorrland sitter i orubbat bo trots de kraftiga inskränkningar som sker i det länets sjukvård.

 

2 kommentarer

Västerbottensveckan

Av , , 1 kommentar 13

Stefan Löven har valt att inte delta i årets Almedalsvecka. Mycket klokt. Almedalsveckan är ett vuxendagis för politiker och journalister med liten eller ingen nytta för de skattepengar som där förslösas. Även från vårt län måste ”alla som är något” delta för att visa upp sig. Jag tycker att vårt läns politiker och politikerstyrda organisationer skall följa Stefan Lövens exempel och i stället för Gotland fokusera på de som legitimerar deras existens, väljarna i vårt län.

Gör en Västerbottensvecka i, exempelvis Lycksele, som ligger rätt centralt för vårt län. Låt politikerna visa upp sig och de politiska organisationerna som verkar i skymundan utan egentlig insyn, framträda. Vi har ett antal riksdagsmän som sitter på länets bänk i riksdagen. De tillhör idag, med något enstaka undantag, osynliga klubben. Ge dessa ett forum för att presentera sina idéer för vad de vill göra i rikspolitiken för vårt län, och vad de åstadkommit sedan föregående val. Länsstyrelsen och kommunerna torde också ha en hel del att bidra med när det gäller länets framtida utveckling och hur de ser på länets möjligheter. Region Västerbotten får även en möjlighet att utveckla varför de existerar på bekostnad av länets sjukvårdsresurser och kommunal omsorg. Inte minst viktigt nu när alla partier verkar vara överens om att organisationen skall läggas ned, men enbart för att likt fågel Fenix återuppstå igen.

Eftersom vi nästa år har ett val vore det på sin plats att göra en Västerbottensvecka redan i år. Avboka Almedalen och satsa helhjärtat på Lycksele. Förutom demokratisk närhet så stannar vårt läns skattepengar inom länet. Att avstå från en ”informell och trevlig träff” på Gotland kommer inte att innebära någon som helst förlust för länet och dess skattebetalare. Visserligen är kanske en Västerbottensvecka inte lika hipp för de politiska företrädare som vill ta en öl i Visby i glada vänners lag, men börja med att bjuda in Stefan Löven. Jag tror att han kommer. En Västerbottensvecka ligger helt i linje med hans argument för att avstå från Almedalen.

 

1 kommentar

Skog och Malm

Av , , Bli först att kommentera 9

Vi har i vårt län stora skogsarealer. En skog som har ett enormt värde. I princip allt som idag har sin grund i petroleum kan ersättas med skogen som bas. Mycket av den bomull som idag används kan även ersättas med skoglig råvara.

Att det finns icke nedbrytningsbara mikroplaster i havet som hotar hela fiskbestånden, att bevattning sker som torrlägger hela sjösystem för odlingen av bomull, att vårt beroende av petroleumbaserade drivmedel inte minskas, att vi importerar och bränner sopor, att vi importerar etanol och kallar det för miljövänligt, uppräkningen kan göras hur lång som helst. Men grunden är den att vi som skogsnation valt att inte satsa vare sig tillräckliga forskningsresurser eller att våra politiker och beslutsfattare uppenbarligen inte inser vad vi kan göra med denna enorma tillgång är minst sagt märkligt.

Hur hanterar vi då skogen? Det som verkar vara viktigast är något som så vackert kallas ”ekosystemtjänster”, ett begrepp som få, om ens någon kan förklara, eller varför inte ”ekoturism”. Men omkring den hårda delen av skogen, det vill säga trä och trädelar, finns uppenbarligen ingen utvecklingspotential. Och de idéer som finns, och det är gott om dessa inom forskarsamhället leder inte till konkret utveckling. Detta trots att vi inte har någon verksamhet i övrigt som överhuvudtaget kan komma i närheten till de möjligheter som skogen ger. Redan idag svarar skogen för en nettoexportintäkt som är högre än någon annan verksamhet. Men, skogen har idag blivit något som skall ”bevaras” utifrån ytterst luddiga förutsättningar. De ”höga naturvärden” som finns i delar av skogen är sedan något årtionde redan skyddade. Idag sitter tjänstemän, med stöd av en Miljöbalk som lämnar mycket i övrigt att önska när det gäller rättssäkerhet, och ritar kartor över vårt län. Ett arealmål skall uppfyllas. Att alla dessa nya reservat, som ivrigt påhejas av diverse miljöorganisationer, samtidigt undanrycker möjligheter för landsbygdens utvecklig och framtiden möjligheter till användning av skogen verkar inte bekymra. Ett skräckexempel är Jokkmokks kommun, en kommun som är lika stor som mer än halva Skåne, och där nu upp mot 70% av kommunens areal är ”skyddad”. Ett ”skydd” som är en rent kolonial förhållningssätt till kommunen. Men det är klart, med dagens system för ersättning, så är det billigast att göra reservat här upp i norr.

Däremot, finns inga problem att på löpande band öppna nya gruvor i vårt län. Diverse lycksökare tillåts, utan tillräckliga finansiella muskler. att exploaterar vår natur. Där är det aldrig fråga om ”ekosystemtjänster eller ekoturism”, Värdet av denna gruvverksamhet är negativ. När dessa gruvor efter något år har lagts ned, därför att de som startat dem inte har ekonomi för att fullfölja, så står samhället för kostnaden. De skador på såväl natur som miljö som de förorsakar kan i princip aldrig repareras. Ta bara Blaikengruvan, som kommer att kosta hundratals miljoner i sanering. Konsekvensen av gruvdriften i Blaiken stäcker sig ganska långt. Blaiken är ett område där det sedan tidigare är känt att berggrunden innehåller höga halter av radon. Var ligger den samhällsekonomiska kalkylen för denna gruva? Enbart renskötseln inom området ger mer i samhällsekonomisk nytta än gruvdriften. Och de pengar som nu måste sättas till för att hjälpligt täcka det miljömässiga misstag som tillståndet att öppna gruvan medfört skulle kunnat användas bättre i skoglig forskning.

All satsning på forskning för att utnyttja den skogliga råvaran är långsiktig och all verksamhet som kan komma ur denna forskning är, till skillnad från gruvverksamhet, eller för den delen ”arealreservat”, något som ger bestående värde för länest och landsbygdens utveckling. Att avstå från de möjligheter som skogen ger, och att inte utnyttja dessa visar på läpparnas bekännelse, men i konkret handling ett ointresse, för såväl miljö som framtid. Men kanske är ett län som enbart består av naturreservat med ett antal gruvhål som skall saneras det som är länets framtid för våra politiker.

Bli först att kommentera

Sverige, Nordkoreas lärjunge

Av , , Bli först att kommentera 9

Så har Sverige förenat sig med länder som Nordkorea. Med samma syn på friheten på internet. Jamen, det handlar ”bara” om att förhindra nedladdning av upphovsrättsligt material. Svensk Riksdag har under att antal år krupit för och anpassat lagstiftningen till i första hand amerikansk film- och musikindustris önskemål. Vi har sett hur ungdomar jagats för fildelning med fullkomligt groteska skadeståndskrav. Vi har sett hur filmbolagen kunnat rent integritetskränkande spåra och köpa uppgifter från den lagring av internettrafik som tvingats fram via lagstiftning.

Nu har Pandoras ask öppnats i och med att svensk domstol har beslutat att det är helt i sin ordning att blockera internetsajter när en organisation eller affärsintressen bedömer att det inkräktar på deras intjäningsmöjligheter. Vad blir nästa steg? Vår eminenta kulturminister har fört fram tanken att begränsa Facebook. Det ligger i tiden att inte ha några betänkligheter mot fria media, fri tillgång till internet och skyddande av personuppgifter. Än så länge har inte Ipredlagen skrivits om, trots ett tydligt beslut i EU Domstolen.

Är det då synd om amerikansk film eller musikindustri? Det är de som ligger bakom domens tillkomst och som skapat möjligheter att blockera sajter. Inte det minsta. Den intjäning som film och musikbolag har, eller för den delen filmstjärnor och musikartister, får svenska bankers vinstnivåer att framstå som om de vore glada amatörer.

Det är dags att grundlagsskydda ett fritt internet, för det här är bara början. Klåfingriga politiker som vill visa sig ”handlingskraftiga” kan med ett pennstreck börja blockera olika internetsidor och tvinga nätens ägare med hot om vite att stänga misshagliga sajter. Domen i sig talar för en sådan utveckling. Det har enligt medieuppgifter kostat nätoperatören 4,5 miljoner i rättegångskostnader, vilket kommer att skrämma andra operatörer från motstånd när krav kommer på att olika internetsajter skall blockeras.

 

Bli först att kommentera

Det är skillnad på skit och skit

Av , , 1 kommentar 14

Den farligaste skiten kommer från enskilda avlopp. Det har vi kungsord på, eller åtminstone Havs-och Vattenmyndighetens ord. De enskilda avloppen står för all övergödning, de, kanske även lantbruket, orsakar all algblomning och måste snabbt åtgärdas. Det investeras som aldrig förr i minireningsverk, nya infiltrationsbäddar med fosforfällor och när inget annat hjälper, slutna avloppssystem. De nya enskilda avloppen har hög verkningsgrad när det gäller reningen, visserligen kan vattnets hårdhetsgrad påverka minireningsverkens funktion, men i huvudsak ger de hundratusentals kronor som ägare till fastigheter med enskilda avlopp investerar avsedd effekt. Ett minimum av gödningsämnen släpps ut i naturen.

Sedan har vi de 431 tillståndspliktiga kommunala, i huvudsak, reningsverken. De har, tillsammans med de kommunala avloppsledningsnäten, stora problem med något som kallas bräddning. Det vill säga när avloppsledningsnätet överbelastas och orenat vatten släpps rakt ut från reningsverken. Överbelastningen kan bero på exempelvis att de asfalterade ytor som är städernas signum, med dagvatten som leds in i avloppsnätet eller på bristfälligt underhåll av avloppsnätet och/eller reningsverk.

Är då detta något problem? Tja, enligt tillgänglig miljöstatistik så är utsläppen från kommunala reningsverk ca 240 ton fosor i hav och vattendrag årligen. Bräddningen från den kungliga huvudkommunen är 659000 kubikmeter orenat avloppsvatten och den värsta kommunen släpper ut 1112800 kubikmeter. Visst det går att åtgärda problemet. Få stopp på att orenat avlopp släpps ut i våra vatten. Men det kostar pengar. Pengar som kommunerna uppenbarligen inte har. Däremot är det inga problem att ställa krav på enskilda fastighetsägare. Där spelar det ingen roll om de har råd eller inte. Avloppet skall åtgärdas, om inte utdöms vite.

I Umeå kommun har vi nu en ny VA-strategi. Kan inte utläsa ur den att det skall finnas några problem med bräddning, att det kommunal avloppsledningsnätet behöver renoveras eller hur höga utsläppsnivåer av fosfor som går från reningsverken. Däremot skall fungerande högeffektiva minireningsverk ersättas med kommunal reningsteknik i många gånger långa ledningssystem. Kanske är Umeå kommuns reningsverk undantaget som inte har några miljöskadliga utsläpp.

1 kommentar