Förlorarnas alternativ

Av , , Bli först att kommentera 6

Nu har förlorarna, de missnöjda och ideologilösa i samhället fått ytterligare alternativ att sympatisera med. Folklistan är likt ”grisen i säcken”. Ingen vet riktigt vart det bär och vad som levereras. En sak kan man dock vara relativt säker på och det är att Skyttedal och Emanuel verkar ha som mål att ordna till sig bra jobb inom EU organisationen. Politikereliten Skyttedal och Emanuel är mot eliten. Det lockar också sympatier.

Har SD lyckats klara sig fram till att M, KD och L tog dem under sina armar kan möjligen Folklistan komma en bit på vägen eller hela vägen fram till ett Riksdagsparti 2026. Det finns många exempel på otippade utfall inom politiken.

När nu Folklistan dyker upp kanske det kan gå för SD som för Danskt Folkeparti när det fick konkurrens från andra partier som adresserade liknande frågor. Dessutom kan naturligtvis förändringar i väljarnas attityder och preferenser,  ha bidragit till nedgången för Danskt Folkeparti.

Folklistans populistiska retorik är lättare att förstå för dem som inte har så lätt att förstå. Folklistan ser ut som en Copy Cat på dem som känner sig Trumpna.

Handels affärslogik

Av , , Bli först att kommentera 3

Hej och välkommen in. I dag har vi billigt havregryn där du tjänar tio kronor. Högst två påsar per hushåll. Köp två betala för tre.

Som exempel på handelns affärslogik låter jag Coop och ICA detaljhandel vara exempel. Jag gör inte heller anspråk på att min illustration på något vis är fullständig.

En affärsidkares uppgift är att maximera sin vinst det vill säga vad som blir över på sista raden. Skälet är enkelt för affärsidkaren måste kunna utveckla sin verksamhet, göra nödvändiga investeringar och känna sig motiverad att ta de risker som finns med att vara företagare.

En butik för dagligvaruhandel har inte till huvuduppgift att erbjuda så billiga varor så att kunderna skall känna sig nöjda. Att det finns två stora aktörer på samma ort säkerställer inte heller en konkurrens som kan syfta till märkbart lägre priser. Tvärt om blir butikerna duktiga att följa varandra.

När de erbjuder speciella priser är de noggranna med att inte erbjuda för mycket utan ofta är villkoren ”högst två per hushåll”. Det rätta priset på en vara är det åsatta priset man kan köpa varan för. Det är inte ”riktpriset eller ordinarie pris” som är det rätta priset. Har vi hört det förut, ”du tjänar så och så mycket”? Man tjänar inte en krona på ett lägra pris utan utgifterna kan däremot bli något lägre.

I prissättningsstrategin ligger att sätta priser med den marginal som leder till att en varugrupp blir tillräckligt lönsam. Det kan innebära att en liten eller flera mindre prishöjningar kan leda till att varugruppen eller varan blir lönsammare trots att kunderna skulle komma att köpa mindre antal av varan. I ett företags verksamhet finns redovisningsmöjligheter att ständigt följa de olika effekterna av en prisförändring dag för dag.

Det talas inte sällan om att ”gynna lokal handel” och att på detta sätt vara lojal. Sådana incitament minskar när det finns möjligheter till alternativ. Det innebär att det inte är så långt till närmaste annan ort och annat alternativ. Många väljer att kombinera sin handel mellan att ”storhandla” då och då på annan ort men också att komplettera på hemorten. I en betydligt mindre ort mera avlägset uppstår inte sällan en betydande lojalitet.

I den utsträckning handelsblocket har egna ägda grossistbolag finns det alltid möjlighet att i viss mån styra hur intäkterna skall landa mellan butiks- och grossistled. Dessutom med några få stora handelsblock är det mycket svårt för en fristående handlare att ta sig in på marknaden. I grunden är dagligvaruhandeln i Sverige relativt effektiv med få stora detaljhandelsled och egna grossistled. Därav förhållandevis relativt god lönsamhet.

Klaga inte på handlaren denne gör alldeles rätt för sig att tjäna pengar på sin verksamhet. Däremot tror jag inte alltid på alla argument för prishöjningar. Och jag tror heller inte att priserna kan komma att sänkas i samma utsträckning som de ingående kostnaderna senare skulle sänkas.

Det bästa som kan hända för en affärsidkare är att folk i allmänhet genom information och ibland propaganda bibringas den allmänt svepande uppfattningen att ”priserna har gått upp”. Då är det bara att justera upp något. Fult eller? Nej, utan en smart möjlighet som inte får missas.

Kommunal avgiftslogik

Av , , Bli först att kommentera 1

Ny grön soptunna från Vakin

Kommunal avgiftslogik och sådana bestämmelser är ibland intressanta att analysera. Som exempel använder jag avfallskostnader för Vakin i Vindeln. Först vill jag slå fast att inom VA-kollektivet är avsikten att användare av tjänsterna står för sina kostnader. När en kommunal tjänsteleverantör som Vakin sätter sina priser bygger det på de fasta och rörliga kostnader som hör till tjänsten.

Exemplet är hushållsavfall i den gröna tunnan (restavfall) och den bruna tunnan (komposterbart). I vårt fall på Snövitsvägen gick vi över till egen kompostering av matavfall och hade därmed endast kvar den gröna tunnan. Efter en tid levererade vi färre kilo restavfall till den kvarvarande gröna tunnan. Som en effekt av detta innebar det att Vakin inte längre kunde fakturera oss lika stor summa avgifter. Om nu Vakin som ett antagande inte heller fick kostnadsökningar skulle de inte kunna finansiera systemet med den gröna tunnan till fullo längre. Oavsett orsaken så har Vakin i vart fall höjt både den fasta grundkostnaden för grön tunna och den rörliga kostanden per vikt med 17 procent respektive 27 procent. Vi tjänade inte några pengar på att lägga mindre avfall i den gröna tunnan. Dock bidrog vi till att skona naturen i att kompostera och sortera sopor för återvinning. Den sammantagna kostnadsökningen för hushållsavfall oss mellan år 2023 och 2024 blev den 23 procent. Beräknad årskostnad inklusive moms enligt Vakin är för oss 2 258 kronor.

Slutsatsen blir att om vi använder förre tjänster med mindre belastning för leverantören (kommunen eller entreprenören) kan det kosta konsumenten lika mycket eller mer. Den andra slutsatsen kan vara att miljöbelastningen blir lägre.

Ser vi till vattenanvändningen kommer kanske att använda mindre vatten men dock har det rörliga priset för vatten ökat med 6 procent inför 2024. En liter vatten kostar 0,02825 kronor då en kubikmeter kostar 28,25 inklusive moms. Det blir cirka 0,94 öre eller mindre för ett glas vatten. Billigt och friskt? Till detta kommer spillvatten och grundavgifter. Kostanden för år 2024 när vi förbrukar uppskattningsvis 116 kubikmeter för 9 275 kronor. Då är den fasta avgiften 5 997 kronor (grundavgift, spill och vatten, bostadsenhetsavgift och mätaravgift). Den fasta avgiften för vatten har därmed höjts med 5,2 procent. Det är lättare att förstå vattenräkning än elräkning.

Sammantaget redovisar Vakin avgifter och förbrukning och kommande uppskattade förbrukning kunden på ett bra sätt.

Andra Internationen

Av , , Bli först att kommentera 1

Första mötet i affären 2

Villnar körde ner till byns affär vid tvåtiden. Affären påminde något om gamla tiders lanthandel med allt från kläder, skruv, byggmaterial till livsmedel. Det luktade till och med lanthandel. Med en näst intill obetydlig något subliminal dansk accent frågade Villnar om möjlighet till bostbox. Expediten var en vildmarksklädd dam i femtioårsåldern.

Det finns lediga sådana men det beror på vilket storlek du behöver ha, sade expediten.
Bara för vanliga brev men jag kommer ändå inte att få så mycket post, svarade Villnar.
Är du ny eller bor du här sedan tidigare frågade expediten?

Jag kom i går eftermiddags så jag är verkligen ny här, jag tar och tittar runt i affären och lär mig vad ni har sade Villnar.
Det fanns ett mindre sortiment med kläder i synnerhet socker, handskar och mössor. Det fanns ett fullgott sortiment med livsmedel. Det var omkring femton mil till närmaste annan ort. Verktyg, spik, skruv och kontorsförnödenheter. Villnar stannade till vid hyllan med böcker. Är det något du saknar tar vi hem det, ropade expediten. Villnar fyllde två varukorgar. Han betalade och plockade ner det han köpt i några stora tygkassar. Han tittade upp på expediten och frågade, vad heter du?

Jag heter Leila, Leila Lundmark svarade expediten.Villnar observerade hennes raka hållning och något mörkare hy än han annars brukade se i de Skandinaviska länderna.
Jag heter Jan Ba.. förlåt jag svamlar, Villnar von Brockdorff heter jag. Jag stod och tänkte på en gammal vän som flyttat från Danmark till Sverige, han hette Jan, ljög Villnar.

Nu gäller det för mig tänkte Villnar att försöka vara Villnar von Brockdorff trots att jag varit Jan Bakker under många år.
Villnar von Brockdorff är det något adligt, frågade Leila? Villnar svarade lite tveksamt att det var något Tyskdansk av visst adligt slag.
Dessutom har du en fin accent och det låter inte som att du ens var från Sverige, sade Villnar.
Hon verkade både sympatisk och verkligen intresserad tänkte Villnar. Nyfiken men ändå på distans med en viss grad av integritet.
Sannolikt hade Villnar en mindre släng av lättare autism vilket han dock fått klart för sig först i vuxen ålder. Det hade han själv och med hjälp av en vän och psykiater kunnat konstatera.

Villnar beställde en stor snöstyrare, en mindre snöskyffel och en metallspade eftersom det han ville ha inte fanns hemma i affären. Innan han åkte tillbaka till stugan satta han sig ner och drack en kopp kaffe i kaffehörnan. Liksom djupt försjunken i tankar ryckte Villnar till när hon expediten frågade. Har du din familj med dig hit upp nu, frågade Leila? Nej jag har inte ens en hund som alla andra verkar ha här, svarade Villnar.
Villnars nya liv hade börjat.

Riskfylld fotografering?

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag har förtsått att det kan vara riskfyllt att fotografera. Men jag förhandlade med alla i Christiania som gjorde ett visst mptstånd. Nu är jag visserligen född i Danmark vilket hjälpte till i språket. I Christiania är det mesta möjligt. Där bodde läkare, advokater och annat halvfint folk också då jag besökte Christiania. Maten var mycket god och människorna vänliga. Det var inte långt i från Cristiania mina kusiner bodde.

Christiania grundades år 1971 när ockupanter tog över ett övergivet militärområde som tidigare tillhörde den danska marinen. Området täcker 34 hektar och har ungefär 1 000 invånare. Här finns verkstäder, förskolor, bagerier, kaféer, restauranger och mer. Trots flera försök från danska myndigheter att stänga Christiania har det fortsatt att existera. I februari 2011 fastställde Danmarks högsta domstol att den danska staten har nyttjanderätten till området.

Hav en dejlig dag og vi ses igen

 

Moralfilosofi varje dag

Av , , Bli först att kommentera 3

Den moralfilosofiska diskussionen är ständigt pågående oavsett om det görs från ett särskilt medvetet och normativt perspektiv. Det handlar om frågeställningarna rätt eller fel och bra eller dåligt. Dessa ställningstaganden gör de allra flesta människor varje dag.

Skulle man göra moraliska bokslut över förlupen tid blir det sannerligen en dyster redovisning. I omvärlden ser man krigiska skeenden med ockupationer och lemlästning av människor och fullständig förstörelse av byggnader och infrastruktur. Det bedrivs förföljelser och försök till utplåning av religioner och kulturer. Autokratier utplånar fria yttranden och demokratiska uttrycks. På nära håll vinner extrema högernationalister terräng. Med förevändningar om skyldiga grupper till samhällets elände tycks allt för mycket vara tillåtet. Ren mänsklighet och godhet är på tillbaka gång.

I grunden kan nationalismen ha goda sidor men när den ger yttryck för nedslående värdeomdömen om andra nationer, kulturer och etniciteter är den destruktiv och av monumental ondo. I detta sammanhang får till och med humanismen och liberalismen stryka på foten. Det hela handlar om att alltid anstränga sig för att vare människa.

Pensionärens tid

Av , , Bli först att kommentera 5

En del har kortare väg kvar

Den genomsnittliga medellivslängden enligt SCB för män i Sverige är 81,6 och för kvinnor är den genomsnittliga medellivslängden 84,9 år, vilket är 3,3 år längre än för män. Om man är om kring 70 år har man betydligt kortare tid kvar i liven än en som är 35 till 40 år. Skulle man säga till någon som är 35 till 40 år, du har cirka 15 år kvar i livet fick denne sannolikt panik. Den äldres tid är därför för den äldre själv särskilt värdefull av skälet att det finns få år och kortare väg kvar.

När den pensionären planerar något är det för att denne tack vare pension kan välja den bästa tidpunkten. Därför inte så roligt att behöva ändra på planeringen trots att det faktiskt i flera fall kan gå bra. Exempel; jag har äntligen bokat tid för att få nya glasögon det ser jag verkligen fram emot. Inte vill jag flytta tiden längre bort när jag bespetsat mig på det.

Ni pensionärer har ju ”ständig semester”. Det ni tänkt göra kan göras på en annan tid, sägs det.

Ibland kommer frågan som exempel, vad gör du den 15:e? Svara inte på det utan ställ en motfråga. Jag undrar varför du frågar? Skulle man svara att jag gör ingenting så sitter man där i hörnet inklämd i ett hörn och kanske inte kan neka vad som kommer på fråga utan så kallade hållbara argument.

Pensionärer har alltid så mycket att göra sägs det svepande. Hur kommer det sig att många ofta anser det? Jag tror att detta antagande utgår från att tanken om att pensionären inte har så mycket i planeringen stämmer inte med verkligheten om pensionären faktiskt har det. Även pensionären har planer och använder tiden för sitt liv just för att denne är pensionär.

Det moraliska missgreppet är sannolikt att pensionärens tid inte sällan får en lägra rang än den yngres tid. Jag har 30 till 35 år mindre tid kvar i liven än den som är yngre (35 till 40 år). Den tiden är min och näst intill betydligt mera värdefull än den var för flera decennier sedan.

Dricks och sånt

Av , , 3 kommentarer 4

Denna gång har jag skapat ett grinigt inlägg. I alla år i Sverige har jag faktiskt inte gillat det där med dricks. Jag betalar gärna vad det kostar på restaurang för att anställda skall få den lön som de har rätt till och kommit överens om. I sammanhanget har jag heller inte tyckt om garderobsavgiften. Sätt ett pris för att gå på restaurang så är det klart med det. Det betalar jag. Nu har man börjat med terminaler som föreslår olika dricknivåer vilket ger personalen möjlighet att få mera inkomster. En Amerikans rutin är det.

I samma inlägg kan jag ondgöra mig lite över vad det nu kan benämnas för snålhet eller prisstrategi på kafé ett par gånger. När jag köpte kaffe med kladdkaka på NK i Umeå för flera år sedan frågade expediten om jag ville ha grädde. Ja tack svarade jag. Det blir fyra kronor för grädden. Men jag vill inte betala för grädde som borde ingå. Jag har ett förslag sade jag till expediten. Jag betalar hundrafemtio kronor och då får jag kaffe med påtår och kladdkaka där grädden ingår. Nej det går inte sade expediten. Så var det med det.

Andra Internationen

Av , , Bli först att kommentera 0

Anlände 1

Villnar von Brockdorff anlände till den lilla norrländska byn sent en vinterdag i december. Han tog två dagar på sig att köra från Köpenhamn. Villnar var pensionerad sedan fem år. Han hade sina skäl att flytta till en plats många skulle kalla obygd eller vägens ände. Där i byn tog vägen slut. Efter en lång lyckosam karriär hade Villnar von Brockdorff de senaste åren ägnat sig åt konsultarbete inom sina specialområden.

När Villnar åkte in i Mosele hade det redan börjat mörkna. Flera fritidstugor hade byggt i byn de senaste åren. Byn betecknades även som en turistort på uppåtgående. Villnar hoppades att han skulle kunna smälta in på ett icke uppseendeväckande sätt. Det var bara det där med hans namn som var något ovanligt. Han hoppades bli väl mottagen. Villnar hade köpte ett relativt nytt fritidshus i byns utkant. Han hade dock inte varit på plats och sett huset innan köpet men noggrant studerat dokumentation i form av bilder och film. En väl ansedd mäklare var inblandad i köpet. Klockan var tjugo över sex och det hade snöat ymnigt. Hans fyrhjuldrivna pickup och ett långt släp var packat med personliga tillhörigheter, en och annan möbel, kom lätt hela vägen upp till huset.

Villnar hade danskt påbrå. Föräldrarna emigrerade till Sverige i början av femtiotalet. På grund av jobb hade Villnar i unga år flyttat tillbaka till Köpenhamn. Där han ännu hade han sitt hus kvar. Det var ett mindre hus med garage och förråd på en skyddad innegård i storstadens utkant.

Villnar von Brockdorff var av adlig dansktysk släkt. Tyvärr hade hade hans farfar Peder von Brockdorff gjort sig persona non grata i släkten varför Peder förlorat alla rättigheter över tillgångar och arv. Detta till trots hade Villnar sörjt för att kunna få äganderätt till en bostad i det kvarter i Köpenhamn som släkten von Brockdorff ägde.

Under resan upp hade Villnar ätit en sen lunch i ett mindre samhälle cirka femton mil innan Mosele. Inte heller hade han särskilt mycket av ätliga förnödenheter med sig till stugan men han antog att det skulle gå bra att handla i affären nästa dag. Nu var det sanningens ögonblick för Villar. Huset skulle inspekteras in i minsta hörn. En knapp timme senare kunde Villnar konstatera att huset var i formidabelt skick och det även fanns ting som övergick hans förväntningar. Efter ett par timmar hade han lossat släpets innehåll och kunde falla till ro. Huset var utrustat med alla moderna bekvämligheter som bergvärm, fiberuppkoppling och övervakningssystem. På cirka etthundratjugo kvadratmeters yta fanns ett stor all- och vardagsrum med köksdel, ett sovrum, gästrum, ett mindre kontor och andra förvaringsutrymmen. Ett vidbyggt trippelgarage kunde inrymma både fordon och annat. Klocka tjugotre släckte han sovrumslampan. Nästa dag planerade han att inrätta arbetsrummet och ordna lite mera praktiskt med var saker och ting skulle förvaras. Därefter gällde att åka ner till affären och göra sig bekant med folket.

Vindeln i konflikt

Av , , Bli först att kommentera 1

Om man inte utan ansträngningar kan vara överens råder konflikt. Intressekonflikter, värdekonflikter och tolkningskonflikter är naturliga inslag i det politiska arbetet. När det gäller konflikten mellan politiska läger i Vindeln ser jag osökt även en beteendekonflikt vilket innebär att parterna irriteras över hur de andra parterna beter sig. Antingen handlar det om hur politiska partier gör besök i kommunen eller andra sådana ting. Vad gäller den så populära sportgrenen att skapa konflikt som ett retoriskt verktyg fanns till och med en politiker som för några år sedan inte alls var rädd för att skapa konflikt. Det är sannolikt inte en alldeles för smart taktik att vinna gehör för sig och sitt parti i en kommun. Den fina formen av att vara ”konflikträdd” är alldeles för underskattad av många.

I Vindeln har de politiska konflikterna av detta slag varat i många år vilket innebär att tvisterna verkligen slagit rot. Inom konfliktforskningen finns även ett mindre sidospår som svepande brukar benämnas ”men som personen är problemet” som innebär att det i så fall är särskilt svårt att komma överens. Det gamla ordspråket ”den är inte ens fel att två träter” kan också revideras något till att det ”räcker med att en är besvärlig för att det skall uppstå en konflikt mellan två”.

Konflikter grundade på tydlig misstro, viss grad av aggression och uttalad aversion mot de andra parterna utgör ett destruktivt och förstörande samverkansklimat. De s konfliktägande parterna blir med andra ord inte särskilt effektiva.

I kommunal och lokal politik kan det praktiska arbetet ofta stå överst vilket betyder att enskilda ideologiska frågor och andra värde- och intressefrågor inte behöver sätta stopp för ett gemensam politiskt arbete. Vad kan det då vara som skapar konflikterna i Vindeln?

 

Etiketter
AI Allvarligt Angiveri Bard Berättelse Bing Chat GPT Dokumentärt Ekonomi Etik och moral Fakta och sanning fascism Fiktion Filosofiskt Från X (f d Twitter) Harvard Law School Historia Hälsa Ideologi Invandring Konflikt Kultur Källgranskning Livsmedel lycka Läsa böcker Lögner Matpriser Mediaspan Medling Normalisering Norrland Nyhetskommentar Nyhetskommentarer Omvärldsspaning Politik rasism Religion retorik Rättsosäkerhet Satir Satiriskt Sociala media Språk Åsiktsfrihet
Porträtt
Presentation

Arbetar med Skriv- & Talkonst och Medling & Förhandling. Spökskriver för andra. Uppdrag som konfliktmedlare. Uppdrag som Senior Rådgivare.

Intresserad av källstudier och vetenskapsteori, filosofi (etik och moral), retorik, IT, litteratur med något mera.

Skapade humanistisk balans med en akademisk examen från 2012 med bland annat Skapande svenska, retorik, medling och förhandling. Skrev kandidatuppsats, C-uppsatsen En narratologisk studie av Torgny Lindgrens genombrottsroman, Ormens väg på Hälleberget.

Masterskurs i finansiell ekonomi.

Flera befattningar som VD, styrelseordförande och förvaltningschef. Arbetade som anställd Senior Rådgivare.

Pragmatisk nykterist som tränar kropp och själ.

Dröm: Korta av litteraturlistan med oläst och skriva en roman.

Kom till Sverige med familjen som emigranter 1951. Sverige blev ett bra land och är fortfarande ett bra land.

Min hemsida:  Skriv-och talkonst – Vi lever så kort tid och är döda så länge, Piet Hein (skrivochtalkonst.com)

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Arkiv
Sök
Kategori