Villy Hansen

Det är inte alltid som det verkar vara.

Är det verkligen så?

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu är det bedrövliga tider för dem som hoppas på goda lösningar i regeringsbildningen. Därför behöver man efter bästa förmåga kunna se positivt på den parlamentariska tillvaron. I detta läge ”blir det som det blir när det är som det är”. Politiska åsikter och meningsskiljaktigheter kan i alla fall skapat konflikter mellan människor, inte bara på den stora offentlige arenan utan även i privata och personliga relationer. När nu höger och vänster i några hänseenden, i vissa mått har närmat sig mitten, med undantag av de två allra längst ut, är motsättningarna ändå mycket tydliga. Polariseringens tid är här. Det är ibland som att det alltid är människan som får stå kastet för politiken. Visst, med rätta, logiskt grundat. Men tänk om det kunde skiljas bättre på sak och person. Men i politik, som har starka värdegrunder, är det svårt att mötas.

Många drar slutsatser om att en sosse, en moderat, en vänsterpartist etcetera är en viss person med vissa karaktärsdrag, vissa egenskaper och färdigheter. Så är de inte alltid. Många vet heller inte riktigt vad de röstat på. Hur många läser partiprogrammet? Det hänvisas ibland till partiernas så kallade historiska belastning men det behövs inte alltid utan det räcker med att läsa partiprogrammet och notera deras utspel. Och dessutom, läs mellan raderna och lyssna till det som inte sägs.

Det är inte lätt att granska. Jag kan rekommendera Åsa Wigfors (professor i teoretisk filosofi) boken Alternativa Fakta Om kunskap och dess fiender. Hon pekar på faktaresistens och kunskapsresistens. Min egen anmärkning är att folk vill tro det de vill tro på och inte alltid på fakta. ”Om det står en häst i min trädgård och det faktiskt gör det är det fakta”. Fakta är det som är sant. Det andra kan vara troligt och ibland högst sannolikt. Om det är troligt eller sannolikt är det fara om det tas för sant. Gå inte på allt? Det är heller inte alltid som det verkar vara. Det enda väder jag ibland tror på är det som har varit.

Bli först att kommentera

Bekämpa inte humanismen

Av , , 10 kommentarer 0

Många i inlandet och i andra glömda delar av landet är mycket besvikna på politikerna. Det kan jag väl förstå. För flera av dem har det inneburit att de av besvikelse röstat på ett parti som ligger längst till höger, utan att ens nämna namnet på det. Det jag skriver kommer att göra en del inlandsbor besvikna. Men så får det bli. Jag känner med inlandet och bor i Vindeln, en god bit på väg ditåt. Några gånger i månaden reser jag till eller passerar en glömd ord.

När ni blir arga och besvikna på era gamla vanliga partier så röstar ni av missnöje på ett parti längst till höger. Det drabbar naturligtvis det andra partiet ni är besvikna på. Men bästa röstare och sympatisör. Det drabbar mig och min humanism på ett ödesdigert sätt. Ni bidrar till en avhumanisering. Jag är humanist. I går klippte jag en stickig hagtornshäck åt en granne, idag lär jag en flyktig att köra bil, i morgon vill jag inte ha ett samhälle som delar in människor i kategorier och klasser utan ett samhälle där alla har lika värde.

Men bäste sympatisör, av besvikelse, av missnöje, av uppgivenhet med näven knuten i fickan, se bakom skenet, bakom det som sägs och skrivs på första sidan så får du mera kunskap. Sök bakgrundsfakta, bekämpa kunskapsresistensen och faktaresistensen och granska mera kritiskt. När du sympatiserar med SD bekämpar du inte dåliga politiker utan du bekämpar humanism och tron på människors lika värde.

10 kommentarer

Varsågod att skuldbelägga

Av , , Bli först att kommentera 1

Alla politiska partier vill ha ordning och reda, tryggare samhälle, kortare vårdköer etcetera. Partierna skiljer sig naturligtvis från varandra på väsentliga punkter. En del ligger till vänster andra till höger och ett par samlar sig i mitten. Några partier, de flesta vill, vill ha ett jämlikt samhälle. Något parti säger det, men ljuger. Ideologier var ordet. Något parti säger inte hela sanningen om sitt parti.

Men det är inte allt detta som är skrämmande utan det är ju partiernas sympatisörer och väljare.

Skräcken för ett samhälle vi inte vill ha skall naturligtvis falla på det parti eller de partier som gör det möjligt. Men till sist är det människans förmåga att kritiskt granska och människans värdegrund som avgör samhället. Alltså; om vi är rädda för ett visst parti är det egentligen sympatisörerna och dem som väljer som är skräcken och bär sitt ansvar. Om ni tycker att min logik haltar så är ordet ansvar inte lägre aktuellt i ordlistan. Konsekvensen av ansvar måste därför bli skuld. Varsågod att därför skuldbelägga!

Bli först att kommentera

Lär er ny politik!

Av , , Bli först att kommentera 0

Den tid då ett riksdagsval på ett enkelt sätt kunde peka ut regeringspartier och majoriteter är förbi. Nu handlar det om förmågan att kunna göra en överenskommelse. Väljare skall även veta att det betyder att det parti man röstat på kan komma att kompromissa eller rättare sagt förhandla och fördela sina intressen. Svekdebatter hör inte riktigt hemma i den nya politiken.

Naturligtvis är det så att politisk taktik är en form av rävspel. Därför har jag kallat förhandlingarna för att bilda regering för Svälta räv. Det är inte svårt att bara förstå motiven till olika ställningstaganden och utspel. De är till och med förutsägbara. Alla beslut har konsekvenser. Olika alternativ skall vägas i förhållande till följdverkningarna. Att stänga ute ett visst parti som SD sker av andra skäll än att stänga ute andra partier. Detta är heller inte svårt att förstå, för den ideologi och grundsyn som SD står för skiljer sig avsevärt från alla andra partiers värdegrunder. Naturligtvis vet SD-sympatisörerna själva detta men undviker det naturligtvis. Höger och vänster skiljer även sig åt både historiskt och i nutid. Mittenpartier kan tillåta sig att gå ett steg till höger eller vänster men inte två steg. Det är krafter inom partiets ledning som styr partiledaren, det vet vi också. Men lite mera vilja till överenskommelser skull jag önska. Från och med nu och i framtiden gäller det inte att ha ståndpunkter av det slag som nu finns.

Både forskning och erfarenhet visar hur man bäst kommer överens. Den har även visat att meningsskiljaktigheter om värden är svårare att komma överens om än dem om intressen och tolkningar. Därför vill jag referera till Harvard Negation Project, som är ett forsknings- och utbildningsprojekt (PON) sedan slutet av sjuttiotalet. Politiskt aktiva funktionärer kommer säkerligen inte att hålla med mig. Men varför skulle de göra det, innan de lärt sig den nya politikens spelregler. Jag påminner om att spelreglerna för att komma överens, vare sig det gäller förhandlingar om veckopeng, vem som skall plocka undan disken, få fred mellan nationer eller bilda regering ör de samma.

Bli först att kommentera

Vi skolkade aldrig

Av , , Bli först att kommentera 2

Det fanns en orsak till detta. Magistern kom in i klassrummet, satte dig på katedern och lade sitt ben över det andra. Med sitt något lockiga hår och höga vikar med pannan i tydliga veck och sin långa hals tittade han på oss, var och en. Hans röst var grov men mjuk och hade en västerbottnisk klang. Inte hade han förrättat upprop. Kan han ha räknat med att vi alla skulle vara där? Då började han berätta. Det var kristendomslektion. Då kan ni förstå att just detta var orsaken till att vi aldrig skolkade. Hans berättande klistrade oss fast i bänkarna och vi väntade bara på nästa mening. Magister Lindgren hade nyligen flyttat till Storfors med sin fru Stina. På samma sätt var det på historielektionerna. Vi var alltid där i tid för att inte missa något. En dag var det en av klasskamraterna som sade att magistern hade skrivit en bok som hette Plåtsax och vi var imponerade. Torgny Lindgren var vår klassföreståndare i tre år genom högstadiet. Detta satte naturligtvis sina spår hos flera av oss kan jag anta. För min del skrev jag en dag (2011) min C-uppsats i ämnet narratologi där jag analyserade hans genombrottsroman Ormens väg på hälleberget.

Senare i livet frågade jag honom hur han gick till väga när han skrev. Jo, sade han. Orden kommer till mig. Hur mycket skriver du om dagen? En sida, svarade han. Det är inte utan orsak att en avhandling om Torgny Lindgrens författarskap heter Konsten att upphöja det ringa. Där undersöker Marcus Willén Torgny Lindgrens litterära metod. Det kan jag inte alls göra anspråk på men dock fick jag övning i att förstå hur en berättelse är konstruerad. I vart fall lämnade vår magister Lindgren starka avtryck och de unga tonåringarna som annars kanske inte satt still i bänkarna eller ens var där alla gånger.

Bli först att kommentera

Godtroget folk

Av , , Bli först att kommentera 0

Med skräckförtjusning och fasa läser jag en artikel i dagens DN av Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, artikeln ”SD lär knappast foga in sig i en allmänsvensk mittfåra”. Jag blir återhållsamt nöjd över att få bekräftelse på min egen tolkning av de krafter och ideologier som ligger i grunden för SD. Det jag skriver handlar om etik och om vad en god människa skall vara. De allra flesta som sympatiserar med SD ser oftast till det pragmatiska och det som SD i sin presenterade politik har gemensamt med andra partier.

Vi vet att andra partier av strategiska och taktiska skäl inte vill förhandla med SD men en annan sida av ”beröringsskräcken” som handlar om ideologi och egna strategiska ställningstaganden diskuteras sällan eller aldrig. I synnerhet har väljare och sympatisörer till SD valt att missa det.

Men jag upprepar det igen. Det är vad som skiljer partierna åt man också måste se till, och det som några partier talar tyst om eller säger sig ha ”glömt eller inte känner till”. Det är inte endast partiledaren som i sin person och framtoning skall avgöra hur ett visst parti kommer att hantera sitt inflytande eller regera. I fallet SD är ju Åkesson en av nycklarna till partiets framgång. Men i riksdagshusets korridorer och ute i landet finns många som gärna tar över och i vart fall redan nu är tongivande för den politik som SD för, och för i sin dolda agenda. Låt mig citera Jonas Hinnfors.

”ideologiskt är SD starkt nationalistiskt identifierad för kampen för att hålla samman den egna svenska identifierade nationen är högt värderad.”

”Denna oro för att demokratins karaktär och kvalitet underbyggs också av att partiprogrammet lyfter fram ””folkstyre”” blir ””mycket problematiskt att upprätthålla i en stat som bebos av flera folk”” (SD Principprogram 2011 s 6). För SD handlar migrationsfråga inte i första hand om att det skulle vara dyrt och administrativt besvärligt att hantera migranter.”

Nu kan det inte svårt att förstå hur ett parti som SD tänker och vad de vill åstadkomma och vilken stat de vill skapa. Här känner vi igen flera exempel, allt från det forna Tyskland fram till dagens Ungern och Turkiet.

”Kristersson har även anledning att se med oro på SDs väljarstrategiska förutsättningar. Som Jylhä, Rydgren och Strimling visat i forskningsrapporten ”Sverigedemokraternas väljare” (2018) hyser en rätt stor andel av SD väljarkår ”xenofoba” åsikter. Nästan hälften av SDs väljare” vill inte fåren invandrare ingift i familjen” (s71; cirka två tredjedelar ”föredrar att ha infödda svenskar som granne”; s 46) medan en tredjedel av partiets väljare svara jakande på påståendet att ”en del folkslag är mer intelligenta än andra” (s 72; egen uträkning.” NE, xenofobiʹ (en bildning till grekiska xeʹnos ’främling’; ’gäst’ och fobi), intensiv, irrationell rädsla för främlingar vilken kan bidra till etniska fördomar och invandrarfientlighet.

Nåväl, detta var ju deras väljare men hur lågt från trädet faller äpplet? Det ser ju i alla fall ut som att dem som till mycket stor del inte ser till människor slika värden har samlats kring SD. Man har även fog för att anta att SDs sympatisörer och väljare kommer att utöva stort inflytande på det egna partiet.

Alla som på olika sätt befattar sig med SD kommer att få erfara att ”ulven i fårakläder” kommer att ställa sina speciella krav. Ett mindre parti har redan nu varit ärliga och bekänt sig till SD. Ett annat parti lever något likt dagdrömmeri och försöker säga sig inte vilja ha befattning med SD men ändå verkar tro på ett kravlöst SD. Allt detta kommer sannolikt att ske i så små portioner att ingen riktigt kommer att märka det. Före den 28 februari 1986 kunde ingen föreställa sig att landets stadsminister skulle bli mördad på väg hem från biografen. Det är ett godtroget folk som bebor landet.

Bli först att kommentera

Illa mående

Av , , 1 kommentar 2

Hur skall vi komma att må bättre i det samhälle vi har nu? Jag börjar dagens skrivande med en dystopisk syn. Det räcker inte ens med att flytta till en minde ort. Även om livet i exempelvis Vindeln ser och känns bra för många. Men vi har särskilda och utpekade grupper som mår dåligt. Unga samiska renskötare är ett exempel. Ensamkommande unga som sökt asyl i vårt land är en annan grupp. De mobbade. Jag gör ingen jämförelse mellan några grupper utan jag kan konstatera att många mår dåligt. Undrar också över hur vi behandlar varandra när det gäller empati, sociala kontakter, den vanliga mobbingen både från vuxna och ungdomar? Skall man anlägga en buddistisk syn? Är det bara ”samhället” det är fel på? Vad kan vi själva göra i dag?

Jag läser dagens DN om psykisk ohälsa. ”Den psykiska ohälsan breder ut sig över hela världen” den har ökat dramatiskt de senaste 25 åren. skriver DN. DN refererar till en artikel i den ansedda tidskriften The Lancet. Från en artikel av huvudförfattaren Vikram Patel, professor vid Harvard Medical School i USA.

”I Sverige syns en ökning av den självrapporterade psykiska ohälsan. Tydligt märks den hos skolelever. Där den ökat ända sedan 1980-talet.” Man måste börja jobba med ohälsan innan det bryter ut. Klarar man inte nian är man körd. Då kommer man inte in på andra utbildningar, man klarar sig inte att få jobb med grundskoleexamen.

Den 10 september 2003 mördades Anna Lind På NK i Stockholm. 2006 konstaterades stora brister som ett resultat av den psykiatriutredning som tillsattes efter mordet på Anna Lindh. Slutsatsen var att psykiatrin måste prioriteras och sedan dess har regeringarna gett flera stimulansbidrag för att hjälpa landstingen lägga mer pengar på psykiatrin. Men det verkade inte har räckt till på långa vägar. Väntetiderna till BUP är allt för långa. De ungdomar som passerat 18 måste söka vuxenvärld fast många av dem inte är vuxna. Vad kan vi själva göra i dag, i väntan på att andra och ”samhället” skall göra det bättre?

 

1 kommentar

Makt brutna löften

Av , , Bli först att kommentera 0

Makt enligt NE, makt, inom samhällsvetenskapen antingen handling, dvs. maktutövning, eller förmåga, dvs. maktresurser. Jag väljer därför en av definitionerna i NE.

I dessa dagar av ansatser till regeringsbildning, är begreppet makt aktuellt. Ett politiskt parti vill naturligtvis skapa förmåga att utöva sitt inflytande för sin politik. Ett politiskt parti vill sannolikt inte förlora den makt och det inflytande de redan har. Vissa kallar dem då för ”ett maktparti”. Några har som exempel alltid kallat Socialdemokratiska partiet för ett maktparti. Fundera på hur det kommer sig? Kanske för att det är partiet som genom tiderna innehaft den mesta makten. Men frågan man kan ställa sig är om inte alla partier kan vara maktpartier i någon bemärkelse. Om man till exempel är beredd att tumma på moralen för att komma till makten vad är det då för slags parti?

Ett annat begrepp är löftesbrott. Den närmaste tiden kan vissa politiker inte sjunga psalmen som Lewi Petrus skrev 1939, Löftena kunna ej svika. I synnerhet när man lyssnar på den avslutande strofen i varje vers ”Himmel och jord må brinna, höjder och berg försvinna, men den som tror skall finna, löftena de stå kvar.” Halleluja!

Bli först att kommentera

Vetenskapligt belägg för osjälvisk

Av , , Bli först att kommentera 1

Nu har jag smått vetenskapligt belägg för att det lönar sig att vara osjälvisk. Jag skrev för en tid sedan ett inlägg; ”Vem borde jag vara?”, Var en god människa, uppmanade jag.

”Det lönar sig att vara osjälvisk Stockholms universitet 8 oktober, 2018 Humaniora, Hur går det för den som beter sig osjälviskt och gör uppoffringar för andras skull? Enligt en tvärvetenskaplig studie av forskare från bland annat Stockholms universitet tenderar osjälviska personer att få både fler barn och högre lön, jämfört med mer själviska personer. Resultaten presenteras nu i tidskriften Journal of Personality and Social Psychology.”

Det är heller inte framgångsrikt att vara osjälvisk. ”Resultatet går tvärtemot teorier om att själviska människor lyckas sno åt sig mer pengar genom sin själviskhet vilket föreslagits inom tidigare forskning.”

”Tidigare psykologisk och sociologisk forskning har visat att osjälviska personer är lyckligare och har bättre sociala relationer. Studien “Generosity pays: Selfish people have fewer children and earn less money” fokuserar på osjälviskhet ur ett ekonomiskt och evolutionistiskt perspektiv.”

Jag såg inte det jag skrev om att vara osjälvisk som något som direkt skulle löna sig utan det var en rent etisk fråga för mig om det goda.

Bli först att kommentera

Diskutera mera politik

Av , , Bli först att kommentera 0

Det borde diskuteras mera politik. Varför? I allmänhet har folk för liten kunskap och vad de egentligen sympatiserar med eller ställer sig emot. De borde träna på att tänka efter i sin argumentation både för och emot. De borde ibland få mera mothugg. Den vanligaste svagheten i argumentation är att argumentet inte är relevant d.v.s. hör till saken, trots att det kan vara sant. Då blir ju argumentet svagt. Men nu råkar det vara så att politik är en känslig fråga att diskutera. Varför? Erfarenheten och vetenskapen understryker att konflikter och motsättningar som grundar sig på värden är de svåraste att lösa och komma överens om. Det är lättare med olikheter i tolkningar och intressen. Politik blir därför lätt en fråga om värden när det diskuteras.

Politik är inte endast något pragmatisk utan även något idé- och värdemässigt. I synnerhet utgör detta ett par exempel som höger, vänster, allians och rödgrön. Ett särskilt exempel råkar uppstå när man endast ser till pragmatisk politik och vad som förenar. Det kan vara ett försåtligt och ödesdigert sätt att se på saken. Här bör man absolut titta på värdegrunden för ett alternativ. Vad har alternativen för saker som skiljer dem år? Vilka är värdegrunderna och ideologierna för ett visst alternativ? Det är inte lätt att välja för man får inte vara faktaresistent och kunskapsresistent. Min uppfattning är att denna irritation och stingslighet i politiks diskussioner ofta kan bero på att det saknas hållbara argument.  Min uppmaning är att pröva dina argument, diskutera det allra känsligaste med vänner och bekanta. Man var medveten om att en del inte längre kommer att till synes vara ”vänner” längre.

Jag försöker vara objektiv och saklig genom att ställa kompletterade frågor till dem som presenterar ett visst argument eller framför en tes, ett påstående. Men å andra sidan är jag rätt driven i att granska argument för jag har bland annat studerat retorik. Visste ni att retorik omvänt kan användas till att granska och ifråga sätta vad som sägs och skrivs? Det betyder att den retoriska förmågan är ett demokratiskt verktyg. Det borde läras ut retorik redan i grundskolan för retorik är ett granskningsverktyg. I dessa källgranskningens tider gäller det att inte tro på allt vi ser, hör eller läser.

 

Bli först att kommentera
Arkiv