Vem borde jag vara?

Vem borde jag vara? Mig själv så klart, svarar det flesta. Ibland kan man inte så lätt välja för det inre tränger obönhörligen igenom som när du trampar på en blöt fläck med torra strumpor. Det finns en autostrada, en flerfilig motorväg, en mångfald av stigar där du kan röra dig mellan osjälvisk och självisk, Det är nyttigt att balansera på linjen mellan osjälvisk och självisk, egennyttig och oegennyttig och egoistisk och altruistisk. Det finns även vägar att gå längs där du startar på generös, förstående, vänlig och empatisk och längre bort passerar gränsen för det anständiga. En filosofisk fråga men kan ställa sig är var på sträckan borde man uppehålla sig? En annan av många frågor kan bli, om det är lönt att vara på en viss punkt. Men så snart man börjar fundera på vart det är lönt att vara startar men sin bana på försåtligheten stig. Skulle man däremot fråga sig vart man borde vara är man en läraktig människa. Om man känner djupt och har klart för sig var man hör hemma åt det i allmänhet ansedda som den goda sidan, är man en god människa.

Att uppehålla sig långt åt det goda hållet, så att säga betalar sig oftast väl. Den hårde förhandlaren kan vinna en uppgörelse men skapar tunna överenskommelser. Den egoistiska, själviska och oegennyttiga människan vill man oftast ge igen på när man får chansen. Dessutom för dessa typer av människor sämre rykta. Det personliga varumärket dalar i anseende. Vad folk i allmänhet inte riktigt har klart för sig är att andra har mycket att säga om en själv, oftast utan att man själ för reda på det.

Vi utgör alla en del i omgivningen och förutsättningen för andra, på arbetsplatsen, på fritiden och hemma. Det är med andra ord inte ens ensak hur man är som människa. Om det skulle finnas ideologier som man inte finner förenliga med det goda kan man alltid utestänga dessa, oavsett om till och med en majoritet redan slagit in på den onda vägen. Var en god människa!