Varje politiskt parti utan undantag gör vad de kan för att argumentera för sitt och argumentera emot de andra. Den så kallade polariseringen är ett gångbart verktyg utan undantag för något parti. Förslag till populistiska lösningar används relativt flitigt i all politisk debatt. Populism är en taktik för att nå fram med budskap som kan vara komplicerade att redogöra för. Hos några partier är även lögnen och överdriften vanligt förekommande. Dem som överhuvudtaget följer det politiska spelet behöver inte spela förvånade eller på något sätt upprörda över sådana tilltag.
Vad innebär det att vara bildad?
Observera att detta inlägg är helt AI skapat med hjälp av Google Gemini på min fråga, Vad innebär det att vara bildad?
Att vara bildad är mer än att ha enbart kunskap. Det handlar om att ha en bred och djup förståelse för världen och dess olika kulturer, historia och idéströmningar. En bildad person kan reflektera kritiskt över sitt eget och andras tänkande, och kan uttrycka sig på ett nyanserat och tydligt sätt.
Här är några nyckelfaktorer till att vara bildad:
Kunskap: En bildad person har en bred allmänbildning och goda insikter i olika ämnesområden, som historia, litteratur, filosofi, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Kritiskt tänkande: En bildad person kan granska information och argument kritiskt, och kan identifiera fördomar och logiska fel.
Reflektion: En bildad person reflekterar över sina egna värderingar och åsikter, och är öppen för nya perspektiv.
Kommunikation: En bildad person kan uttrycka sig tydligt och nyanserat, både muntligt och skriftligt.
Empati: En bildad person har en förmåga att sätta sig in i andras situationer och perspektiv.
Självständighet: En bildad person är självständig i sitt tänkande och agerande, och låter sig inte styras av auktoriteter eller grupptryck.
Nyfikenhet: En bildad person är nyfiken på världen och ständigt på jakt efter ny kunskap och insikter.
Att vara bildad är en livslång process. Det handlar om att ständigt sträva efter att lära sig mer och att utveckla sitt eget tänkande.
Här är några tips på hur du kan bli mer bildad:
Läs böcker och artiklar om olika ämnen.
Lyssna på föreläsningar och poddar.
Delta i kurser och workshops.
Res och upplev nya kulturer.
Prata med människor från olika bakgrunder.
Reflektera över dina egna erfarenheter och åsikter.
Bildning är inte bara en personlig strävan, utan det är också en viktig del av ett demokratiskt samhälle. Bildade människor är bättre rustade att delta i den offentliga debatten och att fatta välgrundade beslut.
Här är några exempel på vad bildning kan leda till:
Ett mer nyanserat och reflekterande sätt att tänka.
En ökad förståelse för olika kulturer och perspektiv.
En bättre förmåga att kommunicera och argumentera.Ett mer engagerat deltagande i samhället.
Att vara bildad är en värdefull egenskap som kan berika ditt liv på många sätt.
Sanningen i vitögat
Det finns ingen eller noll anledning för de som tror, att anse annat än den egna sanningen när lögnen ser ut att löna sig. Samma förhållande gäller för överdriften som är lögnens lilla kusin. Det finns många exempel på detta.
Hur var det med den lilla farbrorn som så gärna ville bli kung och lovade en gammal dam att inte under några villkor ha med fulingar att göra. Eller tjocka farbrodern från Blekinge som lurade bland annat ungdomarna att bensinen skulle bli jättemycket billigare. Så gjorde även leende damen som lurade morsan och farsan att det skulle få fett mycket pengar tillbaka för dyr ström lagom till julklappsköpet. Ärligt talat det gick vägen för dem utan några betydande konsekvenser. Varför skulle då godtroget folk börja misstro.
Som journalisten och upphovsmakaren till Billingcat Eliot Higgins menar och säger i citat från Västerbottens Kuriren, 2024-03-09.
”Higgins påpekar att det finns ”noll anledning” för den generation som växer upp med sociala medier att återvända till den gamla sortens informationsstruktur. Enligt honom är botemedlet mot det han kallar ”algoritmisk radikalisering” mångbottnat och grundar sig i att bryta ett historiskt ”vi mot dom”-tänkande.
– Vi behöver ta tag i de kulturella och sociala frågorna i samhället innan vi på allvar kan hitta en lösning för information och propaganda och att folk upplever splittring. Men det är svårt, så vi struntar i det och säger att ”det måste vara Ryssland som ligger bakom” för de är ”de onda” och därför kan vi inte påverka något.”
Filosofen Åsa Wikforss har använt begreppet försanthållande när det gäller människors förmåga och benägenhet att förhålla sig till vad de anser vara sant. Jag kan rekommendera hennes bok “Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender”, där hon behandlar fakta, kunskapsresistens och psykologiska mekanismer bakom detta.
När informationen inte endast kommer via gamla traditionella väger utan horisontellt via sociala media och delningar där allt är tillåtet blir nyheter och sanningar vad mottagaren själv helst håller för sant.
Med AI-verktyg kan numera röster, filmer och bilder skapas som inte är sanna. Vi lever redan i en falsk värld där sanningen är ytterst svårfångad.
Jag får nynna på sången ”Vem kan man lita på?” av Björn Afzelius.
Moral, juridik och sanning
För mycket länge sedan i början av mitt arbetsliv frågade jag affärsjuristen i ett större företag där jag jobbade om hans uppfattning i en viktig fråga för mig. Det första han sade var ”det beror på”. Detta har följt mig hela livet och visat sig vara både sant och gångbart.
Jag läste idag en artikel i Västerbottens Kuriren 2024-03-06 om ansvaret för trafikdödade renar efter vägarna. Tre parter uttalar sig. En renägare, en jurist från en intresseförening, polisen och Trafikverket. De har skilda meningar om ansvaret för trafikdödade renar efter vägarna. Juristen säger ”om renen ligger på vägbanan är det rent juridiskt polisen eller Trafikverket via underentreprenör som hart ansvaret att flytta den till en trafiksäker plats”. Trafikverket menar ”enligt ett styrdokument från Trafikverket är det den berörda samebyn som ska ta hand om eventuell transport och avlivning”. Renägaren säger ”Jag tycker att det är upp till polisen och trafiksäkerhetsföreningen. Det är en trafikolycka och då skall polisen vara där. Polisen har lagt över det på renägaren och det tycker jag är fel, …”. Polisen säger ”Det är deras djur och deras skyldighet. När en bondes ko blir påkörd så är det bonden som tar bort sitt djur därifrån”. Fyra parter med sina skilda intressen och tolkningar.
Vad blir reaktionen och uppfattningen för dem som läser artikeln? Läsaren bildar en egen uppfattning grundad på sitt försanthållande av dessa fakta från reportaget. Kanske attityden och tilltron till renägare alternativt polisen, Trafikverket alternativt juristen styr förhållningen? Ibland styr den egna uppfattningen om vad som tros vara sant ställningstagandet till fakta. Sanningen kan också inte sällan kräva mer fördjupad kunskap om förhållande och området för att kunna tolkas än vad läsaren själv faktiskt har.
Ju svårare det uppfattas att tolka rätt och fel desto mer kommer den egna moralen högst sannolikt att styra ställningstagandet. Då kan det låta så här; Det är klart att renägaren ansvarar för trafikdödade renar efter vägen. Juristen måste väl ha rätt? Polisen kan ju inte ha fel? Eller att Trafikverket måste ju ta ansvar för trafikdödade renar. Som sagt, det beror på.
Hitta vidare
Detta är ett filosofiskt inlägg säger jag redan från början. Hur skall vi navigera oss fram i den svårighetsdjungel som för närvarande råder omkring oss. Vi sitter på första parkett och ser bland annat fruktansvärde geopolitiska kriser med krig och annan bedrövelse. Det finns naturligtvis dem som jag tycker mig se. Det är mycket som kan ses. Det framstår inte alltid som sant. I värsta fall får vi hålla oss till troligt eller i bästa fall sannolikt.
På nära håll känns de ekonomiska utmaningarna för hushållen mycket tunga. Nationalistiska krafter på den yttersta högerkanten flåsar människor iskallt i nacken. För att känna den iskalla vinden behöver man inte luta sig till höger en enda centimeter. Lägger man sedan på miljöhotet börjar det helt enkelt bli för mycket att ta in och svälja. Med viss avsikt har jag underlåtit att räkna upp allt.
Det filosofiska tänkanden om moralen, kunskapen och tillvaron kan hjälpa oss att förstå och hantera komplexa frågor. Genom att filosofera kan vi bättre navigera i livet och ställa oss inför frågor kring rätt och fel, sant eller falskt. Avsikten kan vara att förstå och hitta vägar att inte tryckas ner och att känna tilltro till framtiden och den rådande tillvaron. För många kan det tyvärr ligga nära till hands att känna sig sorgsen och nedstämd.
Jag vill hitta ett nytt sätt att se på tillvaron. Det är jag sannolikt inte ensam om. Sjuttiotalet hade sitt gröna vågen. Under åttio-talet gick det uppåt. Sedan följde några decenniers varierande baksmällor. Ser jag tillbaka omkring sextio år förefaller den tiden närmast som romantiskt. Det mesta kändes möjligt. Andravärldskriget var över femton år tidigare. Nu skulle det mest bli bättre. Det blev bättre och det blev annorlunda. Men sådana skeenden varar inte för evigt. Ni vet jag det.
Utmaningen blir att se det goda och positiva i tillvaron. Skall jag bli buddhist? Eller finns det en tro att tro på? Ingen får det gratis även om det handlar som synsätt, idéer eller hur att förhålla sig.
Skrämma upp folket
Vissa delar från detta inlägga kan tros vara citerade ur handboken om ”Hur man håller ett folk på mattan” eller hur Putin ser på saker och ting.
”Skrämma folk” förekommer i en lång rad mediakanaler, sätt och språk. Det kan vara i traditionella media, sociala media, debatter och via botar (ett datorprogram som kan utföra automatiskt operationer).
Skrämma upp folk är ett sätt att hålla dem på mattan så att de inte ställer till med oreda genom att protestera mot den rådande makten. Skrämsel är även ett verktyg i den fascistiska verktygslådan. Dock är alla som ”skräms” naturligtvis inte fascister.
När det är kriser i samhället och stora samhällsproblem kommer i dagen och eskalerar såsom kriminalitet av olika slag blir det näst intill tillåtet med restriktioner och aktiviteter som inte annars skulle accepteras. Det är bland annat därför som det inte sällan som politiska krafter vill göra gällande att det finns särskilt skyldiga till eländet och gärna pekar ut dem. Då kommer insatser till pass som inte sällan är rättsosäkra och även blir diskriminerande av godtycklighet.
En trygghet i ett samhälle är det nationella medborgarskapet och för dem som invandrat eller för flyktingar är det uppehållstillstånd. När det permanenta uppehållstillståndet blir osäkert och ett nationellt medborgarskap skulle kunna tas ifrån människan är samhället i förfall. Då kommer människor att leva som undersåtar hos de härskande.
Skulle en politiker säga något i stil med ”Den som är medborgare borde förväntas främja vår politiska gemenskap på det sätt som är mest lämpligt för medborgaren i fråga.” är det mycket illa.
Hur medborgares skyldigheter skall uppfyllas och tolkas skall inte politiken göra utan tolkningen skall medborgaren stå för. Det skall även vara den befintliga rättstolkningen som skall styra samhället.
Vad var det en minister sade? ”…vissa yttranden som äventyrar våra grundläggande värden skall kunna utgöra grund för utvisning och då får det ju viss betydelse för hur man yttrar sig och hur man agerar”, Rapport 2023-11-21.
Bilder av Copilot & Image designer
Jag frågade i dag AI funktionen Microsoft Copilot om att skapa en bild av ”åsiktsfrihet”. Nedan är svaret och bilden. Så kan det gå till när man gör det lätt för sig. i detta fall är resultatet trovärdigt.
”Jag ska försöka skapa det. Åsiktsfrihet är en mänsklig rättighet som innebär att varje person har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, och idéer utan att hindras eller bestraffas av staten eller andra aktörer. Åsiktsfrihet är grundläggande för demokrati, yttrandefrihet, och medborgerligt deltagande. Åsiktsfrihet är ett tema som har varit viktigt i många historiska och nutida rörelser och konflikter. Här är min bild på åsiktsfrihet.”
Därefter frågade jag Copilot om ett annat begrepp ”yttandefrihet”. Då fick jag denna bild.
Microsoft har en annan särslild bildgenerator. Image designer, som jag frågade om en bild av en ”ledsen männmiska”.
Börja inte med nyheterna
Jag undrar vilka som skall presentera upplyftande och positiva ting i sammanhangen med alla tråkigheter? Just nu är det tungt med den kriminella invasionen av Ryssland i Ukraina, kriget i Gaza, Jemen, Röda havet, gängkriminaliteten, landet och människornas ekonomi etcetera, etcetera. Naturligtvis kan vi inte blund för allt detta men det känns ibland lindrande att blunda en stund. Och ännu mera tungt för en pandemi satte även sina spår.
Naturligtvis måste man börja med att vara något av sin egen lyckas smed. Det är ingen annan som gör jobbet åt en. Flera vädjar sannolikt till ”gud i himlen” om tröst. Några andra har sin tillit till ”fan i helvete” om att ge igen och skrämma upp folk. Några andra ser ljusningen i regeringen eller dem som i huvudsak faktiskt styr eller sägs styra regeringen. En del tror att det är andra vilka de säger är mindre värda människor som är skyldiga till stora samhällseländen. Men tro inte på allt. De ljuger ofta. Precis som några denna gång slog rekord i falska vallöften. Jag skulle egentligen inte prata politik men ibland får man för sig att allt är sossarnas fel eller i alla fall de förra, ännu tidigare.
Någonstans och på många ställen bet lögnen sig fast och fejknyheter blev vanliga. Så växte sig en allmän misstro framt.
Låt oss slå fast att Sverige är ett mycket bra land på många sätt trots att krafter finns som påstår något helt annat. Vår uppgift blir att finna och se till allt det positiva som existerar. Det skall jag börja med att göra varje morgon och till och med undvika att starta dagen med att lyssna på nyheter.
Befria ordet och åsikterna
Befria ordet
Befria orden! Meningarna och åsikterna skall vara fria i en demokratisk rättsstat. En och annan kan tyvärr tycka något annat. Ordet och begreppet ”informationsplikt” skall naturligtvis få kallas något om ”angiveri”. Dessutom skall dem som har motsatta åsikter om företeelsen och förslaget till en utredning om ett möjligt lagförslag om den så kallade ”informationsplikten” på ett tidigt stadium, när som helt ha avvikande åsikter om denna sak och ge uttryck för dem.
Minns Vladimir Putin som kriminaliserat ordet krig för ockupationen av Ukraina. Det skulle vara en ”specialoperation” och fick inte kallas ”ett krig”. Därför skall ”informationsplikten” få kallas angiveri.
Visserligen har det kommit relativt återhållsamma kommentarer från ”informationspliktens” eller angiverilagens förespråkare. Kommentarerna har handlat om att protestera innan lagförslaget utretts är inte demokratiskt och att protesterna mot lagförslaget om ”informationsplikten” rubbar den befintliga lagstiftningen etcetera.
Kommuner och regioner som från sitt politiska håll säger sig inte vilja syssla med angiveri eller informera andra myndigheter om elever, vårdsökande och andra personer som kan vistas i landet illegalt får betydande motstånd av ”informationspliktens” anhängare. Vilka dessa nu är känner alla väl till.
Ordet är fritt och opinion skall få bildas när som helst och företrädesvis på ett mycket tidigt stadium. Senare kan det vara för sent.
Paradigmskifte en överdrift?
Språkets effekter är fantastiska även när de missbrukas. Paradigmskifte kan förstås på olika sätt beroende på sammanhang. Men i korta drag innebär ett paradigmskifte när ett tidigare tankemönster bryts till ett helt annat. Det bör därför krävas en viss höjd för att det skall kallas paradigmskifte. I den nuvarande politiska retoriken har höjden för paradigmskifte satts näst intill golvet.
Ordens valörer har stor betydelse i retoriken. Begränsade förståndsgåvor, dum i huvudet, kognitiv oförmåga, fritidsorienterad eller lat, doft-lukt-stank, etcetera. Valet av ords valörer avslöjar relativ mycket om den som talar eller skriver. Här några exempel på egna valörval. Informationsplikt eller angiveri. Återvandring eller fösas ut på något sätt.
Underdrifter (litotes) och överdrifter (hyperbol) är några retoriska stilfigurer (troper). En relativt märklig sådan som ofta används i den politiska retoriken är om något avskyvärt och stort icke önskvärt har inträffat och kommenteras. Då kan uttalandet bli ”det är problematiskt” vilket blir något likt en passiv underdrift. Men också ett sätt att inte heller behöva ta ställning och tala om vad man står för. Varför inte säga rakt ut hur det verkligen uppfattas? Överdrift är egentligen inte en lögn men om någon påstår att ”de gamla har med berått mod låtits dö” blir överdriften en alternativ till lögnen.
Populistiska utsagor köps lättare av dem som redan delar uppfattningen och av andra just för att de förenklar komplicerade förhållanden. Förenklingar köps lättare av mottagarna men naturligtvis inte av de flesta. Människor tror på vad de verkligen vill tro på. Så kallade försanthållande. Populism innebär att presentera enkla lösningar på exempelvis komplicerade samhällsproblem. Populismen är här för att stanna.
Polarisering har blivit ett näst intill ett utslitet skällsord mellan högerpolitik och vänsterpolitik. Det är svårt att se och förstå nyanser när uppfattningar och åsikter visar stora skillnader och förstärks i debatten. Därför blir objektivitet och neutralitet svår att uppnå. Polariseringen är också här för att stanna.
Narrativet vill jag tillskriva retorikens område. Det förkortade narrativet dyker inte sällan upp i den politiska retoriken och upprepas därefter ofta. Narrativ betyder berättelse eller berättande. Ett narrativ beskriver exempel händelser och händelseförlopp oavsett om de är sanna eller osanna (fiktiva). Fördelen med ett narrativ det vill säga en berättelse är att de lättare kan uppfattas som trovärdiga.
Jag som fortfarande arbetar som professionell konfliktmedlare utmanas ständigt i att vara neutral och oberoende för att skapa förtroende och tilltro. Det betyder att jag behöver väga språkets ordvalörer och meningar på en känslig våg. Som jag nämnt tidigare är jag kronisk misstänksam vilket blir som en vakthund för mig själv och mina ord.
Jag säger som min lektor på universitetet ”retorik är inte bara retorik”.
Senaste kommentarerna