Man förstår inte vilken makt elektroniken har över en förrän man själv hamnar i en sits där man är så illa tvungen att vara både utan dator och internet. Detta fick jag uppleva under en drygt 2 månaders period. Tortyr har bara varit förnamnet, eller åtminstone dom första veckorna.. sen har det bara varit en befrielse.

För att göra en lång historia någorlunda kort, så gick det ingen vidare med jobb för mig efter flytten ner till Västerås. Vet ärligt talat inte hur mkt jobb jag sökte.. men alltifrån billackerare till plattsättare utan någon större framgång. Och trots 11- samt 16-års arbetserfarenhet inom andra yrken, bra referenser och utbildningar... så var jag lika chanslös. Så när min chef på BB ringde mig för över 2 månader sen och frågade om jag hade möjlighet att åka upp till Lycksele och jobba lite, var jag inte sen på att nappa även om jag inte alls var sugen på självaste Lycksele. Men att gå omkring utan arbete är tamefan pest!

Bokar resan upp och dagen efter händer det som inte fick hända, inte så här sent iaf. Jag får ett samtal från en arbetsplats i Västerås där personen undrar om jag ville komma på en arbetsintervju. Typiskt! Förklarar att jag är intresserad men att jag redan hade lovat att jobba i Lycksele ca 2 mån. Det var lugnt för dom.
Dagen efter drog jag dit och blev "intervjuad" av 2 st chefer. Ett par dar senare efter att jag landat i Lycksele, får jag ett samtal från ena chefen där hon erbjuder mig jobbet. Trodde inte att det var sant med tanke på att jag inte har någon erfarenhet alls av just den biten, och det var jag tydlig/ärlig med på intervjun. Men, jag tackade ja till jobbet och vi kom överens om att jag skulle få börja hos dom den 10 december.
Jag fick höra senare att jag hade gjort ett gott intryck på dom (trots att jag "krockade" med en bunt papper på väg ut och allt hamnade på golvet, hehe).

En annan typisk grej som hände... Efter att jag tackat ja till jobbet, så ringer en annan chef mig redan dagen efter från ett annat arbete och talar om att mitt personliga brev hade fångat hennes intresse och undrade om jag ville komma på intervju *suck*.. Ringer en, så ringer alla.
Vill tillägga att även där har jag noll arbetserfarenhet. Jag tackade nej till det och talade om att det var p.g.a att jag redan hade tackat ja till ett annat jobb.

F.ö så har jag haft en underbar tid på Lycksele BB. Har saknat förlossningsbiten och naturligtvis arbetskamraterna. Gjorde mitt sista pass där i förrgår och fick även äran att arbeta ett par timmar med min hunny bunny.. tant Mörtzell ;)

Avslutar inlägget nu med denna bild..

Finn ett fel ;)

En snabb lunch på Indo för några dar sen..
Från vänster: Johan, Harald, Palle-balle och Dany

Första inlägget som jag skriver på datorn..

Som många av er redan vet, så kom vi fram till Västerås igår kväll.
Har inte hunnit smälta att jag numera är en Big City-girl. Lägenheten känns inte som vår.. utan det känns mer som om jag träffat en kille över nätet för 1 månad sen och valt att flytta in i hans lägenhet. Förhoppningsvis så blir det bättre så fort man fått upp lite rosa stuff på väggarna här ;) hehe.. nädå..

Idag, har vi gått igenom ett par kartonger och börjat få liiiite ordning på arbetsrummet.. men vi är långt ifrån klara med allt. Gissar på att det lär ta drygt nån månad innan kaoset är över. Kommer naturligtvis att visa (massa) bilder på lyan sen.

Och du, Rickard.. Jag kommer inte att sluta blogga bara för att jag har flyttat från Lycksele. Din bror skvallrade att du var "orolig" för det.. hehe, men du kan va lugn ;)

Jag fick tummen ur arslet och klev upp i gynstolen ikväll trots att jag blev halvt snurrig p.g.a rädslan så fort vi klev in i rummet. Men det gick.. och barnmorskan var helt jävla fantastisk trots att jag låg och spääääände mig som bara den. Snacka om tålamod...

Men fan, det är ÖVER.. och nu kan man äntligen pusta ut innan det blir dags att börja förbereda sig mentalt för ännu ett nytt cytprov om sisådär 3 (blixtsnabba) år.. OM allt är bra med detta prov så att säga.

Underbara M erbjöd att ta nästa prov på mig också om jag så ville, även om jag kanske kommer att va bosatt i Västerås då.. Och det känns gött att veta :)

Jag borde ta och tvätta bort spacklet, sätta på mig pyjamasen och krypa ner under täcket med tanke på hur galet trött jag är efter drygt 3 timmars sömn under natten till idag samt en hel del arbete.. men bloggen lockar naturligtvis lite mer just nu ;)

Det där med flytten, "bestämdes" för 2 månader sen. Jag föreslog för Micke (min sambo) att vi skulle flytta till Västerås, och han var inte sen på att nappa på förslaget.. och speciellt inte när det blev sagt att Plymovent (där han jobbade) skulle läggas ner.
Han sökte flera jobb i Västerås och fick napp i stort sett med en gång.
Själv, ville jag avvakta ett tag med jobbsökandet och fortsätta jobba här i Lycksele tills det ordnat sig med lägenhet åt oss.

Det var verkligen motvind där ett tag. Jag vet inte HUR MÅNGA lägenheter svärmor och svärfar kikat på åt oss därnere (tack snälla söta ni). Antingen så var lägenheterna alldeles för sunkiga eller så var dom i ett mindre bra område.. och inte för att ta o tala om dom hutlösa priserna och alla dessa oärliga människor man "stött" på under tiden. Jag höll till slut på att ge upp! Ska inte gå in på några detaljer här nu, men jag slutar aldrig förvånas över folk. Vissa har tamefan INGET samvete!

Nåväl, vi fann till slut en lägenhet och FICK den :) Micke skrev på kontraktet i förrgår men vi får tillgång till den, den 1:a november.
Banklånet gick även igenom. Tack snälla Eric!

Det fortsätter gå framåt här, även med 2 andra "hemlisar".. Det är nästan lite läskigt måste jag säga, men jag gläds så länge det varar *hehe*

--------------------------------------------------------------------------------

Många har ställt frågan till mig.. "Varför just Västerås?"
Jo, helt enkelt för att det är Mickes hemstad och vi eller framförallt HAN, känner en hel del folk där. Han gav Lycksele en chans när han flyttade upp hit för ett par år sen.. så då kände jag att det var dags för mig att "offra" lite och ge Västerås en chans.
Jag menar, skulle jag vantrivas där.. så finns ju Lycksele kvar på kartan.

Och visst, det ÄR lite blandade känslor här.. Det känns alldeles underbart att få börja om från scratch igen.. Ny stad, nya vänner, nytt jobb..  nytt liv helt enkelt, men samtidigt så känns det trist att lämna mina nära och kära här. Den jag kommer att sakna mest (förutom familjen).. är faktiskt den söta lillkrabban (min brorsdotter, Lilly). Men men, som jag nämnde.. Skulle jag vantrivas, så finns ju Lycksele kvar på kartan ;)

Bör f.ö tillägga att jag INTE ska sluta blogga här när jag väl flyttat ner, (vilket blir först nästa år) ..Utan ni ska få ta del av mitt nya liv, så med andra ord blir ni inte av med mig så lätt ;) hehe

Det får bli den sista bildhögen här.. Dom resterande och totalt oseriösa bilderna har fått åka i papperskorgen.

Gammal bild.. från april i fjol.
Micke övertalade mig att hänga med honom ut på en promenix (tycker annars inte om att vistas ute i solen).. men men, det var skönt med frisk luft den dagen.

Bilden är f.ö tagen direkt ur Mickes Iphone.. med andra ord, helt oredigerad.
Och jag är osminkad också.. hoho. 

Det blåste rätt kallt.. så vi gick in på statoil o tog oss en kaffe.. sen raka vägen hem.

I somras/höstas nån gång då vi var ute på en promenad.. så fick vi besök av dessa söta änder (?).

Lapplands Antik, hade utförsäljning. Allt skulle va billigt.
Så jag, mamma o Micke.. drog dit.

Extrem torka (i närheten av campingen). Lite regn skulle inte skada.

Lapplands Antik..
Fanns det nån Lse-bo som man inte såg där? hehe

Sen det där med att det skulle va billigt.. var bara BULLSHIT! Helvete vad SVINDYRT det var.. Även såna fjuttiga saker som man kan köpa för endast 1 krona på Puls och Secondhand här.. gick på en hel del där, och med handen på hjärtat, så mkt var det inte ens värt.
Det komiska är att det fanns en stor lapp där som det stod på, "Pruta i kassan om du vågar".. eller ja, nåt i den stilen... Haha, folk försökte pruta men kassören var hopplöst OMÖJLIG!

Jag fyndade denna bok för endast en tia. Det var det enda som var billigt där.
Blev glad när jag såg den i hyllan.. för just den boken fick vi läsa i skolan (i mitt hemland) då jag var liiiten. Kan inte ha varit mer än 6-7 år gammal.

Har börjat läsa den igen.. och tänk att man fortfarande kommer ihåg storyn :)

I boken fann jag denna biljett.. Shit så gammalt
Undrar vilket årtal den är ifrån?

Micke var i Västerås nyligen och hälsade på sin familj.
När han kom tillbaks.. hade han med sig en present åt mig *sötnos*

Necronomicon - The Best Wierd Tales of H.P Lovecraft
Tack älskling!! *puss*

Svärmor hade skickat ett paket trosor till mig.. Rätt storlek till och med ;)
Tack så jättemkt!!

Otroligt sköna trosor.. bara så ni vet *hihi*

Fick ett litet "brev" av (****)
Tack så mkt!

Och i den låg en värmepåse.. Ska testa den när det börjar bli kallt.

Min och brorsans morsdagspresent till mamma.. så klart ;)
Våra mammor är dom bästaste som finns, och man får ej glömma dom. 

Hon fick trisslotter (ej med på bild), presentkort på Team Sportia, body lotion och Eau de parfum - Belle D'opium från Yves Saint Laurent och mascara från samma märke.

Denna bild får avsluta inlägget.
Skrev detta på Mickes bröst.. Kolla, han har hår på bröstet ;) *grrrrrrrrrrrrr*

Idag är det "Dag 3" på den där 30-dagars utmaningen. Ämnet är "Mina föräldrar".
Efter många om och men.. så har jag bestämt mig för att byta ämne, dels för att jag inte alls har någon koll på vilka det är som läser min blogg och dels för att jag respekterar mina föräldrars privatliv.

Ämnet som jag valt att skriva om istället, är min nuvarande pojkvän /sambo, Micke.

Det var september år 2002 när denna vackra Västeråsare fann mig på Helgon.se (ett community för alternativt folk).
Han kikade runt på min sida där o såg att jag bl.a tyckte om Manowar. Han skrev i min gästbok om att jag hade bra musiksmak. Jag svarade bara med ett "Tack" tillbaka. Skrev inte mer än så för jag tyckte att han såg ut som en terrorist på sin presentationsbild där, lite mysko.. haha.

Men han skrev igen (också om musik) och jag upptäckte till slut att han faktiskt var rätt trevlig och blev helt imponerad när jag såg att även han tyckte om black metal bandet "Marduk".

Hahaha.. nu gick Micke precis förbi mig och sa:
"Fan jag minns första gången jag skrev till dig, jag var så säker på att du inte skulle svara eftersom du var så snygg och alla snygga tjejer brukar ofta inte svara, men jag blev paff när du svarade".

Anyway, dom första fem månaderna snackade vi rätt mkt om musik, för att sedan övergå till daglig mailkontakt.. där vi till slut kunde prata om precis ALLT.
Och ju mer vi snackade med varann, ju starkare känslor fick jag för denna kille.. vilket kändes piss om jag ska va ärlig, för jag var verkligen INTE redo för ett förhållande och definitivt INTE med en yngre kille. Och inte tyckte jag det hela blev bättre heller när han mailar mig o talar om att han tyckte om mig o att han hade fått känslor för mig redan ganska tidigt.

Oktober -03, skulle han upp till Umeå med sitt band för att spela in en platta.
Vi hade tidigare pratat om att vi skulle ses, men han vågade inte åka till Lycksele o jag var lika feg och tordes inte åka ner till Ume.
Så det dröjde ett tag till.. och inte förrän 27:e februari -04 som han bestämde sig för att flyga upp hit från Västerås o träffa mig. Jag minns hur nervös jag var när jag skulle hämta honom från flygplatsen. Trodde hjärtat skulle stanna..
Men det sa bara klick mellan oss och eh.. ehm.. vi hamnade i säng.

Fram till Januari -08 hade vi ett distansförhållande.
Det hade sina för- och nackdelar.
Fördelarna var att det var lika hett varenda gång vi sågs och nackdelarna var att det ibland kunde ta nästan ett halvår innan nån utav oss hade möjlighet att åka till den andre.. p.g.a antingen jobb eller kass ekonomi.

Men så en vacker dag (Jan -08), bestämde han sig för att ta sitt pick o pack o flytta upp till mig.

Vi förlovade oss den 27:e februari -09 (på vår 5-års dag).. Och än idag väntar jag på att han ska fria till mig den lillskiten ;) hihi.. eller rättare sagt att han ska säga "Ja" och inte "Nej" när jag friar till honom för tusende gången ;) *skrattar*

Laddar upp en ny version av samma bild.
Den gamla såg tydligen väldigt ljus ut på vissa skärmar (utom min, där den såg perfekto ut ;) ..Har mörkat ner denna ganska mkt, ser rentav förjävlig ut på min dator, men färgerna ser kanske bättre ut på era nu?

Tack Ingemar för att du uppmärksammade detta! *kram på dig*

Från min senaste fotosession..                                                  Foto: Micke (24/9 -10)

Före den nya hårfärgen och frisyren

Och efter.
Känner mig korthårig nu när 33,5 cm hår kapades bort :P
Här står vi förresten på road tripens första rastplats. Bilden är tagen igår.

Högakustenbron

En kort bensträckare nånstans kring Härnösand.
Att det ska va så förbannat svårt för folk o kasta skiten deras i sopcontainern.

Verkar vara nå stöldgods det där..
Det låg rollerblades, skridskor, klädsäckar o massa annat utspritt i diket.

Och nåt dött djur bland allt detta.

Mickes kisstråle ville också vara med på bild ;) hehe

Matpaus på Sibylla.
Äckligast moset ever.. Smakade papper typ.

Snart i Sundsvall
..Och snygg-Reinfeldt hamnade även med på bild ;) hihi

Sundsvall

Sundsvall igen
Bilden ser nästan målad ut *snyggt*

Kisspaus + fikapaus i Ångersjön

Dom hade världens äckligaste kaffe.. smakade rentav "zankha", och jag som var sjukt sugen på kaffe :P ..Micke tog en kanelbulle och även den gick knappt o äta *urk*
Pistaschglassen däremot, var helt ok.

En cool symaskin utanför caféet.

Sen blev det bus strax innan vi drog vidare.
(ingen favvobild, men laddar upp den på begäran av Micke)

Micke är helt slut efter att ha hoppat runt på varenda sten där, hahaha
Fick dock inte fota honom då den tokskallen :P

Man blir GLAD när man ser fler Lycksele-bor på vägen :D

Ännu en kort bensträckare.

Cool borg eller vad det nu än är

Fort blir det mörkt

Dimman började titta fram

Snart i västerås

Västerås

Äntligen framme :P
Stjärten o svanskotan var inte liiiite mör efter 11,5 h bilkörning (med korta pauser).

När vi skulle lägga oss, så upptäckte vi att svärmor hade gömt denna bok under våra kuddar, hehe. Någon som längtar efter att få bli farmor snart? ;) *skrattar*

Oj oj oj, haha

Stort GRATTIS på födelsedagen svärmor!
Önskar att vi kunde va i V-ås nu o fira dig, men vi ses snart :)
*grattiskramar i massor*

Som vissa av er redan vet, så har min baby nystartat en grafisk produktionsbyrå, "Hollsten Creative" här i Lycksele.

Är du själv en egen företagare och vill samarbeta med en ruskigt duktig o framförallt seriös grafisk formgivare, tveka inte att höra av dig till honom :)
Hans blogg hittar ni här..http://blogg.vk.se/hollsten/

Icke företagare är förstås även mer än välkommen att höra av sig :)
Ni som har fått frågeenkäten av honom, får 25% rabatt på er första beställning.

Han ser inte sååå ond ut i verkligheten ;) Han är faktiskt jättesnäll *ler* 

När ni ändå har hittat hit, så passa på att kolla in företagets hemsida.
Den är långt ifrån klar.. men helt klart värt en titt.

http://www.hollstencreative.com

By Hollsten Creative

Äntligen har darlingen min (Micke) gått med på att gå ut o ha KUL :)
För er som inte vet, så flyttade han upp till Lycksele från Västerås för över 1 år sen.. Allt för kärlekens skull *sötis*.
Det var ju rätt tufft för honom ett tag eftersom alla hans vänner bodde kvar där o han kände inte en endaste själ här.. Men lärde till slut känna nån metalare, Svante.. så han var på fest hos honom igår :)

Själv blev det ingen utgång för mig, mådde inte nå vidare.. men fick ett fint besök av en gammal polare, Bengt ..som jag inte träffat sen i fjol nån gång.
Det härliga med honom, är att man kan verkligen va sig själv. Det spelar ingen roll om man är osminkad, har ruffsigt hår eller går klädd i pyjamas, hehe.
Vi hade iaf hur trevligt som helst. Snackade gamla minnen över en kopp thé o blåbärsmuffins.. precis som två gamla tanter ;D *fniss*

Förutom städning, diskning o matlagning.. så har man inte gjort ett skit, utan mest suttit o häckat framför datorn. Börjar få träsmak i arslet känner jag :P

Har annars under eftermiddan/kvälln' kikat på lite bilder.. hittade bl.a "gamla" partybilder tagna i Västerås -06 nån gång. Satan vad man har förändrats på så kort tid, man känner knappt igen sig på bilderna.

Saknar det där håret.. som f.ö nådde nästan ner till rumpan.

Här är då jag o min man, Micke.. där även han har förändrats massor.
Hans galet lååååånga hår är numera bortrakat.

Denna bild får avsluta inlägget.
Jag tillsammans med Mickes äldre syster, Helena :)