Den här dagen har bara fört otur med sig.
Det började redan inatt...
- Fick skållhett vatten över mig på jobbet och brände båda låren och ena knäet och fick (efter att jag sköljt med kallt vatten) sitta över 1 h med is på benen.
- Efter nattpasset, for jag iväg för att tanka. Väl där, får jag inte upp luckan hur mkt jag än försökte. Inte ens när jag försökte lirka upp den med nyckeln. Har spaken möjligtvis gått sönder? Ringer ett samtal och får lite tips men utan resultat.
Jag kör in till närmsta bilverkstad och snubben där tror att det kan va fjädern som har pajat efter att han lyckats få upp den på nåt jävla vänster.
Ska komma tillbaks på tisdag nästa vecka för lagning. Jag kör tillbaks till macken med öppen lucka och lyckas tanka skiten.
- Drar ner på stan för att göra några ärenden och när jag parkerat bilen och dragit ut nyckeln, så ramlar fanskapet ur min hand och hamnar mellan en "springa".
Vilken utav dom? Ja det vete gudarna. Letar och letar, men hittar inget.. Och ingen reservnyckel hade jag med mig heller. Trodde jag skulle bryta ihop..
Ner på knä och gräva runt och lyckas till slut hitta nyckeljäveln.
- Kommer i säng efter kl.12 och väcks efter 2 h av minst sagt JOBBIGA sms från en sk. vän... Sms som ska ge mig "skuldkänslor". Jag hatar detta! Jag har lagt märke till att det går banne mig inte att vara snäll mot någon längre. Vänner utnyttjar inte sina vänner gång, på gång, på gång, på gång.. Nån gång måste man få sätta stopp på det hela. Detta är även anledningen till att jag har slutat "umgås" med vissa "vänner" och bara glidigt ifrån dom. Detta är även EN av anledningarna till varför jag valt att dra från Lycksele. Jag behöver komma bort från alla jävla energisugare som inte lämnar mig ifred. Jag orkar fan inte mer! Jag orkar inte med människor överhuvudtaget!
- Och som grädde på moset, så väljer min kära fitt-mens att komma idag... en halv månad FÖR TIDIGT, vilket med andra ord betyder att jag inte kan göra cellprovet nu på lördag. Det är bokstavligen kört nu... i 1½ år har jag försökt samla mod till mig och nu när man äntligen lyckades med det, så väljer livet att återigen pissa på min grav! TACK!
