Hejhå!

Dagens intervallpass synes i rubriken +8km upp- och nedjogg. Plattan på Gammlia var platsen och vädret var helt klart högsommar – linne och shorts och svett i pannan. Min kompanjon och jag låg sida vid sida hela passet, det kändes snabbt, lätt och roligt. Jag fick dock däng på sista 10sek uppför.

Detta var lätt årets bästa intervallpass, hitills! Tänk vad lite ledigt kan göra.

Nu har jag äntligen ätit upp mitt supermegastorkok av Linssoppa, dagens mail är lästa och svarade, och telefonsamtalen ringda. Ute väntar solen, och ännu en superdag!

P.S

Vill ha: http://www.blocket.se/vasterbotten/Havskajak_och_Motionskajak_28050106.htm?ca=2&w=1

Finväder, fin terräng = fula skor.

Efter en tufft löppass samt en ännu hårdare cykling hem i vinden får det vara nog med träning för idag. Skulle precis kolla in lite böcker på bibliotekets hemsida som jag skulle vilja läsa då jag ser en bild på min bror, coolt!

http://www.minabibliotek.se/default.aspx?id=1721

Med helt olika intressen men med samma besatthet antar jag att vi trots allt någonstans är ganska lika.

(Bibblan hade inte böckerna inne – och jag hittar inte mitt lånekort i röran. Däremot blir det att dra till UB efter helgen.)

Vaknar. Kissnödig. Här i stugan går jag inte ut på toa förrän det är kris. Vid det laget har man verkligen vaknat. Mina fina svarta ankfötter är på och jag tassar iväg på morgonjogg. Tänker att jag ska leta upp lite stigar – men de är inte många. Hela tiden kommer jag tillbaka till grusvägar med alldeles för mycket småsten. Fivefingers är ingen hit på smågrus!

Som tur är sommarregnar det, ett sånt härligt regn som svalkar och ger bra luft. Hela året blir man irriterad av att det regnar, utan just på sommaren. Det är helt fantastiskt att springa i och bitvis kan jag glömma bort den förbannade småstenen. När jag då och då hittar ett mjukt underlag känns det som om jag skulle kunna springa för evigt. Tills jag åter kommer på sten. Mina fötter gillar det verkligen inte så jag springer hem på ett nytt personbästa med ankfötterna – En hel halvtimme! Det gäller att skynda långsamt.

Skönt med en till dag utan planer och måsten. Lite snabbdistans ska det dock bli i eftermiddag.

Jag fick förresten rita om min cykelrunda, det blev 25km igår. Jag tyckte det hade gått lite långsamt annars!

Glad Midsommar!

Jag har sovit som en stock och ätit en superfrukost bestående av alla fruktsorter jag just nu äger. Nu jäser jag framför nyhetsmorgon och ritar ut en runda på funbeat.se. Ska snart cykla ut till stugan och har kommit fram till att enklaste och lättaste vägen är 22km. Det är ju perfekt som långpass!! Ska testcykla nu så får jag se när den premiärsprings.

Idag blir det löpvila. Tror jag testade gränsen med intervaller och långpass igår. Blev 100min längs Tavelsjöleden med fint sällskap (och snabbt) och underbart väder. De sista kilometrarna var inte lätta men Tavelsjöleden ska jag göra om. Hur ska man hinna springa alla sköna pass innan sommaren är slut? Det är den stora frågan!

I brist på bana här i Umeå var det idag dags för utflykt till Lycksele. I bagaget låg de framgrävna spikskorna, premiär för året både för dem och banlöpning ute. Spelar ingen roll att det egentligen las på hyllan för ett antal år sedan, känslan och dofterna är densamma. Lycksele kan förresten stoltsera med en ypperlig arena, bortsett från att arenans gräsklippare inte själv springer på innerbanan.

I strålande sol, shorts och med solglasögon sprang vi 5x120m följt av en 600:ing. Finns inget bättre sätt att sola på än att träna friidrott! Jag brände chansen på 600ingen med en dålig öppning och just ovanan med spikar.  Fast det spelar inte så stor roll nu. Bana ger alltid mersmak! Jag vill bara spola tillbaka bandet ett par månader och faktiskt satsa. Nu får det bli en värdering till hösten och egentligen är ju inte ett år så mycket….ska skriva ner min usla tid så att jag har något att jämföra med nästa år .

Snart väntar ett skönt distanspass längs Tavelsjöleden med en ultralöpare – här snackar vi kontraster.

Imorgon – en välbehövlig vila.

Glad Midsommar!

Fler och fler får klartecken till EM i Barcelona. Igår var det främst ett gäng löpare som fick klartecken och däribland Anton Asplund och Kristoffer Österlund. Stort att ha två umelöpare representerade. Ett EM är av naturliga skäl ganska spännande i löpning. De stora länderna är bara representerade av några enskilda exportvaror.

Övriga löpare som blev klara igår var Charlotte Schönbeck, Mattias Claesson och marathonlöparna Erik Petersson och Gabriella Samuelsson. Kan bli så att marathonloppen blir roligast att se på grund av lagen!

Det är underligt hur man ibland känner att man har balans – och ibland inte. Ynka två kaffekoppar på en vecka har verkligen satt mig ur balans, tillsammans med känslan av att inte vara anställd och alla sommarkänslor som ibland infinner sig. Det har varit en vecka med sega ben, tupplurar mitt på dagen, och tre säsonger av SATC.

Idag kändes det plötsligt fint igen. Back on track. Visserligen mjölksyra upp till tänderna de sista intervallerna men det är så jag vill ha det. Falla ihop en hög i skogen; det är så jag vill leva, det är så jag vill dö. Typ. Trots all surhet i kroppen kände jag mig glad. Positivt laddad joggade jag hem.

Efter ett par timmar vandrar jag från Kemigränd till gymmet. Jag får hybris och ignorerar namnet på instruktören, tror att mina trötta ben ska överleva en timme. För här är personkemin helt fel. Jag klarar inte av denne instruktör. Ett pass för mig är inte en allsångstimme, det är inte ett enda nedräknande av sekunder och när personen längst fram skriker "kom igen" då vill jag bara i ren trots sätta mig ner på golvet och gäspa. Jag försöker tänka på annat, försöker fokusera på musiken men det är omöjligt när "Oah hela natten i discoversion" förstör mina öron. Jag känner mig dumförklarad, generad och irriterad. Jag överlever knappt, men går innan stretchen.

Negativt laddad, och med ett blodsocker på samma nivå går jag hem. Köper med mig lite frukt med hög nivå av ORAC. Antioxidanter är trendigt och jag behöver verkligen bli av med en del fria radikaler. TIll det en skål linssoppa som jag har bunkrat upp med för dagar som dessa.

Är kemin rätt kan man verkligen kämpa och slita till sista atom. Om inte, blir jag bara ambivalent och frågar mig likt en rumpnisse; "Vaffödårå". Från och med nu vill jag inte utsätta mig för dessa timmar som jag bara pinar mig igenom – utan att få ut något som helst av det.

Bra tanke – och trots allt en bra dag.

..till att jag väljer att inte tävla ikväll är att jag är på kaffe-detox och har ett sprängande huvudvärk. (trots att jag tjuvdruckit en kopp efter lunchen för att inte svimma) Jag känner mig också omtöcknad och seg, det är helt sjukt faktiskt. Dagens intervallpass gick till och med apdåligt. Inget är liksom som det ska idag. Jag fick förresten höra att presskaffe är det "giftigaste", vilket kanske betyder att det är mest koffein och anledningen till att jag går omkring med abstinens som en junkie.

Länge leve det gröna téet!

Uppvärmningen gick idag i mina nya 5fingers. Helt klart annorlunda och ovant – men jag tror att med tiden blir det en hit.

Igår var en fantastisk dag. Först spin+styrka i ett nästan tomt gym, förutom en del trevligt folk jag kunde surra lite med. Sedan städ och tvätt och fix av allt som fått stå åt sidan hemma. Drog ner på stan med en nypumpad cykel, köpte lite presenter innan det blev skrivande, följt av löpning och middag i stugan. För att vara respektabel vid bordet fick jag tvinga mig till årets första bad i havet. Det var inte varmast. Kvällen avslutades med ett grymt fika på Göteborg innan jag fick åka pakethållare upp till kära Ålidhem igen!

Typiskt nog har träningen de senaste dagarna gått ovanligt bra. Det har känts lätt och roligt. Detta hör nog ihop med den nästan tre veckor långa ledigheten som jag har påbörjat (igår). Trots att en skrämmande arbetslöshet kan infalla sig i augusti är jag så glad över att inte behöva passa tider och stressa runt. Att bara vara är så häligt!

Nattmilen ikväll. Två varv runt en flack 5-kilometersbana. Jag hade tänkt springa men starttiden 22.00 fick mig att rygga tillbaka. Vid den tid jag kommer gå i mål har jag vid de flesta dagar redan somnat. Jag tycker det är en kul idé att ha ett kvällslopp när vi har våra fina ljusa nätter men jag är inte gjord för att springa på kvällen. Min utmaning kommer bli att försöka hålla mig vaken så att jag kan cykla ner och heja istället.