Lex Lena

Av , , 6 kommentarer 15

Idag har jag läst om Lena Hammars sex år långa kamp mot cancer i tjocktarmen och matstrupen och den vård som hennes make beskriver som ett totalhaveri. Ingen tog det övergripande ansvaret för hennes medicinska vård och nio grava brister i vården har dokumenterats.

Lenas make har anmält vanvården till Socialstyrelsen men fått beskedet att de inte kommer att granska ärendet eftersom en del av de hänselser som är anmälda ligger ’för långt bak i tiden’. Nu strider hennes man för att en Lex Lena ska lagstadgas, där HELA vårdkedjan ska granskas vid denna typ av händelser.

Jag sitter med tårar i ögonvrårna och hoppas innerligt att han lyckas.

Maktspel i Vilhelmina

Av , , Bli först att kommentera 19

Vad är det som händer i Vilhelmina? Det kan man verkligen fråga sig efter gårdagens kommunfullmäktige där posterna till styrelser och nämnder skulle tillsättas. Istället för att respektera de nomineringar som partierna gjort och de överenskommelser som oppositionsgruppen träffat "kuppades" kristdemokraten Håkan Gustavsson (KD) in som ersättare i kommunstyrelsen istället för Göran Jonzon (KD). Och folkpartisten Lars Eliasson föreslog plötsligt sig själv som oppositionsråd istället för den av oppositionsgruppen föreslagna Maria Kristoffersson (C).

I Vilhelmina har Socialdemokraterna egen majoritet och kan därmed nominera och tillsätta posterna på det sätt de själva föredrar. Ett märkligt system kan tyckas, men det verkar i de flesta kommuner fungera ganska bra tack vare att det finns ett gott politiskt klimat och ett samförstånd kring att oppositionen själva ska få bestämma vilka de vill ska få ta viceposterna. Det kan kallas god sed, kutym, Vilhelminamodellen, långvariga överenskommelser eller vad som helst, men nu verkar det i alla fall inte gälla längre.

Trist är det i vilket fall, och en sak är klar och det är att förtroendet för politiken är det som skadas allra mest av den här typen av maktspel.