En till idol

Av Sture Bergman, 30 november 2009 kl 08:59, Bli först att kommentera

Västerbotten har under hösten varit bortskämda med idoler. Fantastiskt begåvade ungdomar har visat sina förmågor. Men det räcker inte. I veckan fick VK sin egen idol. Åtminstone om vi ska tro Metros krönikör Hillevi Wahl.

Hon hakade på radioprofilen Annika Lantz som de senaste veckorna drivit en kampanj för att utjämna könsskillnaderna på tidningarnas sportsidor. Till sin hjälp har hon haft Gudrun Schyman som undersökande reporter.

Situationen på de undersökta tidningarna, givetvis med utgivningsort Stockholm, är ungefär som den var för VK 2002. Då kunde redaktionen konstatera att personerna som hade framträdande plats i tidningen uteslutande var män, eller mer exakt 77 procent män, berättade VK:s personalredaktör Gunnar Falck för Annika Lantz.

Ett omfattande räknearbete startade och en särskild pärm med kvinnliga experter togs fram så att inte valet av personer i hastigheten berodde på vana och slentrian.

Tydliga mål sattes för olika avdelningar och moment i tidningen och snart blev resultatet bättre. Räknearbetet fortsätter och tankemönstret sitter nu så starkt i kulturen att det mesta sker med automatik. Ett knappt år på tidningen kan jag konstatera att jag fått ärva ett väl fungerande system. Jag har inte upptäckt några skevheter i vår nyhetsbedömning eller missar på grund av detta. Tidningen har helt enkelt bara blivit bättre genom att spegla verkligheten på ett mer balanserat sätt.

Den senaste mätningen gjorde för några veckor sedan. Här är ett urval färska siffror (män/kvinnor):

· Förstasidan (48/52)
· VK grattar (50/50)
· Dagens fråga (35/65)
· Lördagsporträtt (44/56)
· Hur är läget (55/45)

Jag skrev om vår mätning för ett halvår sedan och kan konstatera att vi håller ställningarna på de flesta punkter. Till och med aningen bättre.

Ja, hur gick det då för sporten. Riktigt bra. Av bilderna så var 51 procent män och 49 procent kvinnor. Däremot är siffrorna lite sämre när det gäller framträdande personer i text, nämligen 64/36. Här har vi fortsatt lite att jobba med även om en viktig orsak är att tränar- och lagledaryrket fortfarande är en manlig bastion oavsett vem som utövar idrotten.

Som ni förstår är vi småstolta över resultatet. Men vi vill fortsätta jobba för att bli ännu bättre eller undvika att sjunka tillbaks. Bara för någon månad sedan uppmärksammades vi på att krönikörerna på första sidan, lördag efter lördag, endast bestod av män. Det hade helt enkelt utvecklats till en gubbhylla. Det är nu åtgärdat.

Vem är då VK:s idol, om Hillevi Wahl får bestämma:

”I dag är 48 procent av huvudpersonerna i VK kvinnor. Och Gunnar Falck är min nya idol. Nu ska jag börja räkna huvuden på sportsidorna igen!”

Välkommen i gänget, säger vi till Hillevi Wahl och andra kollegor. Balansen på tidningarnas sidor går att ändra. Bara man vill.

Trevlig helg!

Sture Bergman

Chefredaktör och ansvarig utgivare

En bra kampanj – Expressen.

Av Sture Bergman, 21 november 2009 kl 17:20, 1 kommentar

Vi har i veckan bidragit med att bilda opinion i ett både mänsklig och principiellt viktig ärende. Det känns bra.

Tillsammans med nästan 100 andra tidningar och mediaföretag deltog vi i veckan i manifestationen för den svenske journalisten Dawit Isaak, som sedan åtta år sitter fängslad utan rättegång i en fängelsehåla i Eritrea. Han har torterats och plågats för att ha utövat sitt yrke och kritiserat diktaturregimen i landet.

VK har liksom de flesta andra tidningar under årens lopp bildad opinion för Isaak och tryckfriheten. Den har nu fått ny energi sedan Expressens chefredaktör Thomas Mattsson bestämt sig för att sätta frågan i fokus, bjuda in fler tidningar och inte släppa fallet. Mattsson har visat att Expressen fortsatt kan spela en viktig roll. Det gillar jag.

Men det gillar inte alla. I fredags fick jag ett brev med anledning av Isaakmanifestationen:

” Anser du att det är rätt att man i Sverige kan dömas till fängelse i upp till 4 år för att "offentligt sprida uttalanden som hotar eller uttrycker missaktning för en eller flera utpekade folkgrupper", är det rätt att man alltså även i Sverige kan bli fängslad för att man säger vad man tycker, för att man yttrar sig?

Skulle du kunna tänka dig att vara med på en liknande lista som den för att frige Dawit, fast för att avskaffa alla lagar som går emot yttrandefriheten i Sverige?

Om du anser att lagen är legitim, hur kan det komma sig att ni inte tycker att man får säga vad man vill men går ut i media och säger att ni gör det?

Ett uteblivet svar på detta mail kommer att tolkas som att ni är en hycklare som i själva verket motsätter sig yttrandefrihet, och det kommer då också att bli publiceras på internet.”

Brevet är knappt värt att publicera men jag gör det för att det också det rymmer missuppfattningar om tryck- och yttrandefrihet.

För det första är det varken juridiskt eller pressetiskt rätt att publicera allt man tycker eller allt man vet. Vi går då lätt över gränsen till förtal eller kränker personer och grupper på andra visa. Vi vill givetvis inte underblåsa människofientliga rörelser utan vill motverka rasism och fördomar.

Tryckfriheten reglerar också möjligheten för den fria debatten och den kritiska granskningen av statsmakten. Vårt uppdrag kommer från allmänheten. När vi talar om allmänintresset skulle vi också kunna säga medborgarintresset. Staten ska inte ha en möjlighet att stoppa tidningar för att innehållet är besvärande. När detta sker drabbas vi av censur.

När vi inom media stoppar texter och kommentarer handlar det ofta att vi vill undvika den första punkten, exempelvis förtal. Detta är alltså inte censur utan tvärt om visar vi på en ansvarig pressetisk hållning.

Det finns en anledning varför det heter tryckfrihet och inte tryckskyldighet.

Trevlig helg!

Sture Bergman

Chefredaktör och ansvarig utgivare.

Kaffe med nyheter.

Av Sture Bergman, 15 november 2009 kl 09:11, Bli först att kommentera

Roman Gallo rusar in det moderna sammanträdesrummet. Stresshormonerna ser ut att vara på en allt för hög nivå. Men det kanske inte är så konstigt. Han leder ett gigantiskt mediaprojekt som nu ska rullas ut över hela Tjeckien.

Målet är att starta 200 veckotidningar och lika många sajter. Ett nytt modernt mediehus som bygger på hyperlokal journalistik byggs upp över hela Tjeckien. Ingen tidning blir stor men den sammanlagda upplagan räknas ändå nå 400.000 exemplar tackvare det stora antalet lokala titlar.

Projektet har fått sitt världsrykte på grund av en helt annan innovation. Företaget bygger nämligen upp lokala caféer på de orter man ska verka. Caféerna är samtidigt redaktionslokal för de lokala tidningarna.

I veckan besökte jag tillsammans med knappt tio andra mediechefer Roman Gallo i Prag. På uppdrag av ett antal lokala tidningsstiftelser ska vi utöva framtidsspaning och mediesituationen i forna östblocket är extra intressant.

På tisdag firar Tjeckien sammetsrevolutionen. Efter murens fall demokratiserades Sovjets gamla lydstater. Det innebar också att propagandisterna som huserat på de statliga tidningarna fick lämna. Kvar blev ett antal unga och oförstörda journalister som utan historisk belastning både kunde göra ny journalistik och möta den nya tekniken (internet) utan allt för mycket historia i väggarna.

Roman Gallo var en av dessa journalister. Han blev som 25-åringen chefredaktör och har sedan dess verkat i branschen.

Nase Adressa byggs upp från grunden. Investmentbolaget PPF satsar ett stort antal miljoner på medieprojektet. Tron på den lokala journalistiken är stark även där.

Den lokala och hyperlokala journalistiken är på stark frammarsch. Det ser vi inte minst på Västerbottens-Kuriren där VK Nära slagit extremt väl ut. Vi förbereder nu också nästa steg i denna utveckling.

Orsakerna till denna framgång är inte särskilt konstig. Det är samma drivkraft som under 100 år motiverat västerbottningar att betala för VK. För att orientera sig i ett samhälle vill folk veta vad som händer. De är också beredda att betala för att någon granskar makten. Samtidigt ges också det lokala näringslivet en möjlighet att nå sina kunder.

Detta behov är inte kopplat till just papper utan kommer att söka nya former med den nya tekniken och nya vanor.

Det är just detta som världens alla medieföretag försöker anpassa sig till. Även vi på VK.

Trevlig helg!

Sture Bergman

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Energibrist.

Av Sture Bergman, 6 november 2009 kl 19:00, Bli först att kommentera

Att samhället lider av en energiproblematik torde stå klart för de flesta. Men att den skulle drabba en så privat anser jag vara synnerligen irriterande. Ja, åtminstone tröttande.

Jag och rumsgrannen Ulf har en återkommande morgonövning där mörkret och särskilt november står i fokus för vår klagovisa. Vi förbannar mörkret och har ännu inte kommit till stadiet då vi tänder ett ljus.

Det är slående hur ljuset påverkar ens humör och kraft. Att ljusterapi kan ha en positiv påverkan på människors hälsa har jag inte svårt att förstå. Hur mycket är givetvis individuellt men jag är säker på att det syns på hälsoläget på vår befolkning.

Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan trafikflygets piloter och gruvindustrins underjordsarbetare. Den ena gruppen ligger varje dag över molnen och kan njuta av solljuset medan de andra garanteras mörker. Vi andra står och hoppas på att molnen ska skingras några få timmar varje dag.

Nå, klagandet får dock aldrig ta överhanden. Att klaga på väder och årstid tillhör faktiskt en av de mer hopplösa sysselsättningar man kan ägna sig åt. Kloka personer säger att det viktiga är inte hur man har det utan hur man tar det.

Själv försöker jag tillsammans med alla andra som har medelåldersnoja att träna. Träningen har dock markant minskat. Syns inte minst på den graf som visas på den hemsida där jag antecknar passen. Trendlinjen påminner viktutveckling – fast omvänd. Kan det finnas ett samband?

Just i denna skrivande stund ringer telefonen. Det är Mona Cumberbatch Rosén, före detta idrottslärare, som vill lyfta en av sina hjärtefrågor. Skapandet av en centralt belägen skridskobana vore en perfekt satsning för att öka spontanidrotten i synnerhet och hälsan i allmänhet.

”Det är bevisat att vi i dessa tider behöver frisk luft, ljus och motion, för att må bättre”.

Så sant, så sant. En sanning som tonårsbarnen hemma dagligen får en dos av men som lika frekvent lämnas utan åtgärd.

På tidningen är vi några som översatt detta med motion till Stockholm Marathon 2010. Jag vet inte om detta är hälsobefrämjande eller bara dumdristigt. Anmälningen är dock gjord och betalningen genomförd. Nu återstår dock träningen.

Vårens målsättning med att springa ett lopp visade sig dock vara hälsobefrämjande. Skillnaden är årstiden. Att ge sig ut med löparskorna i maj är inte direkt samma sak som i november.

Men som sagt. Det är inte hur man har det utan hur man tar det som avgör. Det gäller oavsett månad eller årstid.

Trevlig helg

Sture Bergman

Chefredaktör och ansvarig utgivare.

Stures Spalt

En till idol

En bra kampanj – Expressen.

Kaffe med nyheter.

Energibrist.

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Kategorier

Arkiv

Nytt från vk.se